I chose the diagnosis Asperger’s syndrome as subject for my graduation paper, because I believe it is relevant to my education. As a future pedagogue I may very well come in contact with children and adolescents diagnosed with different syndromes and I want to be prepared. The purpose of my paper is to investigate pedagogues’ views on how to facilitate school work for children diagnosed with Asperger’s syndrome. In order to find out how school pedagogues work I chose interviews as method for my research. Initially, my idea was to interview five teachers, but during the course of my work my opinion and my choices have changed. My final interview subjects were: three teachers, one assistant and one special pedagogue. These five persons share purpose and goals but use different methods. Their approach, I believe, contains a high level of aspiration towards creating a pleasant school environment where children and adolescents diagnosed with Asperger’s syndrome can develop. To cumulate background facts on Asperger’s syndrome and its symptoms, I have used literature and electronic resources. Upon completing my research it became evident that all subjects interviewed agree that these students need a structured and tranquil environment. To assist a student during the day one can place a schedule on the blackboard that is used by either the entire group or place an individual schedule at the student’s seat. The interview subjects also stressed the fact that as pedagogues it is important to implement flexibility in one’s teaching as well as in one’s planning of classes. It is also important that these children and adolescents are met in a way that matches their abilities and knowledge. / Jag valde att skriva mitt examensarbete om diagnosen Aspergers syndrom. Anledningen är att jag anser ämnet relevant för den utbildning jag läser. Som blivande pedagog vill jag vara förberedd då jag kan möta barn och ungdomar med olika former av diagnoser. Syftet med arbetet är att undersöka pedagogernas syn på hur man kan underlätta skoldagen för elever med Aspergers syndrom. För att få reda på hur pedagoger ute i skolorna arbetar valde jag intervju som metod för min undersökning. Min tanke var från början att intervjua fem lärare men under arbetets gång ändrades min uppfattning och mina val. De val jag slutligen gjorde var att intervjua; tre lärare, en assistent samt en specialpedagog. Dessa fem personer arbetar mot samma mål och med samma syfte men på olika sätt. Deras arbetssätt anser jag är en hög strävan mot att barn och ungdomar med Aspergers syndrom skall trivas samt att det skall finnas möjlighet för utveckling i skolan.  För att få bakgrundsfakta om diagnosen Aspergers syndrom samt information om vilka symptom som kan finnas hos barnen har jag använt mig av litteratur samt elektroniska källor. Resultatet efter att ha genomfört min undersökning visar att alla intervjupersoner är eniga om att elever med Aspergers syndrom behöver en strukturerad och lugn miljö. För att hjälpa eleven under dagen kan man använda sig av schema på tavlan som hela gruppen följer eller ett enskilt schema som kan placeras vid elevens plats. Intervjupersonerna tar även upp att det som pedagog gäller att vara flexibel i sin undervisning samt i sin planering av lektionerna. Det är även viktigt att dessa barn och ungdomar bemöts efter deras förmåga och kunskap.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka tankar och erfarenheter förskolepedagoger har om de inkluderande och exkluderande tillvägagångssätt som används i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. För att samla in data kring detta har jag intervjuat fyra förskolepedagoger från olika förskolor och även utgått från relevant litteratur. I både litteraturen och intervjuerna framgick det att det finns en positiv inställning till inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Det visade sig att när barnen inkluderas kan de lära sig av varandra och få känna sig som en del av gruppen. Dock tycks det inte alltid vara det bästa för barn i behov av särskilt stöd att ständigt vara med resten av barngruppen. Vissa barn anses, både av intervjupersonerna och i litteraturen, ha svårt att fungera i en grupp under en längre tid, men små grupper anses fungera bättre än stora. En slutsats i studien är att pedagogerna på förskolan har en viktig roll för att arbetet med barn i behov av särskilt stöd ska fungera på ett bra sätt, även om pedagogerna ibland kan behöva ett yttre stöd från specialpedagoger, föräldrar, extra resurspersonal eller yttre instanser. Det framgick även att barn i behov av särskilt stöd kan behöva få lite extra uppmärksamhet och stöd från pedagogerna för att de ska få utvecklas på bästa sätt och trivas på förskolan, precis som alla andra barn. / <p>Betygsdatum i Ladok:</p>

Inledning: Utomhuspedagogik är på olika sätt ett intressant och aktuellt ämne att analysera.Utomhuspedagogik utgår från lärande där sinnliga upplevelser är i fokus och där lärandetflyttas utomhus.Syfte: Studiens syfte är att undersöka pedagogers syn på användandet av utomhuspedagogik ide naturorienterande ämnena i förskoleklass och i årskurs 1-3. Vilka hinder begränsarpedagoger att bedriva utomhuspedagogik och vilka möjligheter ser pedagoger med att bedrivautomhuspedagogik?Metod: Vi har valt att använda en kvantitativ metod i form av undersökningsredskapetwebbenkät, riktad till pedagoger som arbetar i årskurs F-3. Svar från 135 respondenter haranalyserats.Resultat: Majoriteten av respondenterna ser möjligheter med att bedriva utomhuspedagogik.Däremot är det ett fåtal respondenter som ser utomhuspedagogik som ett hinder. Merparten avrespondenterna bedriver utomhuspedagogik i de naturorienterande ämnena på skolan som dearbetar på. Knappt hälften av respondenterna bedriver utomhuspedagogik 1 gång/vecka somgrund i de naturorienterande ämnena. Drygt hälften av respondenterna upplever att kollegoroch rektorer i mindre grad eller inte alls uppmuntrar till utomhuspedagogik. / Introduction: Outdoor education is in various ways an interesting and relevant topic toanalyze. Outdoor education is based on learning, where sensual experiences are in focus andwhere learning is moved outdoors.Purpose: The purpose of the study is to examine the teachers view on the use of outdooreducation in science in primary school. What obstacles limit teachers to practice outdooreducation and what opportunities do teachers see to practice outdoor education?Method: We have chosen to use a web survey, a quantitative method, aiming towardsteachers who are working in primary school. Answers from 135 respondents have beenanalyzed.Results: The majority of the respondents see opportunities to practice outdoor education.However, there are a few respondents who see outdoor education as a limit. The majority ofthe respondents practice outdoor education in science at the school they work at. Almost halfof the respondents practice outdoor education 1 time a week as a basis in science. About halfof the respondents perceive that colleagues and principals, to a lesser degree or not at allencourage outdoor education.

Bakgrund: Forskning visar att 86 procent av alla barn i Sverige (1-5 år) är inskrivna på förskolor. Barn spenderar mer än hälften av vistelsetiden på förskolan åt fri lek. Fri lek är något barn i förskolan ägnar sig åt dagligen, den ses ofta som en lustfylld aktivitet där barnen som deltar får ett socialt utbyte och gemenskap. Den fria leken kan både ses som ett tillfälle där barn kan fantisera, samspela och utvecklas, men också som ett tillfälle där konflikter kan uppstå, då fri lek ofta sker utan en pedagogs inblandning. Maktutövning och förhandling om olika positioner i den fria leken får ett större utrymme än i lek som pedagoger introducerar och deltar aktivt i. I läroplanen för förskolan går det att utläsa att en aktiv närvaro av pedagoger skapar möjlighet för barnen att hantera konflikter som kan uppstå.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan ser på de konflikter som kan uppstå i barns fria lek. Metod: Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats, där semistrukturerade intervjuer med 6 verksamma pedagoger i förskolan har genomförts. Resultat: Resultatet visar att pedagoger uppfattar barns fria lek som ett tillfälle där de vuxna involveras i olika grad beroende på vilken roll de blir tilldelade. Det kan vara en passiv roll som åskådare, eller som en aktiv lekkamrat. Vidare framkommer det att pedagoger uppfattar att konflikter i den fria leken är något som sker dagligen. Det framkommer även att konflikterna orsakas av bland annat brist på ord och faktorer i miljön. Dessutom visar resultatet att pedagogers uppfattningar kring sin roll i konflikter i barns fria lek är att de intar en stödjande roll åt barnen. Pedagoger beskriver att de behöver agera medlare, tolk, samtalspartner och stöd, för att barnen ska ges möjlighet att kunna hantera en konflikt.

The purpose of this study is to investigate and report preschool teachers’ views on the quality assignment and what the preschool teachers consider to be high and low quality in preschool. The study was conducted with two group interviews at two different preschools where three preschool teachers participated in each group interview. The study used a phenomenographic analysis model to shed light on the preschool teachers’ view on the quality assignment and the preschool teachers’ opinion as to whether attachment had an impact on the quality of the preschool and childrens’ learning and devel- opment. In this study I based my theory of high and low quality based on the National Agency for Education’s quality definitions of Structure quality, Process qual- ity and Result quality. The qualities include various aspects such as preschool management, educators’ competencies, the size and composition of the chil- drens’ group, the educators’ interactions with the children and learning ful- fillment according to the education plan. Results and conclusions in this study report that preschool teachers think that all the quality definitions mentioned above affect the quality of the preschool, but it is the role of the educators as a substitute attachment person that is es- sential for childrens’ development and learning in preschool. / Denna studies ändamål är att undersöka och redovisa pedagogers perspektiv på kvalitetsuppdraget samt vad pedagoger anser utmärker hög och låg kvali- tet i förskolan. Studien är genomförd med två gruppintervjuer på två olika förskolor då tre pedagoger deltog i vardera gruppintervjun. I studien använ- des en fenomenografisk analysmodell för att belysa pedagogernas perspektiv på kvalitetsuppdraget och pedagogernas åsikt huruvida anknytning hade på- verkan på kvaliteten i förskolan och barns lärande och utveckling. I denna studie utgick jag från hög och låg kvalitet utifrån Skolverkets kvali- tetsdefinitioner Strukturkvalitet, Processkvalitet samt Resultatkvalitet. Inom dessa kvalitéer ingår olika aspekter såsom förskolans ledning, pedagogers kompetenser, barngruppens storlek och sammansättningar, personalens sam- spel med barnen samt läromålsuppfyllelser. Resultat och slutsats i denna studie redovisar att pedagoger anser att samtliga ovanstående kvalitetsdefinitionerna påverkar kvaliteten i förskolan men det är pedagogers roll som vikarierande anknytningsperson som är essentiell för barns utveckling och lärande i förskolans verksamhet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers syn på barns lek i relation till lärande i förskolan samt vilken roll de anser sig ha för barns lärande genom lek. Vi vill även skapa en uppfattning om varför de anser att leken är betydelsefull för barn och barns lärande. Vi har använt oss av det sociokulturella perspektivet för att analysera vårt empiriska material. Perspektivet belyser att lärandet sker i lekfulla situationer och genom sociala processer - pedagogen anses ha en viktig roll för barns lärande och utveckling. Vi har genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 6 förskollärare. Materialet från intervjuerna ledde till en indelning i fyra teman: Fantasi och lustfylldhet, Genom leken bearbetar barnen omvärlden, Lekens betydelse för barns lärande och Pedagogens roll. Resultatet av studien visar att respondenterna beskriver leken som fantasifull och att leken i första hand är en lustfylld aktivitet. Fantasin utvecklas i leken, mer än i andra aktiviteter. Leken är betydelsefull för att den fungerar som en brygga till andra aktiviteter och nya relationer. I leken kan även barn kommunicera på ett icke-verbalt sätt och de bearbetar upplevelser, erfarenheter och intryck. Leken är betydelsefull för barns lärande eftersom den utvecklar barnens sociala förmågor. Barn lär sig av varandras olikheter och de lär sig hur andra barn tänker. Slutligen visar studien att respondenterna anser att pedagoger ska skapa möjligheter för barn att leka. Miljön ska vara stimulerande för barns utveckling men de måste även låta barnen ta egna initiativ. Leken kan fungera som ett hjälpmedel för att stötta barn som inte kan eller har lärt sig att leka.

No description available.

Sammanfattning Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka hur ämnet teknik har etablerats i förskolan jämfört med hur det har etablerats i grundskolan. Studien har genomförts genom att ta del av litteratur och tidigare undersökningar som belyser hur ämnet teknik har etablerats i grundskolan, och till viss del i förskolan, samt genom kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger som arbetar i förskolan. Därefter har jämförelser gällande ämnet tekniks etablering gjorts mellan förskolans och grundskolans verksamheter. Undersökningen visar att arbetssättet skiljer sig mycket åt mellan pedagogerna och mellan olika förskolor, vilket är fallet även i grundskolan där nationell likhet gällande teknikämnet saknas. Liksom i grundskolan får inte heller teknik som ämne speciellt stort utrymme i förskolan. Det finns många likheter mellan de båda verksamheternas sätt att behandla ämnet teknik samt mellan förskolans pedagogers och grundskollärarnas syn på teknik. Graden av kompetensutveckling inom teknik bland förskolans pedagoger är det som allra mest påverkar pedagogernas syn på teknik, vilket sätt man arbetar med teknik samt vilket utrymme ämnet teknik ges. / Abstract The purpose of this work has been to study in what way technology as a subject has been established in preschool compared to in primary school. The comparison has been accomplished by taking part of literature and studies of technology as a subject in primary school, and to some extent in preschool, and through qualitative interviews of six teachers in preschool. Finally a comparison has been done between the establishment of technology in preschool and in primary school. This study shows that teachers work with technology in many different ways and that there are differences between different kinds of preschools, as well as they are in primary school there a national similarity is missing. In preschool, as well as in primary school, technology as a subject doesn’t get much space. There are a lots of similarities between preschool and primary school in the way technology as a subject is been treated and of teacher’s view of technology. It is the teacher’s educational level in technology that has most effects of the teachers view of technology, in what way they work with technology and how much space technology get as a subject