Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur barns perspektiv kansynliggöras i den pedagogiska dokumentationen som sker i förskolan. Baserat på studienssyfte har följande forskningsfrågor formulerats: Hur beskriver förskollärare deras arbete medbarns perspektiv i relation till pedagogisk dokumentation? Hur beskriver förskollärarna sittförhållningsätt för att skapa möjligheter till att synliggöra barns perspektiv i pedagogiskdokumentation? Vilka svårigheter samt möjligheter beskriver förskollärare med att fångabarns perspektiv i dokumentation? Studien utgår från ett barndomssociologiskt perspektiv samt ett relationellt perspektiv. Begreppsom använts i studien är being, barns perspektiv, kompetenta barnet, kommunikation ochrelationer. Metoden vi använt oss av för insamling av empirin är kvalitativ och utgår frånfokuserade intervjuer med åtta legitimerade förskollärare. Empirin har analyserats genom entematisk analys och med hjälp av färgkodning. Resultatet av studien visar hur förskollärarnasynliggör för barns perspektiv i pedagogisk dokumentation, där barnen får dokumentera självaoch barnens intressen är i fokus. Även förskollärarnas förhållningssätt gentemot området liggertill stor grund för att barns perspektiv ska tas hänsyn till. Svårigheter som framkommit är attbarns intresse kan variera, stora barngrupper samt arbetet med att fånga de barns perspektivsom ännu inte utvecklat sitt verbala språk. Förskollärarna som deltagit i studien har kommit påtillvägagångssätt som fungerar för deras verksamhet, vilket synliggörs i resultatet.

Barkhamn Nina (2015). Estetiska uttrycksformer i förskolan – strategier för barns språkutveckling. Förskollärarutbildningen, Malmö högskola. Detta examensarbete har sitt syfte genom att undersöka om pedagoger inom förskoleverksamheten arbetar med de estetiska uttrycksformerna i samband med barns språkutveckling, för att på så vis kunna bidra till barnens utveckling och lärande i enlighet med förskolans strävandemål. I min studie har jag utgått från att se barnen ur ett sociokulturellt perspektiv då det är relevant till mitt ämne som studien baserar sig på. Jag använder mig av aktuell forskning och teori, observationer samt kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika förskolor i Malmö. Pedagogerna beskrev i de kvalitativa intervjuerna vikten av användningen av pedagogisk dokumentation i förskolan som verktyg för att möjliggöra och synliggöra barnens språkutveckling vid estetiska uttrycksformer. Pedagogerna som intervjuades var överens om att estetiska uttrycksformer i förskolan var ett gynnsamt sätt för barnen att utveckla sin språkutveckling, och var även överens om att de inte används i så stor utsträckning som det skulle kunna göras. Resultatet av min studie visade mig att estetiska uttrycksformer används som ett redskap för stimulans av barns språkutveckling, men att det skulle kunna användas mer i verksamheten. De estetiska uttrycksformer som förekom mest i de två olika förskolorna jag genomförde min studie på var teater, rollspel och musik, sång rim och ramsor.

Syftet med min studie är att undersöka vad som sker i ett kooperativt lärande. Jag har initierat ett utvecklingsprojekt tillsammans med barn och pedagoger i en F-1klass. (förskoleklass och förstaklass integrerat).Under en femveckorsperiod har klassen arbetat med ett ämnesöverskridande projekt som inkluderar ämnena matematik, dans/musik, svenska, drama och bild. Pedagogerna har dokumenterat det som hänt med hjälp av film, foto och anteckningar. Tillsammans har vi haft fokus på frågan; Vad händer i ett kooperativt lärande?Det empiriska materialet består av intervjuer/samtal utifrån tre pedagogers och sju barns uppfattningar om kooperativt lärande.Resultatet visar att det är betydelsefullt att arbetet organiseras småskaligt. Att barnen får arbeta i liten grupp utifrån intressen och erfarenheter tycks vara en viktig faktor för att det ska uppstå goda samspel. / The purpose of my research was to examine what happens in a cooperative learning environment. I have initiated a development project together with educators and children from a F-1class (an integrated preschool and grade one class).During a five week period, this class has worked in an interdisciplinary setting that included the subjects of math, dance and music, Swedish, drama, and art. The educators have documented what has happened with the aid of video, pictures and notations. Together our focus has been on the question: What happens in a cooperative learning environment?Results show that it is important that class work is organized on a small scale. A significant factor that results in good interaction is that the children work in small groups that are based on their individual interests and experiences.

I denna studie får ni ta del av nio pedagogers tankar och erfarenheter kring barnsdelaktighet och inflytande i tre olika förskolor. Vår studie är baserad påfokusgruppsintervjuer för att kunna ta del av pedagogers beskrivning om hur de arbetarmed inflytande och delaktighet och hur det synliggörs för både barn, föräldrar ochpedagoger. Via videoobservationer vill vi få en bild av hur verksamheten fungerarpraktiskt och möjligheten att titta på och tolka pedagogernas förhållningssätt till barnen.Vår studie är baserad på kvalitativ forskningsmetod.Genom att vi tagit del av olika teorier och tidigare forskning har vi kunnat få fram ettresultat som visar på att barns delaktighet och inflytande synliggörs först och främstgenom den pedagogiska dokumentationen. Med hjälp av pedagogernas kompetenser,barnsyn och förhållningssätt arbetar de med barns inflytande och delaktighet som engrund i förskolans dagliga verksamhet.Nyckelord: barnsyn, delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagogiskdokumentation.

Cronqvist, Lina och Elmas, Sibel (2013) Barns delaktighet i förskolans pedagogiska dokumentation Malmö högskola, Fakulteten för Lärande och Samhälle. Syftet med denna studie är att undersöka den pedagogiska dokumentationsprocessen ur ett delaktighetsperspektiv. Läroplanen för förskolan (Lpfö98 rev.10:9) poängterar att ”verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld (…). Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter”. Forskning menar att delaktighet handlar om att barn ska kunna vara med och ta beslut, bestämma och utöva inflytande på verksamheten. Pedagogisk dokumentation handlar främst om att försöka se och förstå vad som sker i det pedagogiska arbetet på förskolan, vilket ligger till grund för att kunna utveckla förskolans verksamhet (Wehner-Godeé 2011, Krok & Lindewald 2005, Ellmin & Cederholm 2012 m.fl.). Våra frågeställningar är: Hur ser pedagoger på barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen? Hur ser barn på sin egen delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen? Metoden vi använde oss av var kvalitativ för att få svar på våra frågor. Vi intervjuade sammanlagt nio pedagoger och nio barn. Vi valde också den här metoden för att kunna ställa följdfrågor och få kompletterade och fördjupande svar. Resultatet visar att barn vill själva bestämma hur och vad som ska dokumenteras och sättas upp på väggen på förskolan. När barn och pedagoger ser bildsekvenser eller filmavsnitt tillsammans kan det utgöra bas för en diskussion mellan pedagogerna och barnen. Vi tolkade att pedagogerna var eniga om att läsplattan kunde fungera vid utvecklingssamtal eftersom den lätt kunde visa vad barnet är intresserat av men mest av allt var den en hjälp för att utvärdera och utveckla förskolans verksamhet. Många av pedagogerna är överens om att det är en skyldighet att respektera barn som inte vill bli fotograferade.

Syftet med uppsatsen var att undersöka främjande och hindrande aspekter för varje barns utrymme och inflytande i arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan. Problemet som låg bakom studiens syfte var den svåra utmaningen för pedagoger att göra varje barn delaktig och synliggjord i arbetet med pedagogisk dokumentation, särskilt de barn som pedagogerna på något sätt utmanas av. Detta blev problematiskt då förskolans styrdokument lyfter fram varje barns rätt till utbildning och därmed delaktighet och inflytande i den samma, oavsett förutsättningar. För att samla in empiri har åtta pedagoger intervjuats med metoden halvstrukturerade intervjuer. Resultatet har smalnats av med hjälp av tematisk innehållsanalys och analyserades utifrån Socialkonstruktivism samt Relationellt perspektiv. I resultatet framkom tre teman; Olikheter i relation till arbetet med pedagogisk dokumentation, Barnets roll i arbetet med pedagogisk dokumentation och Pedagogens roll i arbetet med pedagogisk dokumentation. Dessa har belysts och utretts med hjälp av tidigare forskning och relevant litteratur. Studiens resultat visade tydligt att det handlar om pedagogens roll och ansvar att möta alla de olikheter som ryms i förskolan. Det innebär att se barnet som ett Du, ett subjekt, och värna varje mellanmänskligt möte. Pedagogernas ansvar är att göra det möjligt för varje barn att berika och på sitt sätt föra projektet framåt. Det handlar om att ge fler uttryckssätt betydelse och synliggöra dessa i arbetet med pedagogisk dokumentation. Studien visade att inkludering i förskola kan handla om varje barns möjligheter till utrymme och inflytande i arbetet med pedagogisk dokumentation.

Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares uppfattningar av barns delaktighet i förskoleverksamhetens dokumentationsprocess. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. Materialet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på begreppen artefakter, meningsskapande och mediering. Studiens resultat delas in i tre teman: ·        Förskollärarnas uppfattning av barns delaktighet i förskolans dokumentationsarbete. Vi undersökte hur förskollärarna uppfattade att barnen gjordes delaktiga i förberedelser av dokumentationsarbetet, under insamlande av dokumentationer samt under reflektionsarbetet. ·        Tillgängliga redskap i dokumentationsprocessen. Vi undersökte vilka redskap som förskollärarna erbjöd barnen att använda under dokumentationsprocessen, både när de skulle dokumentera och under reflektioner, samt om dessa redskap var valbara för barnen. ·        Omgivande faktorer som försvårar barns delaktighet. Vi undersökte vilka utmaningar förskollärarna identifierade i arbetet med att göra barn delaktiga i dokumentationsarbetet. De tre utmaningar som tydligast framträdde var tidsbrist, personalbrist samt hur barnets ålder kan påverka möjligheten till deltagande. Resultatet och analysen av materialet synliggjorde förskollärarnas uppfattning att reflektionen var den viktigaste delen i dokumentationsarbetet, och således den del där barnens delaktighet var ett stående inslag. Förskollärarnas berättelser visade att barnen hade tillgång till tekniska redskap när de dokumenterade, exempelvis avdelningens Ipad. Resultatet synliggjorde också de brister som förskollärarna uppfattade fanns i verksamheten och som resulterade i att barnens möjlighet till delaktighet minskade.

Sammanfattning/Abstract Retzlaff, Kajsa (2022). Att vända på alla stenar. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Detta arbete försöker synliggöra hur processen med en pedagogisk utredning ser ut, vilka insatser som föreslås på de olika nivåerna och vilket mandat specialpedagoger upplever sig ha från rektor. Den visar också hur elever beskrivs i pedagogiska utredningar.  Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra hur processen går till när specialpedagogen får i uppdrag av rektor att påbörja arbetet med att skriva en pedagogisk utredning. Om de upplever sig ha mandat från rektor att skriva det de ser, vilka åtgärder som föreslås på individ-, grupp- och skolnivå och hur olika svårigheter beskrivs i skriven text. • Hur ser processen ut när pedagoger skriver en pedagogisk utredning? • Vilka insatser föreslås på de olika nivåerna (individ, grupp och skola)?  • Hur beskrivs elever i de pedagogiska utredningarna? Teori Den teori som ligger till grund för detta arbete är stämplingsteorin och specialpedagogiska perspektiv så som relationellt och kategoriskt perspektiv, dilemmaperspektivet och KoRP. Metod Den vetenskapliga metod som har använts är en induktiv, kvalitativ ansats där hermeneutik utgör grunden. Studiens empiri består av 15 granskade pedagogiska utredningar och 4 semistrukturerade intervjuer. Resultat Specialpedagogen får ofta det övergripande ansvaret för de pedagogiska utredningarna. Under utredningens gång så sker samarbete med undervisande lärare, elev, föräldrar och det förekommer att andra professioner tillfrågas. Kollegor kan ibland vara bollplank. Texten som skrivs samman ska vara subjektivt skrivet, värderingsfritt och återberätta det som lärare, 4föräldrar och elev sagt och det ska inte upplevas som kränkande av eleven. Själva processen att ta sig an arbetet skiljer sig åt och det gör också sättet att skriva på. Specialpedagogerna skriver rekommendationer främst på grupp- och individnivå men det saknas rekommendationer helt på skolnivå, även fast specialpedagogerna upplever att de har mandat av rektor att skriva det de ser. Vidare upplever de att det är få som läser utredningen när den är färdig. Specialpedagogiska implikationer Rektor ger ofta ansvaret för pedagogiska utredningar till specialpedagogen. Det är ett arbete som skyndsamt ska utföras. Det som ska utredas är hur skolans lärmiljö ska anpassa sig efter de elever som skolan har och hur eleven ska nå kunskapskraven. Arbetet bör utföras noggrant och objektivt där elevens historia berättas. I bedömningsdelen skriver specialpedagoger rekommendationer på individ- och gruppnivå men det saknas rekommendationer helt på skolnivå trots att de upplever att de har mandat från rektor. Något som tillkommit på senare tid är att föräldrar kan höra av sig till skolan i syfte att få en neuropsykiatrisk diagnos. För att barn- och ungdomspsykiatrin vill att en pedagogisk utredning är gjord innan barnet blir mottagen för en utredning. Specialpedagogerna i detta arbete berättade att de upplever att ingen eller att det sällan är någon läser det de skrivit.

Studiens syfte är att synliggöra hur förskollärare beskriver sina arbetsmetoder med pedagogisk dokumentation och deras uppfattningar kring vilka förutsättningar det skapar för barns utveckling och lärande. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats med semistruktuerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Åtta verksamma förskollärare deltog i enskilda intervjuer. Resultatet påvisar att förskollärares olika arbetsmetoder skapar förutsättningar för barns utveckling och lärande genom att barnen blir delaktiga, utvecklar sitt språk, samspelar och får sina röster hörda genom den pedagogiska dokumentationen. Det påvisas även på vilket sätt barnen blir delaktiga i lärprocesser som dokumenteras och hur de interagerar i reflektionen om det dokumenterade tillsammans med andra barn och förskollärare.

Syftet med studien är att analysera diskursiva konstruktioner av förskolläraren som professionellt subjekt vilka framträder i förskolans pedagogiska dokumentationer. Därigenom studeras vilka föreställningar, kunskaper, strukturer och behov som ligger till grund för de diskursivt skapade subjektspositioner som är möjliga för förskolläraren att inta. Studiens empiriska material består av pedagogiska dokumentationer insamlade på en Reggioinspirerad förskola. I analysen av empirin har Foucaults tankegångar kring kunskap och subjektspositioner använts, där invändningar kring rådande handlings-, tal- och tankemönster inom förskolans kontext som diskursiv praktik varit av betydelse.Resultatet visar att diskursiva konstruktioner av förskolläraren sker i relation till dominerande diskurser där aspekter som syn på kunskap och lärande, policydokument, föreställningar om barn och de förväntningar som ställs på förskollärare har varit betydande för språkliga utformningar i de pedagogiska dokumentationerna. Även det kollektiva lärandets status och sanningsregimer i relation till synen på det kompetenta barnet har framträtt. Sammanfattningsvis är slutsatsen att diskursiva konstruktioner av förskollärarens professionella subjekt och förskollärarens subjektspositioner i relation till dessa, uppstår i skärningspunkter mellan utbildningsdiskurs, dominerande kunskapsdiskurser och en mansdominerande diskurs.