According to the curriculum for the Swedish preschool system, children’s development and learning should be documented and analyzed in order to evaluate and develop the preschool quality. Social criticism is directed to some of the methods of documentation for assessing the children´s individual knowledge development. The purpose of this study was to examine how, what and why some teachers use documentation in preschool. I wanted to examine which methods preschool teachers used when they documented the children and what they focused on. I also wanted to examine why the teachers chose the methods they used. I have used a qualitative method with interviews and contacted four teachers from different preschools in order to get diverse information for my study. All teachers were educated preschool teachers and all of them had worked in the preschool system for at least ten years. The information given in the interviews has been analyzed by the use of socio-cultural theories and previous research. The interviews with the teachers showed the use of different methods to document the children. The most frequently used method was to photograph the children. The purpose of it was to visualize the children’s development of knowledge or to show different parts of some projects the children participated in. The purposes of the teacher’s documentation were various and I discovered three main reasons for documentation: In order to give information to the parents about their children. For the use of discussions with the children and serve as inspiration for them. For the use of discussions between the teachers in order to develop the preschool quality. My conclusion is that the teacher’s view of the children’s knowledge development, is critical for what the teachers chose to focus on in their documentation, knowledge as process or product!

Background: Pedagogical documentation is currently used as a natural part of the educational activities under the revised curriculum for preschool. Aim: The purpose of this study is to see how preschool teachers perceive and define educational documentation in preschool. The aim is also to see what opportunities and obstacles that may arise over the pedagogical documentation. Method: The study was conducted along a qualitative approach with questionnaires in order to reach more preschool teachers and thus obtain a broader picture of the subject content. From a phenomenological approach I have taken account of the preschool teachers' experience and perception of educational documentation and designed it to my own interpretation. Results: The results show that pedagogical documentation is an important tool in preschool teachers work not only found to contain a product, but seems more like a collection of a lot of products to be brought together into a whole. / Bakgrund: Pedagogisk dokumentation ska idag användas som ett naturligt inslag i den pedagogiska verksamheten enligt den reviderade läroplanen för förskolan. Syfte: Syftet med studien är att se hur förskollärare uppfattar och definierar pedagogisk dokumentation i förskolan. Syftet är även att se vilka möjligheter och hinder som kan uppstå kring pedagogisk dokumentation. Metod: Studien har genomförts utefter en kvalitativ metod med enkäter för att nå ut till fler förskollärare och på så sätt få en bredare bild av ämnets innehåll. Utifrån en fenomenologisk ansats har jag tagit hänsyn till förskollärarnas upplevelse och uppfattning av pedagogisk dokumentation och konstruerat det till min egen tolkning. Resultat: Av resultatet framgår att pedagogisk dokumentation är ett viktigt verktyg i förskollärarna arbete som inte enbart visar sig innehålla en produkt, utan framstår mer som en samling av en hel del produkter som ska föras samman till en helhet.

Uppsatsen handlar om arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan. Studiens syfte är att få en fördjupad bild av pedagogisk dokumentation såväl i den traditionella svenska förskolan som i den Reggio Emilia inspirerade förskolan. Vi har därför valt att genomföra vår studie på två olika förskolor. Vi fann det intressant att ha med en Reggio Emilia förskola i vår studie då de uttalat jobbar med pedagogisk dokumentation. Detta för att urskilja eventuella skillnader i arbetsätt med pedagogisk dokumentation mellan de två förskolorna. Vi ville belysa vilka förutsättningar pedagogerna ser sig ha för att arbeta med pedagogisk dokumentation. Dessa förutsättningar har vi sedan granskat och diskuterat i relation till ett läroplansteoretiskt perspektiv. Genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer på de två förskolorna har vi fått ta del av pedagogernas uppfattningar och reflektioner om pedagogisk dokumentation. Av intervjuerna som är vårt empiriska material har vi sorterat in våra informanters svar i fyra olika områden. De områden vi valt att lyfta fram i vår resultatanalys är: Talet om pedagogisk dokumentation, arbetet med pedagogisk dokumentation, yttre faktorer samt styrdokumentens betydelse för pedagogisk dokumentation. I vårt resultat har vi kommit fram till att samtliga pedagoger ser pedagogisk dokumentation som något som synliggör barnens utveckling. Trots att talet om den pedagogiska dokumentationen, de yttre faktorerna samt styrdokumenten ser liknande ut så skiljer sig arbetet med den pedagogiska dokumentationen markant mellan de olika förskolorna. Detta tolkar vi beror på de två förskolornas olika tradition och ideologiska tänk.

Denna studie handlar om vilken betydelse pedagoger i förskolan tillskriver begreppet pedagogisk dokumentation i deras verksamhet. De frågor vi sökt svar på är hur pedagogerna tolkar begreppet pedagogsik dokumentaiton, hur och varför de använder sig utav det samt hur de ser på det ökade behovet av mätning som skett i förskolan. För att ta reda på detta har vi gjort intervjuer med sex pedagoger i tre olika kommuner. Vi har vänt oss till ett postmodernt perspektiv när vi tolkat vårt resultat. Där menar man att det finns flera olika perspektiv på sanning och kunskap samt att det inte finns "normala barn". Istället välkomnas olikheter och dessa ses som berikande. Resultatet visar att begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas olika. Hur begreppet tolkas speglar också den barnsyn som verksamheten ligger till grund för. Pedagogerna verksamma i förskolan använder sig av pedagogisk dokumentation genom observationer, reflektioner i arbetslaget och tillsammans med barnen samt genom portfoliepärmar. Pedagogerna använder sig av den pedagogiska dokumentationen av olika skäl. Vissa gör det för att synliggöra barnens utvecklings medan andra gör det för att synliggöra verksamheten så att denna kan förändras och möta barnen på ett mer optimalt sätt. Pedagogerna är negativa till det ökade behov av mätning som skett då man menar att mätning egentligen inte säger något om barnet därför vill de att mätningen ska ske av förskolans verksamhet då det är denna som bör utvecklas och förändras. I förorden till läroplanen för förskolan Lpfö 98 tas det upp att pedagogisk dokumentation handlar om utvärdering av verksamheter. Det som i dag har skett är ett ökat behov av mätning av barnen vilket många ställer sig kritiska till.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare resonerar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Bakgrunden till studien är att förskolans läroplan 1998 lyfter fram pedagogisk dokumentation som ett redskap för att synliggöra verksamheten. I tidigare forskning bekräftas  den pedagogisk dokumentationens möjligheter att synliggöra barns utveckling och lärande.   Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Intervjuerna genomfördes på fyra förskolor med fem informanter.   Av resultatet framgår det att förskollärarna ser den pedagogiska dokumentationen som ett redskap för synliggörande av barns lärande och utveckling. På olika sätt framkom det att samtliga förskollärare anser att reflektion är av betydelse för att göra dokumentationen pedagogisk.

With the curriculum Lpfö98, and its revised version 2010, the demands for evaluation of the quality of the preschool have been emphasized. Accordingly, the activities need to be systematically documented, followed up and assessed, to be improved. Most importantly, this includes continuous follow up, documentation and analysis of the development and learning of the children. This is usually carried out by means of pedagogical documentation, but how this working tool should be used in practice is not totally clear for all pedagogues. The aim of this study was therefore to investigate how pedagogical documentation is performed, assessed and made accessible for the children, parents and staff-members, in practical preschool work. In the study, four pedagogues (two preschool teachers and two pedagogical mentors), working in two different preschools where the Reggio Emilia concept is practiced for pedagogical documentation, were interviewed using a semi-structured questionnaire. The informants described pedagogical documentation as a complex and time-consuming working tool, albeit necessary and helpful to fulfill the requirements of the curriculum. In one of the preschools, portfolios were used to collect and present the documentation, whereas the other preschool used a so called BUL-wall (Barn, Utveckling, Lärande, i.e., Children, Development, Learning). Both preschools carried out their systematic documentations preferentially as specific projects. The documentations were then used for dialogue and reflections with the colleagues and/or feed-back with the children; this is how the pedagogical documentation is formed, which allows the pedagogues to perceive the learning process of the children as well as their own. In this way, the pedagogical documentation forms the basis for evaluation and analysis of the preschool activities, and results in shared decisions for improvements to accomplish the children’s needs and challenges. From the findings in this study, it appears that different techniques for collecting and presenting the documentations may be feasible to attain the main objectives of the pedagogical documentation.

Syftet med studien är att undersöka hur flickor och pojkar framträder i förskolans pedagogiska dokumentation samt hur dessa könspositioner kan framträda på andra sätt när bilderna samläses med posthumanistiska teorier och begrepp. Diskursiva och diffraktiva analyser har genomförts på några förskolors pedagogiska dokumentationer utifrån frågeställningar om vilka diskurser om kön som materialiseras i bildmaterialet samt hur posthumanistiska begrepp kan bidra till en annan förståelse för barnens könspositionering. I linje med tidigare forskning på området visar studien att aktivitet och lärande ges en mer framträdande roll i den pedagogiska dokumentationen än omsorg och lek. Posthumanistiska teoribildningar möjliggör dock läsningar där fokus skiftar från flickors och pojkars olika sätt att positionera sig/positioneras som exempelvis maskulint aktiva eller feminint omsorgsfulla till att handla om de intra-aktioner som uppstår mellan barn, material och diskurser. Sådana läsningar öppnar för tillblivelser där individer omfattar både manliga och kvinnliga positioner, där kön följaktligen blir ointressant som kategoriseringsprincip.

The overall purpose of this study is to examine how preschool teachers make use of digital tools in correlation with pedagogical documentation. More specifically, the purpose is to interview preschool teachers about their ideas and their use of the digital tool Förskoleappen to record and document childrens learningprocesses. The purpose will be answered with help from the following questions: In what way do preschool teachers use Förskoleappen in pedagogical documentation? What ideas and views do preschool teachers have about digital technology in general and Förskoleappen in particular? In order to find the answers to our questions we carried out a qualitative study in the form of interviews with six preschool teachers from two different preschools. We have used the designtheoretical perspective as our theoretical frame. The designtheoretical perspective describes how teachers design their classrooms and how the choice of tools affects that design. The result of the study show that there are both pros and cons working with pedagogical documentation with the use of the digital tool Förskoleappen, though the preschool teachers express that they are mostly in favor of using it.

In this study, we aim to analyze how the terms documentation and pedagogical documentation respectively are portrayed in the curriculum (skolverket 2010) as well as in the curriculum complementary material (skolverket 2012). The analysis is performed by use of critical discourse analysis. We used published research as a theoretical base to analyze the empirical data against. Our aim is to increase the understanding of how the terms documentation and pedagogical documentation are used in the various policy documents and what messages these documents relay concerning the aforementioned terms. We aim to give some answers to the following questions: How to interpret the term documentation in relation to the term pedagogical documentation. How to interpret the ways the terms are promoted in the policy documents.  We conclude that the term documentation is vastly more open to interpretation than the term pedagogical documentation. We note that the curriculum exclusively use the term documentation and stress the importance of using a variety of documentation forms. The complimentary curricular documents promoting pedagogical documentation also states the importance of a critical analysis the methods used in the documentation process. In spite of this there is no suggestions for alternative documentation procedures in the complimentary curricular documents. Rather, on the contrary, it relays the message that pedagogical documentation is the only valid method.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger tänker och resonerar kring estetik och estetikens värde i Reggio Emilia-inspirerade förskolor och förskoleklasser. Vi har utfört en kvalitativ intervjustudie tillsammans med fem pedagoger i Skåne. Resultatet av intervjuerna har sedan analyserats utifrån aktuell forskning samt Vygotskijs kulturhistoriska teori. Resultatet som redovisas berör Reggio Emilia-inspirerade pedagogers olika sätt att resonera kring estetik där det bland annat beskrivs som ett sätt att kommunicera, utforska och förstå sin omvärld. Med ett förhållningssätt där barn ses som kompetenta och sociala betonar pedagogerna vikten av att skapa möjligheter i verksamheten för att barnens intressen och funderingar ska synliggöras och utmanas vidare. Pedagogerna reflekterar även kring pedagogisk dokumentation, miljö och material i relation till estetik. Vårt huvudsakliga resultat ger en bild av estetiken som en viktig del av en helhet för barns lärande och utveckling. Estetiken beskrivs som både ett verktyg för att komma i relation till och lära om något annat som ett ämne med ett intrinsikalt värde.