Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare uppfattar sitt förhållningssätt under dokumentationstillfället samt vad som kan orsaka ett förändrat förhållningssätt hos förskolläraren under tiden han eller hon dokumenterar. Detta kommer att sättas i relation till barns lärande för att få syn på hur förskollärarens förhållningssätt under dokumentationstillfället kan komma att påverka förutsättningarna för barns lärande. Genom en enkätundersökning har vi kommit fram till ett resultat som delats in i fyra kategorier. Kategorierna påvisar tydligt att förskollärarna har delade åsikter vad det gäller vilka förutsättningar de ger för barns lärande under tiden de dokumenterar. Däremot är förskollärarna förhållandevis enade om att läroplanens (Skolverket, 2016) dokumentationskrav skapar stress och att de saknar den utbildning de anser sig behöva för att leva upp till kravet. Till följd av detta upplever förskollärarna att de under dokumentationstillfället upplever en avsaknad av fokus. Förskollärarens bristande fokus under dokumentationstillfället är enligt vårt resultat ett faktum. Slutsatsen visar att en bristande fokus på barnen under dokumentationstillfället kan påverka barns möjligheter till lärande negativt. Genom att förskolläraren är medveten om sitt förhållningssätt och väljer att inkludera barnen i dokumenterandet kan dokumentationstillfället, likt den pedagogiska dokumentationen i sin helhet, gynna barns förutsättningar för lärande.

This qualitative study describes how educators work with the educational documentation in relation to the curriculum's intentions and how the youngest children in pre-school activities are influenced and given involvement in this work. Based on the phenomenological theory of this study, four educators in about 30 minutes have shared their experiences and knowledge of this work during interviews. Because of the general purpose, these questions are answered in the study; 1) How does the educator interpret the educational documentation? 2) How do the educators contribute the children to become involved and influenced by the process of the educational documentation? 3) How shows the educators interpretation of precedence? As well as 4) What child is sought from the perspective of the informants regarding the work with the educational documentation? The outcome of these questions shows that the educators work with the pedagogical documentation includes an attempt to approach children's perspective based on interpretations of children's body language and mimics. This because children without the verbal language can´t express themselves in words in the same way as children with verbal ability. The result also shows that the work involves encouragement and visualization of the "competent child", which may pose a risk as the educators often focus on the children's performance in the documentation. A risk that also could contribute to a deviation from the norm for the introvert, silent and shy children. The idea of ​​the competent child can accordingly lead to consequences in which not every child has the same opportunities for participation and influence, about the children's democratic right, but also a prerequisite for the educational work.

Syftet med studien var att ta reda på hur förskollärare beskriver arbetet med barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation. Studien har utgått från den sociokulturella teorin och för att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod använts. Enskilda kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra förskollärare på tre olika förskolor. Resultatet visar att barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation både ses som en möjlighet och en utmaning för förskollärare. Möjligheterna med pedagogisk dokumentation är bland annat att synliggöra barns röster och förslag till fortsatt undervisning. Resultatet visar även att det finns en tvetydighet gällande dokumentation och pedagogisk dokumentation samt barns delaktighet och barns inflytande. Det krävs därmed en samsyn på olika begrepp i förskolan för att skapa möjligheter och inte hinder för barns delaktighet och inflytande i den pedagogiska dokumentationen. Dialog, interaktion och reflektion mellan barn och förskollärare framstår som betydande för att möjliggöra barns delaktighet och inflytande i den pedagogiska dokumentationen.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka hur barnen upplever och hanterar sina villkor för att få delaktighet och inflytande i förskolans arbete med pedagogisk dokumentation. Studien äger rum i en förskola som använder sig av en app som pedagogisk dokumentation. Studien tar stöd och inspiration från den kritiska realismen som teoretiskt ramverk, vari Bhaskars (2008) ontologiska ståndpunkt i en transcendental realism har blivit av vikt för att beskriva hur barnen i förskolan blir föremål för en villkorad delaktighet. Med hjälp av Archers (2007) begrepp reflexivt agentskap har uppsatsen kunnat sätta ljus på hur barn i förskolan uppfattar och hanterar sina villkor med appen. Studien har använt sig av fokusgruppsamtal som metod med syfte om att höra barnens egna röster. Med hjälp av tematisk analys belyser studien hur barnens villkor i relation till delaktighet och inflytande i appen utgörs av olika dimensioner, vilka behandlas genom tre huvudteman; ett villkorat agentskap, ett reproducerande agentskap och ett maktöverskridande agentskap. Resultatet visar på att barnen inte ges reella möjligheter till delaktighet samt inflytande i appen mer än när vuxna ger barnen tillträde till den, vilket då främst sker utifrån appen som ett digitalt närvaroverktyg. Några barn vittnar även om en delaktighet i appen som då tar sig i uttryck genom ett maktöverskridande agentskap där barnen på kreativa och strategiska sätt agerar emot rådande strukturer. Vidare visar resultatet på att appen framförallt används som en kommunikationskanal mellan lärare och vårdnadshavare för att marknadsföra den egna förskolan.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om införandet av GDPR i förskolan i förhållande till uppdraget att dokumentera barns lärande och utveckling med hjälp av fotografering utifrån pedagogers perspektiv, genom att studera vilka möjligheter och begränsningar det kan förstås som att det finns med att dokumentera barns lärande med fotografier efter införandet av GDPR-lagen. Pedagogers uppdrag med dokumentation är mångfacetterat, således har foton blivit en vanligt förekommande metod för att dokumentera barns lärande och utveckling. Vi har identifierat en kunskapslucka gällande införandet av GDPR-lagen i förskolan, då tidigare forskning på digitalisering och pedagogisk dokumentation gjorts innan lagen om GDPR trädde i kraft. Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats och empirin har samlats in med hjälp av samtalsintervjuer, där respondenterna fått ett förberedelsematerial tilldelat sig innan intervjun, innehållande texter och fotografier. Datainsamlingsmetoden kan genom samtal med pedagoger om GDPR i förskolan, pedagogisk dokumentation och respekt till barns integritet, leda till en ny förståelse därmed kan det förstås som att en hermeneutisk spiral bildats. För att belysa komplexiteten i problematiken som studeras här har hermeneutiken kombinerats med ramfaktorteori som använts vid analys av resultatet. Resultatet visar våra tolkningar av hur sex pedagoger reflekterar över möjligheter och begränsningar som finns med pedagogisk dokumentation där kameror används med hänsyn till barns integritet samt på vilka sätt lagen om GDPR har införts och vi har identifierat olika ramfaktorer såsom resurser, tid, pedagogers förhållningssätt samt decentralisering. En återkommande reflektion från respondenterna är om hur bilder tas i förskolan och vår tolkning är att pedagogerna är eniga om att de bästa bilderna ur ett GDPR perspektiv men även sett till barnens integritet är de bilder som är tagna på det så kallade `görandet´.

Reggio Emilia-pedagogiken har fått stor spridning i Sverige och med det även dess arbetsmetoder såsom pedagogisk dokumentation. Med Reggio Emilia-pedagogiken har det kompetenta barnet tagit plats i verksamheterna och blivit en norm för barnen att förhålla sig till. Vårt syfte med studien är därför att undersöka vilka diskurser och föreställningar som finns i förskollärares berättelser kring det kompetenta barnet inom pedagogisk dokumentation. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi har genomfört sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare i Stockholmsområdet. Med hjälp av feministisk poststrukturalism och diskursanalys har vi fått fram ett resultat som visar att pedagogisk dokumentation kan verka som en maktproducent i form av vilka diskurseroch normer den synliggör och därmed upprätthåller. Vidare visar resultatet att verktyget pedagogisk dokumentation ger förskolläraren makt i form av vad som väljs ut att dokumenteras, och därför hävdar vi att ett etiskt förhållningssätt behöver problematiseras i relation till barns perspektiv.

Den här vetenskapliga essän syftar till att undersöka hur förskollärares praktiska kunskap kan påverkas i mötet med det digitala systemet Skolplattformen och hur mötet med ett sådant system kan bidra till att omforma mötet mellan förskollärare och barn. Utgångspunkten är en gestaltad situation från när förskolebarn riktade kritik mot fotodokumentation från en aktivitet de deltog i, som skapats i enlighet med Skolplattformens regelverk. Barnens kritik ledde fram till essäns forskningsfrågor och data till studien insamlas genom deltagande observationer och samtal med såväl barn som förskollärare. Med hjälp av en hermeneutisk metod analyseras empirin sedan tematiskt. Detta görs utifrån ett kroppsfenomenologiskt perspektiv, utifrån teoretikerna Merleau-Ponty och Duesund, och ett ansvarsetiskt perspektiv, ursprungligen från filosofen Lévinas. Empirin undersöks även utifrån ett New Public Management-perspektiv. Essän visar att det är alltför abstrakt för barn i förskoleåldern att förhålla sig till och förstå vad det innebär att följa det regelverk som utformats för dokumentation i Skolplattformen. Utifrån detta uppstår en konflikt i arbetet med att inkludera barnen i skapandet av pedagogisk dokumentation. Det uppstår även en svårighet för förskolläraren att använda sitt professionella omdöme i ett meningsskapande arbete tillsammans med barnen och samtidigt behöva förhålla sig till de regler som finns i det digitala systemet. I essän blir det tydligt att aspekter i mötet mellan förskollärare och barn som rör inflytande, etik och professionellt omdöme riskerar att försvinna ut i periferin när digitala system etableras alltmer och att dessa således riskerar att bidra till en ny norm i skapandet av pedagogisk dokumentation på förskolan, som påverkar förskollärar- respektive barnkropparna på olika sätt. Essän skriver fram den medforskande respektive den rapporterande förskolläraren som två verksamma, och delvis motstridiga, förhållningssätt för förskollärararen i mötet med det digitala systemet. / This essay aims to investigate how preschool teachers' practical knowledge can be affected in the meeting with the digital system Skolplattformen and how such systems can contribute to reshape the meeting between preschool teachers and children. The essay shows that preschool-children find it difficult to understand the requirement of anonymization in pedagogical documentation in Skolplattformen. Based on this a conflict arises in the work of including children in the creation of pedagogical documentation. Aspects of the meeting between preschool teachers and children relating to participation, ethics and professional judgement may disappear into the periphery when digital systems are fully established and that may contribute to a new norm in the creation of pedagogical documentation in preschools in Sweden. The essay describes the co-research teacher and the reporting teacher as two active, and partly conflicting, approaches for the teacher in the meeting with the digital system.

This dissertation is about educators work with pedagogical documentation in Swedish preschools. The purpose has been to investigate how pedagogical documentation is realized in everyday work in two preschools and examine how educators express themselves on purposes, opportunities and difficulties with this approach. This has been important to study since many preschools have chosen to work with pedagogic documentation to follow up and assure the quality of their work. Since 2010 pedagogical documentation is included in the preschools curriculum. The study was conducted at two different preschools where I followed a total of six educators in two preschool departments for two months in each department. Methods used to collect data were selected based on an ethnographic approach. Data collection consists of field notes, photographs, recorded interviews and documentations from preschools and their working plans. The analysis is based on a curriculum theory perspective, and especially important concepts have been transformation arena and realization arena. Furthermore, frame factor theory and the didactic questions what, how and why, have been used to analyze data. The results show that the documentation works where formulated in different ways depending on the frames and conditions. One preschool unit was at a municipal preschool without any special pedagogical approach. Here the pedagogical documentation was in a startup phase and was one of many tasks in the pedagogical work. The other preschool unit was in a Reggio Emilia inspired preschool who had worked with pedagogical documentation for several years. Here the work with pedagogical documentation was the driving force for developing the work. This ideological difference was reflected in what the educators documented, how they documented and how the documentations were used. Pedagogical documentation was partly be seen as a cumbersome way of working among the participants, whether they are beginners or experienced. It is in the nature of the work with pedagogical documentation that there are no obvious answers, which can lead to some uncertainty whether one is right or not. Other factors leading to frustration is that this approach is time-consuming and that the new technologies available require a lot of skills to be used. The study highlights that continuous training plays a crucial role as one of educator’s preconditions to succeed in the work with pedagogical documentation. In this study, one can also see how ethical aspects constantly makes themselves felt and need to be highlighted. The main impression is that the educators, despite the perceived difficulties, felt that it was stimulating and meaningful to work with pedagogical documentation and that they saw it as a tool for developing their work. / Denna licentiatavhandling handlar om pedagogers arbete med pedagogisk dokumentation inom svensk förskola. Syftet har varit att undersöka hur pedagogisk dokumentation realiseras i vardagen på två förskolor samt undersöka hur pedagogerna uttrycker sig om syfte, möjligheter och svårigheter med detta arbetssätt. Detta har varit viktigt att studera mot bakgrund av att många förskolor har valt att arbeta med pedagogisk dokumentation för att följa upp och kvalitetssäkra sina verksamheter. Sedan 2010 ingår det enligt förskolans läroplan i deras uppdrag att dokumentera. Studien har genomförts på två olika förskolor där jag följt totalt sex pedagoger på två avdelningar under två månaders tid på varje avdelning. Metoder för att samla in data har valts med utgångspunkt i en etnografisk ansats. Datakollektionen består av fältanteckningar, fotografier, inspelade intervjuer, dokumentationer från förskolorna samt deras arbetsplan/verksamhetsplan. Analysen har skett utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv och speciellt viktiga begrepp har varit transformeringsarenan och realiseringsarenan. Vidare har ramfaktorteori och de didaktiska frågorna vad, hur och varför använts för att analysera data. Resultatet visar att dokumentationsarbetet utformades på olika sätt beroende på ramar och förutsättningar. Den ena förskoleavdelningen tillhörde en kommunal förskola utan speciell pedagogisk inriktning. Där var arbetet med pedagogisk dokumentation i en uppstartsfas och en av många arbetsuppgifter i verksamheten. Den andra förskoleavdelningen tillhörde en Reggio Emilia-inspirerad förskola som hade arbetat med pedagogisk dokumentation i flera år. Där var arbetet med pedagogisk dokumentation navet som drev verksamheten framåt. Denna ideologiska skillnad avspeglade sig i vad pedagogerna dokumenterade, hur de dokumenterade och hur dokumentationerna användes. Pedagogisk dokumentation uppfattades delvis som ett svårt arbetssätt bland pedagogerna, både bland nybörjare på området och bland dem som var mer erfarna. Det ligger i arbetssättets natur att det inte finns givna svar, vilket kan leda till en viss osäkerhet om huruvida man gör rätt eller inte. Andra faktorer som leder till frustration är att arbetssättet är tidskrävande och att den nya tekniken ställer stora krav på kompetens för att kunna användas. Studien belyser hur kontinuerlig fortbildning på förkolan spelar en avgörande roll för pedagogernas förutsättningar att lyckas med arbetet med pedagogisk dokumentation. I denna studie kan man också se hur etiska aspekter ständigt gör sig påminda och behöver lyftas fram som viktiga. Huvudintrycket är att pedagogerna, trots de upplevda svårigheterna, ansåg att det var utvecklande och meningsfullt att arbeta med pedagogisk dokumentation och att man såg det som ett fortbildningsverktyg.

This study aims to contribute with knowledge about preschool teachers’ perspectives on documentation in the systematic quality work. The study uses a qualitative method where the collected empirical evidence is based on answers from 10 interviewed preschool teachers. The study is based on a phenomenographic method and the process of the analysis is based on post-constructionist theory. The result of the study shows that the preschool teachers describe two different ways to look at the purpose of documentation. One way described was to see the documentation as an important tool to acknowledge the children’s processes of learning and for the preschool teachers to see their own actions to further develop their profession. The other way, according to some preschool teachers, was to document for others. The preschool teachers described how they followed and documented each child's learning and development differently. Some preschool teachers expressed that the documentation was linked to projects and themes. Other preschool teachers, as the study interprets, follow and document the children through the stages of their development. The result of the analysis of documentation showed that some of the preschool teachers reflected and analyzed together with their team of co-workers. Many of the preschool teachers involved the children in the reflections while some of the preschool teachers did not analyze the documentation at all. Our conclusion is that there is a difference between how preschool teachers think and work with their documentation depending on their practical conditions, for example, time and competence. / Studiens syfte var att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet. Studien är av en kvalitativ metod där vår insamlade empiri består av svar från 10 intervjuade förskollärare. Studien bygger på en fenomenografisk metodansats och vi har utgått ifrån ett postkonstruktionistisk teoretiskt perspektiv i vår analysprocess. Studiens resultat visar på att förskollärarna har olika uppfattningar som genererade i två skilda sätt att se på syftet med dokumentationen. Det ena var att förskollärarna uttryckte att dokumentationen var ett viktigt redskap för att få syn på barns lärprocesser och att förskollärarna kunde använda dokumentationerna för att få syn på sitt eget agerande, för att kunna vidareutveckla sin profession. Det andra skilda sättet som några förskollärare ansåg, var att dokumentera för andra. Förskollärarna beskrev olika kring hur de följde och dokumenterade varje barns lärande och utveckling. En del förskollärare gav uttryck att dokumentationen var kopplad till projekt och teman. Andra förskollärare tolkar vi att de följer och dokumenterar barn utifrån deras utvecklingsstadier. I resultatets analys av dokumentation visade resultatet att en del av förskollärarna reflekterade och analyserade med sitt arbetslag. Många av förskollärarna involverade barnen i reflekterandet. Medan en del av förskollärarna inte analyserade dokumentationerna alls. Vår slutsats är att det är olika hur förskollärare tänker och gör med sin dokumentationer beroende på deras förutsättningar i praktiken, som exempelvis tid och kompetens.

Tidigare forskning om pedagogisk dokumentation visar att det mest är äldre barn som är delaktiga. Däremot skulle det gynna de yngre barnen eftersom pedagogisk dokumentation kan bidra med anknytning och kan skapa en trygg relation. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation. Forskningsfrågorna är: Vad berättar förskollärare om pedagogisk dokumentation med yngre barn? Vad resonerar förskollärare om gällande yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? Hur ges barnen möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande i pedagogisk dokumentation enligt förskollärarna? Studiens empiriska material samlades in genom fokusgrupper. Resultatet visade att det som påverkar yngre barns delaktighet mest är att alla inte har det verbala språket vilket medför att förskollärarna tolkar barnens olika kommunikations uttryck. För att tolka så korrekt som möjligt är reflektioner med arbetslaget en viktig tillgång. Slutsatsen är att dokumentation inte blir pedagogisk om inte barnen är delaktiga. / Previous research on educational documentation shows that it is mostlyolder children who participate. On the other hand, it would benefit theyounger children because educational documentation can contribute toconnection and can create a secure relationship. The purpose of the study isto investigate how preschool teachers reason about younger children´sparticipation and influence in educational documentation. The researchquestions are: What do preschool teachers say about educationaldocumentation with younger children? What do preschool teachers reasonabout the participation and influence of younger children in educationaldocumentation? How are the children given the opportunity to participateand have influence in educational documentation according to the preschoolteachers? The study’s empirical material was collected through focusgroups. The results showed that what affects young children’s participationthe most is that not everyone has the verbal language, which means that thepreschool teachers interpret the children’s different expressions ofcommunication. In order to interpret as correctly as possible, reflectionswith the work team are an important asset. The conclusion is thatdocumentation will not be educational if the children are not involved.