Förskolechefer i en svensk kommun skriver årligen kvalitetsrapporter som bl.a. utgör under­lag för återkoppling till överliggande nivå om det gångna årets lokala skolutveck­ling. I beskrivningarna av arbetet med pedagogisk dokumentation har variationer av be­skriv­ningarna pekat på angelägenheten av att analysera beskrivningarna med hjälp av några teoretiska utgångspunkter som pedagogisk dokumentation vilar på. Studiens syfte är att undersöka olika diskurser om lärande som framträder när förskole­chefer i kvalitetsrapporter beskriver arbetet med pedagogisk dokumentation. Frågeställ­ningarna är: Vilka diskurser om barns lärande framträder? Vilka diskurser om pedagogers lärande framträder? Vilka perspektiv på kvalitet synliggörs i de identifierade diskurserna? Vilka maktdimensioner kan urskiljas i de identifierade diskurserna? Kritisk diskursteori har använts som teoretisk utgångspunkt. I analysen har också diskursen om menings­skapande, diskursen om ett förutbestämt lärandeobjekt, perspektiv på demokrati och makt samt docu­men­tality använts som teoretiska utgångspunkter. De perspektiv på kvalitet som har använts är det relativa, det intersubjektiva och det marknadsanpassade. Fem förskolors kvalitets­rapporter har analyserats med Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA) som metod. Resultatet visar att de beskrivningar av barns lärande som finns i kvalitetsrapporterna håller sig inom diskursen om meningsskapande, dock olika starkt. Beskrivningarna av de vuxnas lärande rör sig däremot både inom diskursen om meningsskapande och diskursen om det förutbestämda lärandeobjektet. Diskursen om meningsskapande kan kopplas till det relativa eller det intersubjektiva perspektivet om kvalitet. Diskursen om det förutbestämda lärandeobjektet är kopplat till det marknadsanpassade perspektivet av kvalitet. I diskursen om meningsskapande synliggörs barnens makt över de vuxna och verksamheten, de vuxnas makt över dokumentet och politiken samt pedagogernas makt över pedagogisk dokumentation som verktyg. I diskursen om det förutbestämda lärandeobjektet synliggörs dokumentets och politikens makt över professionen. / Each year the principals of preschools in an unnamed Swedish municipality write quality reports about the past year´s local school development. The documents are read and analysed by different levels of the educational administration. In the descriptions of how the preschools work with pedagogical documentation, variations have been identified, which indicate the necessity of analysing the descriptions using some of the theoretical aspects of pedagogical documentation. The purpose of this thesis is to examine different discourses of learning that appear in the quality reports. Four research questions have been used: Which discourses of children´s learning can be identified? Which discourses of adults´ learning can be identified? Which perspectives of quality are visible in the identified discourses? What aspects of power can be distinguished in the identified discourses? Critical discourse theory has been used as theoretical framework, along with the discourse of meaning making, the discourse of predetermined learning, perspectives on democracy and power as well as documentality. The perspectives of quality that have been used are the relative, the intersubjective and the market-adapted perspectives. Five preschool quality reports have been analysed using Fairclough´s critical discourse analysis (CDA). The results show that the descriptions of children´s learning are within the discourse of meaning making, although more or less strongly. The descriptions of the adults´ learning are however both within the discourse of meaning making and the discourse of predetermined learning. The discourse of meaning making can be connected with the relative or intersubjective perspective of quality while the discourse of predetermined learning can be connected with the market-adapted perspective of quality. The following aspects of power are visible in the discourse of meaning making: children´s power over adults and the institution, the adults´ power over the document and the level of policy and finally, the teachers´ power over pedagogical documentation as a tool for school development. The power, which the document and the level of policy have over the teachers, is visible within the discourse of predetermined learning.

This study's main purpose is to examine the space children's spontaneous imaging gets in a preschool. I have chosen to focus on two preschool teachers views on their own approach to children's spontaneous imaging and what space they find that it gets in preschool. I have also investigated how this is documented in preschool. As a theoretical approach I adopt Lev S Vygotsky's socio-cultural theories of learning and development. In my essay, I also describe previous studies on children's imaging. I have collected the material through qualitative methods such as interviews of two preschool teachers and through six days of observation divided on two of the preschool departments. The result shows that preschool teachers adult-driven approach characterizes the creative climate of the nursery, which is not particularly allowing in practice, but allowing in theory and preschool teachers thoughts. The preschool teachers approach is significant for how well the child's spontaneous creation capability will be developed or inhibited. Children can come to have a view of his own creation as something insignificant and without meaning if it never followed up in the form of pedagogical documentation or attention. The results also show that children's spontaneous imaging don´t get space in the form of schedule, this is because preschool teachers have a view on the activity as a pastime rather than an educational activity with a clear goal or purpose.

Purpose: The purpose of this paper is to highlight three preschool teachers and three child nurses’ views on the educational work tool pedagogical documentation and Reggio Emilia educational philosophy, often associated with pedagogical documentation. Preschool teachers and child nurses’ are all employees under the same pre-school director, and works on three preschools located in the same area. The purpose of the selection of respondents is based on highlighting how far the staff describes the concept of educational documentation, and pedagogy of Reggio Emilia, and how far their statements are consistent with each other or not. Questions: The thesis is based on three questions; How does preschool teachers and child nurses’ describe pedagogical documentation? How does preschool teachers and child nurses’ describe the Reggio Emilia pedagogical philosophy? If there are differences between the preschool teachers and child nurses’, what could these mean for the pedagogical documentation in preschool? Method: The study is based on empirical data collected through qualitative interviews. The empirical material is based on six qualitative interviews with three preschool teachers and three child nurses’, who are in an organization which is inspired by Reggio Emilia. Main theoretical approach: The essay consists of three main theories, Piaget, Dewey and Vygotsky. The theories are the basis of the analysis, together with previous research and the six qualitative interviews that are conducted in the context of the essay. Result: The study's results and answers to the questions are presented in the final discussion. Our results demonstrate the difference between preschool teachers and child nurses' perception of what pedagogical documentation means for business, children and staff, and the Reggio Emilia educational philosophy.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om barns inflytande i förskolan utifrån förskollärarens perspektiv. Jag strävar efter att göra detta genom två frågeställningar: Vad innebär inflytande för förskollärare? Och, hur anser förskollärare att de skapar möjligheter för barns inflytande? För att besvara frågeställningarna skickades fyra frågeformulär ut och fyra telefonintervjuer genomfördes, samtliga riktade mot förskollärare. Materialet transkriberades sedan för att sammanställas. Studiens resultat visar att barn får inflytande i olika utsträckning beroende på situation och förutsättningar. Samtliga förskollärare strävar efter att barn ska få inflytande men det framgår även att verksamhetens rutiner, förskollärares förhållningssätt och barns åldrar kan vara hinder för detta. Den slutsats jag dragit av min studie är att samtliga förskollärare arbetar för att ge barn inflytande utifrån de förutsättningar som finns i verksamheten. Förskollärarna är medvetna om de hinder som finns och det framgår genom min studie att de använder olika arbetssätt för att försöka kringgå dessa. / The study aims to contribute knowledge about children's influence in preschool from preschool teacher’s perspective. I aim to do this through two issues: What does influence mean to preschool teachers? And, how do preschool teachers consider themselves creating opportunities for children's influence? In order to examine the issues, four questionnaires were sent out and four telephone interviews were conducted, all directed to preschool teachers. The material was then transcribed to be summarized. The results show that children receive influence in varying degrees depending on the situation and circumstances. All preschool teachers strive for children to have influence, but it is apparent that the preschool practices, preschool teachers' attitudes and children's ages may be obstacles. The conclusion I drew from my study is that all preschool teachers work to give children influence on the conditions that exist in the preschool. The preschool teachers are aware of the obstacles and I reveal through my study that they use different approaches to try to circumvent them.

The purpose of this study is toget an understanding of howpreschool teachers think about and work with pedagogical documentation and how they visualizeparticipation of the children. As a theoretical frame,we have used the sociocultural perspective of learning and education that is about progress and learning, which is achieved by interaction and cooperation in a social context. This survey is based on interviews and observations which has been compared in order for us to come to conclusions to see if the pedagogical thoughts is equivalent to the practice. The result of the study shows that all of the preschool teachers agree that the pedagogical documentation is an important way to work in order for the children to declare their thoughts and wonders in the environment of the preschool. The thoughts of the children are important in order to develop the organization. The teachers organize the education in a way to create conditions for the children to be able to affect and change thepreschool. The teachers are well aware of their own way to think and act which affects the children’s ability to participate. / I denna studie har vi undersökt förskollärares arbetssätt i den pedagogiska dokumentationenoch strävat efter att få en inblick i pedagogernas tankar kringhur de arbetar för att synliggöra barns delaktighet.Studienutgår från det sociokulturellaperspektivet. Vihar genomfört intervjuer och observationer och jämfört dessa med varandra för att kunna dra slutsatser kring hur de pedagogiska tankarna stämmer överens med praktiken. Studiens resultat visar hur de undersökta pedagogerna arbetar med den pedagogiska dokumentationen.Pedagogernaanser att barnens uttryck är viktiga för innehållet i verksamheten, och de skapar förutsättningar för att barnen ska kunna påverka och förändraarbetssättetoch verksamheten. Studienvisar att pedagogerna har stor medvetenhet kring sitt eget förhållningssätt och hur detta spelar roll för vilkenmöjlighetdet har för barns delaktighet, samt hur de rent praktiskt arbetar med den pedagogiska dokumentationen.

I Läroplanen för förskolan (Skolverket 2016) presenteras det i kapitlet “Uppföljning, utvärdering och utveckling” de skyldigheter förskolan och förskolans personal har för att systematiskt kartlägga och följa upp barnens utveckling och lärande. Under vår tid på förskollärarutbildningen har vi under bland annat verksamhetsförlagd utbildning observerat osäkerhet kring områdena dokumentation och kvalitetsarbete hos pedagogerna i förskolan. Syftet med studien är att närma sig de tankar och reflektioner några förskollärare har kring den pedagogiska dokumentationen och det systematiska kvalitetsarbetet. Även hur de praktiskt genom olika verktyg dokumenterar i förskolan, de faktorer som påverkar deras dokumentations- och kvalitetsarbete samt relationen mellan dem.I studien utgår vi ifrån två infallsvinklar på dokumentation i förskolan: ett utvecklingspedagogiskt perspektiv samt ett intra-aktivt pedagogiskt perspektiv. Dessa två infallsvinklar kan simplifieras som att utvecklingspedagogiken synliggör vad barnen lär sig, och den intra-aktiva pedagogiken synliggör hur barnen lär sig. Men de två infallsvinklarna är inte enbart olika, utan även lika på vissa sätt. Ett exempel på en sådan likhet är att de båda lyfter reflektionen som en viktig del av dokumentationen.Vi utgår utifrån vårt syfte ifrån en kvalitativ forskningsansats och en fenomenografisk metodansats. I studien har vi använt oss av forskningsmetoden semi-strukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sju stycken förskollärare och en verksamhetsledare som i grunden är förskollärare. Intervjuerna varierade i längd från 10 minuter till strax över 50 minuter, och vi har analyserat det insamlade materialet utefter en fenomenografisk analysprocess.Resultatet visar fyra distinkta synsätt på den pedagogiska dokumentationens innebörd i förskolan; att dokumentera med barnen, att dokumentera barns utveckling, att dokumentera med reflektion och att dokumentera för att föra verksamheten framåt. De mest framträdande faktorer som förskollärarna anser påverkar deras arbete med dokumentations- och kvalitetsarbetet är kompetensutbildningen, tidsbristen, förskolechefen och svårigheten med att mäta kvalitet i förskolan. Lärplattan beskriver respondenterna som det mest använda redskapet i förskolan för att dokumentera. Slutligen beskriver de den pedagogiska dokumentationen och det systematiska kvalitetsarbetet som beroende av varandra, och relationen som oundviklig.Vi drar slutsatsen att för att få ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete krävs det ett fungerande dokumentationsarbete, oavsett synsätt på dokumentation. Det krävs tid för att få öva på att använda dokumentation som ett redskap, och en struktur i arbetslaget för att det inte ska kännas som en betungande del av ens yrkesvardag.

Denna studie är en kvalitativ undersökning där syftet var att undersöka hur åtta förskollärare beskriver sitt arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan. Data har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Studien grundar sig i ett konstruktionistiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation kan användas genom olika metoder där den vanligaste förekommande bland förskollärarna är filmning och foton. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation är ett föränderligt arbetsverktyg och behöver kunna anpassas efter barngruppen. Deltagarna beskriver att arbetet med pedagogisk dokumentation är en levande process som aldrig blir färdig. Slutsatsen är att pedagogisk dokumentation kan påverka förskolans verksamhetsutveckling baserat på barns perspektiv när förskolepersonalen ger dem möjlighet till delaktighet och inflytande.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare synliggör barns lärande och undervisning i förskolan för vårdnadshavare och hur de resonerar kring begreppet undervisning. Studien utgår från psykologen Bronfenbrenner utvecklingsekologiska teori, inom vilken barns utveckling påverkas av hem och samhälle. Studien har en kvalitativ forskningsansats med åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Det blir utifrån resultatet tydligt att olika ramfaktorer kan påverka förskollärares möjlighet att synliggöra barns lärande för vårdnadshavare, men även vilka metoder som främjar detta. Resultatet visar även att förskollärarna har en varierad uppfattning om begreppet undervisning. Slutsatsen visar på förskollärares ansvar för föräldrasamverkan samt dialogen om barns lärande.

Denna studie syftar till att skapa en fördjupad förståelse för pedagogisk dokumentation i fritidshemmets verksamhet. Vi har använt oss en kvalitativ metod där vi genomförde intervjuer i form av semistrukturerade frågor med sex fritidslärare i två olika fritidshemsverksamheter. Resultatet har diskuterats och jämförts med tidigare forskning och med nu gällande styrdokument för fritidshem. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation spelar enavgörande roll för fritidshemmets verksamhet. Resultatet visar även att pedagogisk dokumentation synliggör pågående processer i fritidshemmets varsamhet, vilket bidrar till utveckling av den pedagogiska verksamheten, elever och fritidslärarnas arbete. Resultatet visar också att fritidslärarna utifrån sina erfarenheter bekräftar pedagogisk dokumentation som ett redskap för att säkerställa verksamhetens kvalitet. Fritidslärarna upplever att den pedagogiska dokumentationen på fritidshemmet inte är helt enkelt utan det krävs engagemang och kunskap. Resultatet påvisar även att kommunens fritidshemsverksamheter har sin gemensamma pedagogiska dokumentationsform som benämns FRIPP (Fritidspedagogisk planering) och denna utgör värdefullt underlag för att följa upp fritidshemmets resultat mot de nationella målen. Studiens slutsats är därför att den pedagogiska dokumentationen är en förutsättning för att kunna kartlägga verksamheten och identifiera områden som har särskild betydelse för att utveckla fritidshemmets verksamhet och uppfylla styrdokumentens mål.

BAKGRUND:Denna studie behandlar begreppet pedagogisk dokumentation, och hur detta används iförskolor. Enligt vår uppfattning är dokumentation ett av det verktyg som finns för att följaupp varje individ och samtidigt reflektera över sin egen yrkesroll. Valet av ämne bestämdespå grund av vårt intresse för pedagogisk dokumentation.SYFTE:Syftet med detta forskningsarbete är att undersöka och analysera pedagogisk dokumentationpå tre förskolor, om när och hur den används, samt vad pedagogerna uttrycker för primärtsyfte med pedagogisk dokumentation.METOD:Studien är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och är en kvalitativ studie sombaseras på intervjuer med tre pedagoger och tre pedagogers self-reports samt observationerfrån tre olika förskolor.RESULTAT:Studien visar på att pedagogerna ser pedagogisk dokumentation som ett verktyg att se tillbakapå det som har hänt, samt att visa nuet. De menar även att man genom pedagogiskdokumentation kan få syn på helheten i verksamheten. Vi kan vidare tolka resultatet som attdet förekommer nackdelar med detta sätt att arbeta, främst handlar det om tidsaspekten. / Uppsatsnivå: C