Syftet med vår undersökning är att försöka få insikt i vilka tankar fem pedagoger har om dokumentation i förskolan och hur de använder sig av dokumentation i sitt arbete. Frågeställningarna vi använt oss av är: Hur ser fem pedagoger på dokumentation i förskolan och hur använder pedagogerna sig av dokumentation i verksamheten. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer på fem pedagoger som är verksamma inom förskolan. Pedagogerna anser att dokumentation hjälper dem att se deras egen och barnens utveckling för att stärka arbetet i verksamheten. Reflektion över dokumentationen gör att utvecklingsprocesserna synliggörs och detta underlättar samarbetet med föräldrarna. Med vår undersökning har vi sett att dokumentation har fler användningsområden än vi kunde tro. Det syns tydligt i undersökningen att pedagogerna är medvetna om arbetssättet, eftersom alla anser att det har en viktig funktion i deras arbete, men det kanske inte alltid är lika medvetna om konsekvenserna med dokumentationsarbetet.

<p>Syftet med arbetet är att försöka få förståelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgången. Undersökningen visar att det finns små skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del på vilken syn på inlärning pedagogen besitter, men även på skolans ekonomiska förutsättningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP. Det framkom även olika attityder som kan ha betydelse för hur den pedagogiska dokumentationen och arbetet kring IUP utformas. Eftersom den nya regeringen har på förslag att IUP:n ska avskaffas kan det vara relevant att i vidare forskning undersöka vilka konsekvenser det får för den pedagogiska dokumentationen.</p>

<p>Studiens syfte har varit att beskriva hur IUP som fenomen fungerar i skolan. Frågeställningarna för studien har berört vilka konsekvenser arbetet med IUP anses ha för elevernas måluppfyllelse, vilka möjligheter och hinder IUP ger med tanke på elevernas lärande, samt hur attityden kring IUP ser ut för pedagoger och elever. Studien har varit av kvalitativ karaktär och sett ur pedagogernas perspektiv, där sex pedagoger för grundskolans äldre åldrar intervjuats. Resultatet visade att arbetet med IUP är bra på så vis att det möjliggör att alla elever blir sedda samt att eleverna blir medvetna om sitt eget lärande. Till de negativa aspekterna hörde problematiken med formuleringar som kan generera missförstånd, att en del elever inte ser IUP som betydelsefullt, att en IUP inte kan garantera att elever når målen, samt den arbetsbelastning pedagogerna anser att arbetet med IUP kan ge. I studien har även uppmärksammats att pedagoger i sitt arbete med IUP stundtals utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, medan inriktningen i Skolverkets allmänna råd i högre grad kan sägas utgå från ett kognitivt perspektiv. Avslutningsvis vill jag tacka alla pedagoger som medverkat, samt min handledare Lena Heindorff.</p>

<p>Enligt Förskolans läroplan (Lpfö 98) ska det enskilda barnet inte värderas och bedömas men enligt Skolverket (2008) ökar ändå värderingar och kontroller på barnet som individ. I förskolan uppmärksammas värderingsdilemmat främst inför utvecklingssamtalen. För att inte värdera det enskilda barnet vill vi med denna studie finna verktyg i ämnet som kan stärka oss och andra förskollärare i yrkesrollen.</p><p> </p><p>Vi har valt att göra en deskriptiv studie med åtta intervjuade förskollärare där vårt syfte är att beskriva och analysera deras syn på, och planering inför, utvecklingssamtalet. Vi ska också studera hur Lpfö 98: s intentioner att inte värdera det enskilda barnet kommer till uttryck, inför och i utvecklingssamtalet.</p><p> </p><p>Resultaten som framkommit är olika syn på syftet med utvecklingssamtalet och därmed olika syn på vilket tidsperspektiv som främst ska belysas på samtalet. Studiens resultat visar också att förskollärarna blandar nya och gamla synsätt på barnet. Detta synsätt påverkar i sin tur synen på utvecklingssamtalet och värderingar av barnet som individ. Det har också uttryckts att värderingsproblemet mest ses som ett verbalt och skriftligt problem och inte som en inbjudan till diskussion och reflektion över förskollärarens barnsyn.</p>

Att dokumentera och följa barns lärande och utveckling är en enormt viktig del i förskolans verksamhet, även att utvärdera den pedagogiska verksamheten har fått en betydande roll i förskolans läroplan. Detta sker bland annat genom pedagogisk dokumentation. Även naturvetenskapen har fått en väsentligt plats i förskolans läroplan. Därigenom kommer vårt syfte i att få förståelse för valet av innehåll som pedagoger gör i barns lärprocesser inom ämnesområdet naturvetenskap i den pedagogiska dokumentationen. Vi har tagit del av fyra  dokumentationer från två förskolor med barn i åldrarna tre till fem år. Som metod till vår studie har vi använt oss av textanalys och vi har hittat tre ämnesinriktade kategorier som påverkar valet av innehållet i den pedagogiska dokumentationen. De kategorierna är: Förskolans läroplan, Observerande eller undersökande aktiviteter och Det kompetenta barnet.

The degree project aims to gain a deeper understanding of how pedagogues are working with pedagogical documentation, as well as the significance of reflection in the educational work with children.The survey was implemented on two Reggio Emilia-inspired preschools and is based on a qualitative study using semi-structured interviews with open questions, where six pedagogues shared how they view the pedagogical documentation.The study is seen from an epistemological perspective. The results show that pedagogues place great emphasis on reflection as a tool for a visibility of children´s learning and development. Pedagogues respond to children´s questions with a question at issue to challenge the children to develop their own hypotheses for problem solving.Keywords, pedagogical documentation, reflection, learning process. / Examensarbetets syfte är att få en djupare förståelse hur pedagoger arbetar med pedagogisk dokumentation, samt vilken betydelse reflektionen har i det pedagogiska arbetet med barnen. Undersökningen har genomförts på två Reggio Emilia inspirerade förskolor. Studien byggs på en kvalitativ studie med semistrukturerade interjuver med öppna frågor, där sex pedagoger delgett hur de ser på pedagogisk dokumentation. Studien är sett utifrån ett kunskapsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna sätter stor vikt på reflektion som ett arbetsverktyg i dokumentationsarbetet. Pedagogerna svarar på barnens frågor med en frågeställning, för att utmana barnen till att utveckla egna hypoteser för problemlösning.

Study: Degree project in teacher education, Advanced Level 15p University of Skövde   Title: Using a blog as a tool for pedagogical documentation in interaction between two preschool teachers and parents.   Pages: 39   Authors: Beatrice Johansson and Ellinor Pettersson   Tutor: Urban Carlén   Date: HT 2013   Keywords: Pedagogical documentation, interaction, blog, communication.   The purpose of this study is to examine preschool teachers’ use of blogging as a tool for pedagogical documentation and the parents’ participation in the blog. The study examines the interaction between the preschool and the children’s homes as well as if the use of a blog contributes to a greater insight for parents in the pedagogical activities.In the latest curriculum, there have been a point of monitoring, evaluation and development, which seems to be a goal in the curriculum that creates uncertainty among the profession, how to configure them. Therefore, we felt that pedagogical documentation would be interesting to investigate. To examine documentation from a current perspective arose blog as a tool.   The study is qualitative and interviews were conducted, as well as snippets of preschool blogs. Two preschool teachers and eight parents were interviewed at two separate municipal preschools in a municipality in Skaraborg. Both preschools conduct their own blogs.   The result showed that a blog is a tool that contributes the parents a greater insight into the preschools pedagogical activities. The blog can be a tool for the preschool teachers to follow, document, evaluate and evolve their pedagogical operation. The results also showed that both the teachers and the parents felt that the blog contributed to more verbal communication about what is happening in the preschool.   In the discussion, the study's methods are discussed and how interview as a method has affected the result of the study. We also debate the study's credibility and how analyzing the interview has provided a greater understanding of the blog as a tool. Then the results are discussed in parity to the literature of the study and our own reflections and expreriences. We also discuss how the use of blogs can be integrated in the preschools approaches and contribute to make parents more involved in the pedagogical activites.

No description available.

Abstract Det systematiska kvalitetsarbetet innebär, att verksamheten, kontinuerligt och systematiskt, ska planeras, följas upp och utvecklas. Kvalitetsarbetet ska även dokumenteras, enligt Skollagen (2010:800), och Läroplan för förskolan (Skolverket 2010). Studiens syfte var att ta reda på hur lärare i förskolan ser på kvalitetsbegreppet och hur s.k. små förskolor skapar förutsättningar för sitt systematiska kvalitetsarbete. Semistrukturerade intervjuer med lärare på två förskolor i en utvald kommun har utförts. Studien visar att lärarna arbetar hårt med att få de yttre förutsättningarna att fungera, så att det blir möjligt att sitta tillsammans som arbetslag och reflektera, utvärdera och analysera och på så sätt utveckla sin verksamhet. Resultatet visar också på att kvalitet för lärare i förskolan innebär i första hand, trygghet för barnen, att stärka barns självkänsla, men också att kunna utmana barnen i sitt tänkande, så att lärande sker. Engagemanget på förskolorna i studien är stort när det gäller att förbättra verksamheten och att anpassa sin yrkesroll. Föräldrarna är en mycket viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet, säger lärarna. I den utvalda kommunen används s.k. uppdragspedagoger för att stötta förskolorna i sitt kvalitetsarbete. Uppdragspedagogerna anses, av de intervjuade lärarna, som ett mycket viktigt stöd i arbetet. Studien visar hur små förskolor kan få till ett systematiskt kvalitetsarbete trots svårigheter i de yttre förutsättningarna. Nyckelord: Systematiskt kvalitetsarbete, förskola, kvalitet, pedagogisk dokumentation, yrkesroll, organisation.

Avsikten med arbetet är att studera pedagogers medvetna förhållningssätt i relation till förskolans läroplan med surfplattan som verktyg. Utgångspunkten var att studera om och hur pedagogerna dokumenterade användandet av surfplattan. Här blev pedagogisk dokumentationen central del.Vidare avsåg studien att avspegla praktisk tillämpning av surfplattan.Vi har utgått från en kvalitativ studiedär pedagoger verksamma i förskolan har intervjuats.Sju pedagoger på sex förskolor har intervjuats i två olika kommuner.Vi har analyserat intervjuerna utifrån begreppen medvetet förhållningssätt, lärandeverktyg, dokumentationsverktyg och sökverktyg.Det medvetna förhållningssättet bland pedagogerna ter sig olika beroende på hur begreppenspel, lek och lärande definieras.Pedagogerna använder surfplattanför att dokumenteraaktiviteter och tillgodosebarns perspektiv på olika sätt.Dockvar dokumentationen av användandet av surfplattan som digitalt verktyg bristfällig.Surfplattan används som ett lärandeverktyg genom olika ”spel”och som ett sökverktyg genom att inhämta kunskaper och ingå i sociala nätverk.Pedagogerna gav olika uttryck för läroplanstolkningar.De olikaspelensom användesrelateradestill ämneskunskaper i läroplanen sommatematik,naturvetenskap, teknik och språk.Vidare lyfts att digitala verktyg ska användas enligt läroplanen och att det avspeglar ettdemokratiskt arbetssätt.Det påpekas även att surfplattankan främjaarbetet med barn i behov av särskilt stöd.