Syftet med föreliggande studie är att synliggöra förskollärarnas intentioner med den pedagogiska dokumentationen och vilka föreställningar det kan finnas kring att dokumentera och följa upp barns lärande och utveckling med fokus på enskilda lärloggar i Unikum. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Hur beskriver förskollärarna pedagogisk dokumentation av barns lärande och utveckling? Vad framträder i förskollärarnas beskrivningar kring barns roll i den pedagogiska dokumentationen? Studien tar ansats i hermeneutiken och det barndomssociologiska perspektivet samt genomförs med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Med avstamp i semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare samlades empirin in genom telefonsamtal. Resultatet presenteras med följande huvudteman: Förskollärarnas dokumentationsarbete, Barnen i dokumentationsprocessen, Det utmanande dokumentationsuppdraget och underliggande subteman. Resultatet visar att den pedagogiska dokumentationen sammankopplas med ett temainriktat arbetssätt och förskolans läroplan, men att det skiljer sig åt vad som dokumenteras och hur baserat på förskolans ämnesområden. Förskollärarna lyfter fram vikten av att dokumentationen ska vara tillgänglig och de beskriver vilka strategier det finns för att använda dokumentation tillsammans med barnen. Dessutom visar resultatet att förskollärare arbetar med dokumentation på gruppnivå och att det finns utmaningar med att dokumentera och följa upp på individnivå med bakgrund till den begränsade tiden.

Studiens övergripande syfte var att undersöka vilka faktorer som kan komma att påverka förskollärarnas arbete med det systematiska kvalitetsarbetet. Nio förskollärare från fem förskolor deltog i studien. För att besvara vårt syfte och våra frågeställningar användes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer gjordes. Vi utgår från ramfaktorteorin för att ta reda på vilka faktorer som kan komma att påverka ramarna, i detta fall blir det systematiska kvalitetsarbetet en ram. Resultatet visar att enligt förskollärarnas uppfattning finner de svårigheter med att genomföra kvalitetsarbetet i praktiken. Dessutom har förskollärarna olika uppfattningar och förståelse för hur arbetet ska genomföras. Studien visar att förskollärarna använder olika arbetsstrategier och verktyg i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Men de avsevärda svårigheterna beskrivs bestå i avsaknad av riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet, brist på resurser, brist på tid, brist på kompetens, personaltäthet och barngruppsstorlek. Enligt förskollärare bidrar detta till ett hinder att utföra det systematiska kvalitetsarbetet, vilket i sin tur kan komma att påverka förskoleverksamheten i förhållande till de krav som bland annat Skolverket ställer. Utifrån förskollärarnas upplevelser och erfarenheter med hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs, är förskollärarna kritiska till hur kvalitetsarbetet kan leda till verksamhetens utveckling. / The purpose of this study was to investigate which factors that might come to affect teacher´s systematic qualitywork in preschool. Nine preschool teachers´s from five diverse preschools participated in the study. A qualitative method has been used in the study, and the interviews have been conducted using a semi-structured interview technique. The theoretical understanding is based on framefactor theory. The framefactor theory includes frames, such as time, which creates or does not create the opportunity to perform a process. The result shows that, according to the preschool teachers` opinion, they find it difficult to carry out the quality work in practice. They have different perceptions and understanding of how the work should be carried out. The study shows that preschool teacher´s use different work strategies and tools in the work with the systematic quality work. Based on the current experiences of preschool teachers of how the systematic quality work is conducted, preschool teachers are critical of how quality work can lead to the development of the preschool.

Pedagogisk dokumentation är idag ett centralt begrepp inom förskolan och något som många pedagoger arbetar med i verksamheten. Forskning visar att pedagogisk dokumentation är ett dokumentationsverktyg som främjar barns lärande och som kan leda till en utveckling av verksamheten. Det finns stort intresse inom förskolevärlden för pedagogisk dokumentation. Därför har studiens syfte varit att undersöka hur olika pedagoger använder sig av pedagogisk dokumentation i sin verksamhet. Studien är kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in med hjälp av fyra intervjuer där frågorna utgått från ett didaktiskt perspektiv. Den valda teorin är socialkonstruktionismen, en teori där grundtanken är att kunskap uppstår genom sociala processer. I studiens resultat diskuteras frågeställningarna utifrån samtliga pedagogers intervjuer och svar. Pedagogerna gav uttryck för deras tankar kring vad pedagogisk dokumentation är och hur de arbetar med den. Resultatet visar att dessa förskolor använder sig av liknande dokumentationsformer och arbetssätt men att det även finns skillnader gällande hur de delar upp arbetet kring den pedagogiska dokumentationen. Nyckelord: Förskola, kommunikation, pedagogisk dokumentation, socialkonstruktionism.

Krav ställs på pedagogisk dokumentation i förskolan från många olika håll där barnens delaktighet betonas. Skolverket (2012) har gett ut stödmaterial kring hur förskolor kan arbeta med pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med förskolans läroplan. Däremot är det upp till pedagogerna att avgöra hur detta ska ske. Tidigare forskning har visat att pedagogisk dokumentation är ett komplext verktyg med många möjligheter, men även svårigheter. Syftet med denna studie är att förstå och synliggöra hur pedagogerna i tal konstruerar barn, delaktighet och pedagogisk dokumentation och vad dessa konstruktioner kan tänkas leda till i dokumentationsprocessen. För att göra undersökningen möjlig har vi genomfört fem intervjuer med fyra förskollärare och en pedagogista, samt tagit del av förskolornas pedagogiska dokumentation. Med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har vi fått syn på att pedagogisk dokumentation är en social konstruktion som påverkas av historiska och kulturella aspekter. Detta kan i sin tur påverka hur barnen konstrueras i dokumentationsprocessen och vilka möjligheter de har till att bli delaktiga. En återkommande svårighet som lyfts i relation till dokumentationsarbetet är tidsbrist. Några möjligheter som uttrycktes i studien var att pedagogisk dokumentation kan synliggöra barnens lärande, intresse och frågor och öka kvaliteten i verksamheten. En aspekt som överraskade oss var att intervjupersonerna lyfte EU:s nya datorskyddsförordning och att den på olika sätt kunde påverka arbetet med pedagogisk dokumentation. Det som synliggörs i denna studie är att pedagogerna uttrycker både fördelar och nackdelar med denna förordning.

Vi har båda arbetat i förskolan en längre tid och följt den pedagogiska dokumentationens dilemma. Pedagoger i verksamheten har olika sätt att arbeta med den pedagogiska dokumentationen. Utifrån vår yrkeserfarenhet har vi diskuterat den pedagogiska dokumentationen och kommit fram till vårt syfte. Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur förskollärare resonerar kring pedagogisk dokumentation. Vi valde att undersöka den pedagogiska dokumentationens syfte och funktion i verksamheten. Utifrån frågeställningarna ville vi få en uppfattning om hur pedagogerna tolkar den pedagogiska dokumentationens syfte och funktion. Vi har valt att arbeta utifrån Foucaults maktperspektiv, samt att analysera vår empiri utifrån diskursanalys och teorier om frigörelse. Vi har använt oss av kvalitativ undersökningsmetod med intervjuer. Pedagogerna vi intervjuat kommer från olika förskolor. Totalt har vi intervjuat sex pedagoger. Vår slutsats är att pedagoger ser på pedagogisk dokumentation utifrån två skilda tolkningar. Som ett planeringsverktyg, där pedagoger styr verksamheten. Men även som ett förhållningssätt där barnen blir inkluderande i verksamhetsplaneringen. Dessa två tolkningar ligger långt ifrån varandra och kan problematisera arbetet med den pedagogiska dokumentationen.

Med denna uppsats var vårt syfte att undersöka hur ett antal förskollärare uttrycker att de arbetar med pedagogisk dokumentation i förskolan. Denna undersökning genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Vi intervjuade åtta förskollärare från olika förskolor och i olika åldrar. Tidigare studier som genomförts har kunnat problematisera olika sätt att dokumentera inom förskolan, liksom de bedömningar som kan bli ett resultat av kartläggningar och pedagogisk dokumentation. Resultatet delas in i tre teman; Verksamhetsutveckling, dokumentationsverktyg och rutin för dokumentation. Under dessa teman synliggörs resultatet från våra informanter. Där visar vi på likheter och skillnader utifrån svaren. Analysen visar därefter att verksamheterna i dag arbetar mer målstyrt för att uppnå hög kvalitet. För att dokumentera använder förskollärarna sig av Ipads. Detta verktyg kan både bidra med kvalitet och begränsa arbetet med pedagogisk dokumentation, på grund av den nya GDPR-lagen som trädde i kraft 2018.

Följande examensarbete behandlar ämnet pedagogisk dokumentation i förskolan. Med sitt ursprung i Reggio Emilia-pedagogiken har pedagogisk dokumentation vuxit fram som ett sätt att synliggöra barns röster. Pedagogisk dokumentation kan beskrivas som en process där dokumentation och reflektion används för att synliggöra, utvärdera och utveckla det pedagogiska arbetet. Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare beskriver arbetet med pedagogisk dokumentation. Detta syfte avgränsades till följande två frågeställningar: “Vilka strategier fördokumentation och reflektion beskriver förskollärare att de använder?” och “Vilka utmaningar beskriver förskollärare att de upplever i arbetet med pedagogisk dokumentation?”. För att besvara dessa frågeställningar gjordes kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick från en i förhand formulerad intervjuguide. Ljudinspelningar gjordes under intervjuerna vilka transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av didaktiska frågeställningar och diskuteras med utgångspunkt i konstruktionistisk teori. Resultatet visar att förskollärarna har såväl strategier för att bedriva pedagogisk dokumentation som att de upplever utmaningar med detta arbete. Strategier som tas upp av förskollärarna är att förskollärarna dokumenterar med hjälp av kamera och anteckningar för att sedan reflektera kring denna dokumentation med såväl barn som andra pedagoger. Digitala skolplattformar beskrivs också som ett viktigt verktyg för pedagogisk dokumentation. Barnen beskrivs vara delaktiga i dokumentationen exempelvis genom att deras teckningar ses som dokumentation. Utmaningar handlar bland annat om att förskollärarna upplever att tiden är otillräcklig för att hinna med den pedagogiska dokumentationen och att de upplever det svårt att dokumentera och samtidigt vara närvarande med barnen i en aktivitet. Förskollärarna beskriver också etiska hänsynstaganden i relation till dokumentation. Dessa handlar främst om hur barnen framställs dokumentationen.

Studiens syfte är att utveckla kunskap om hur förskollärare berättar om arbetet med pedagogisk dokumentation i förhållande till de yngsta barnens perspektiv på förskolan. Frågeställningen är: I vilka delar av pedagogisk dokumentation beskriver förskollärare att de yngsta barnens perspektiv blir respektive inte blir framträdande? Studien har genomförts via en kvalitativ metod, varpå fem semistrukturerade intervjuer utfärdats med förskollärare. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktivismen och resultatet har sålunda behandlats med hjälp av begreppen konstruktion och dekonstruktion.     Resultatet pekar på att observation är den del av pedagogisk dokumentation där de yngsta barnens perspektiv blir framträdande. Det indikerar därutöver på att dokumentation och reflektion är två delar av pedagogisk dokumentation där de yngsta barnens perspektiv inte blir framträdande.

Denna studie genomfördes med syftet att undersöka hur förskollärare uppfattar och beskriver att de skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande i förskolan och hur det kommer till uttryck i den pedagogiska dokumentationen. För att undersöka förskollärarnas uppfattningar av detta, användes en tolkande kritisk ansats med utgångspunkt i tio förskollärares berättelser. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och tydliggör både strategier och kommunikativt handlande som förskollärarna använder sig av för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Fem betydande faktorer framträder som beskriver förskollärarnas arbete för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Faktorerna beskrivs i tema som inlyssnande förhållningssätt, språkets betydelse, reflektionens betydelse, förskolans organisation och förskollärarnas medvetenhet kring strategiskt och kommunikativt handlande. Slutsatsen är att ett medvetet arbete med de fem faktorerna kan säkerställa barns rätt till delaktighet och inflytande i förskolan.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare skapar förutsättningar för de yngsta barnens (1–3 år) delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation. Studien utgår ifrån följande frågeställning: - Hur beskriver förskollärare att de verkar för de yngsta barnens delaktighet och inflytande i arbetet med pedagogisk dokumentation? Studien utgår från en kvalitativ ansats och fokusgruppssamtal där totalt sex förskollärare har deltagit. Studien har inspirerats av det socialkonstruktionistiska perspektivet. Studiens resultat indikerar att förskollärarna anser att pedagogisk dokumentation mynnar ut i att barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Däremot råder det en komplexitet kring att tolka de yngre barnen som också leder oss vidare in i maktbegreppet. I resultatet framkommer det att integritet är nära sammankopplat med pedagogisk dokumentation. Vi kan av resultatet dra slutsatsen att förskollärarnas barnsyn och förhållningssätt gentemot pedagogisk dokumentation är betydelsefullt för hur barnen får delaktighet och ges inflytande i den pedagogiska dokumentationen.