The aim of the present study is to explore how children’s participation is constructed and enacted in preschool documentation and what kinds of activities evolve between teachers, children and material objects in preschool documentation practices. The study is based on videorecorded observations of teachers and children documenting different preschool activities in two preschool groups. The video observations are analysed using theoretical perspectives on power relations, governmentality, documentality and agentic realism. The results are presented in two research articles. The results show the complexity of children’s participation in preschool documentation practice. In the first article two different documentation methods, with different theoretical underpinnings, were used in the preschool: portfolio and pedagogical documentation. The results show that, regardless of documentation method, children’s participation varied from attendance to involvement and influence, which can be seen as two ends of a power relation. Power relations between teachers and children also varied between situations as well as within individual situations. The result of the second article shows that children’s participation in preschool documentation practices, as well as the documentation itself, was affected and controlled not only by the humans present, but also by different material agents, such as photos and colour-coded labels. Taking material agents into account allows for a broader understanding of documentation practices, which in turn could open up for new forms of children’s participation in preschool documentation. / Syftet med studien som utgör grunden för uppsatsen var att undersöka hur barns delaktighet i förskolans dokumentation är konstruerad och ”görs” och vilken typ av aktivitet som utvecklas mellan lärare, barn och materiella objekt inom förskolans dokumentationspraktik. Studien är baserad på videoinspelade observationer av lärare och barn som dokumenterar olika aktiviteter i förskolan på två förskoleavdelningar. Videoobservationerna analyserades med hjälp av teoretiska perspektiv på maktrelationer, governmentality, documentality och agentic realism. Resultatet presenteras i två vetenskapliga artiklar. Resultaten visar komplexiteten i barns delaktighet i förskolans dokumentationspraktik. I den första artikeln studerades användningen av två olika dokumentationsmetoder, med olika teoretiska underbyggnad, nämligen portfolio och pedagogisk dokumentation. Resultatet visar att barns delaktighet varierade från deltagande till medverkan och inflytande oavsett vilken dokumentationsmetod som användes. Detta kan ses som två ändpunkter av en maktrelation. Maktrelationer mellan lärare och barn varierade också mellan situationer och inom en situation. Resultatet av den andra artikeln visar att barns deltagande i förskolans dokumentationspraktik samt också dokumentationen i sig, påverkades och styrdes, inte enbart av de deltagande personerna, men också av olika materiella agenter, till exempel foton och färgade etiketter. Att även beakta materiella agenter innebär att förståelsen av dokumentationspraktiken kan vidgas, vilket i sin tur skulle kunna öppna upp för nya sätt för barn att vara delaktiga i förskolans dokumentationspraktik.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare kan utnyttja den fysiska miljön för att gynna barns lärande i kemi. Studiens resultat bygger på data insamlat av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare i två olika kommuner. Studien utgår från det teoretiska perspektivet Reggio Emilia med fokus på miljön som tredje pedagog och pedagogisk dokumentation. Resultatet visar att miljön har en betydelsefull del i arbetet med kemi i förskolan. Hur förskollärare väljer att utforma den fysiska miljön i förskolan kan ha en betydande roll för barnens lärande. Miljön kan ses som en tredje pedagog, där tillgängligt material kan skapa en nyfikenhet för barnen att utforska kemi i vardagen. Att använda sig av material och kemiska begrepp vid olika aktiviteter var något som samtliga förskollärare ansåg vara viktigt. Det framkom även att den pedagogiska dokumentationen i miljön ansågs vara betydelsefull för barnens möjlighet att reflektera och utmanas vidare i sitt lärande. Sammantaget kan förskollärarens roll i arbetet med kemi i förskolan ses som den viktigaste komponenten för att barnens lärande i kemi ska gynnas. / The purpose of this study is to increase knowledge about how the preschool teacher uses the physical environment to benefit children's learning in chemistry. The results of the study are based on data collected from qualitative semi-structured interviews with nine preschool teachers in two different municipalities. The study is based on the theoretical perspective Reggio Emilia with focus on the environment as a third educator and pedagogical documentation. The results show that the environment has a significant part in the work with chemistry in preschool. How preschool teachers choose to design the physical environment in preschool can play a significant role in children's learning. The environment can be seen as a third educator, where available material can create a curiosity for children to explore chemistry in everyday life. Using chemical concepts in various activities and materials was something that all preschool teachers considered important. It also emerged that the pedagogical documentation in the environment was considered important for the children's ability to reflect and be further challenged in their learning. Overall, the role of the preschool teacher’s work with chemistry can be seen as the most important component to benefit children's learning in chemistry.

Studiens syfte är att undersöka hur olika aspekter av "lyssnande" tar sig uttryck i en Reggio Emiliainspirerad pedagogik - även kallad "lyssnandets pedagogik". Genom intervjuer med nitton pedagoger och arton barn på sex förskolor undersöks lyssnandebegreppet utifrån tre huvudsakliga frågeställningar: Hur gestaltar sig själva lyssnandeakten - det vill säga vad konstituerar enligt pedagogerna ett lyssnande förhållningssätt och hur beskriver barnen sina upplevelser av att lyssna och vara lyssnad till i en förskolekontext; hur visar sig barnens röst - vilka av barnens alla olika intressen får gensvar och vilka får det inte, samt vad är det enligt pedagogerna "möjligt att tänka" i en Reggio Emiliakontext. Intervjusvaren tolkas utifrån utvecklingspsykologisk teoribildning enligt Daniel Stern och ett diskursanalytiskt perspektiv enligt bland annat Michel Foucault. Resultaten visar att "lyssnande" på de Reggio Emiliainspirerade förskolorna inordnas i specifika lyssnandetekniker som riktar pedagogernas lyssnande i vissa riktningar och strävar bort från det omedelbara och det spontana. Lyssnandeteknikerna leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar deras eget meningsskapande i riktning mot vad man som barn bör och inte bör skapa mening kring. Även förskolornas organisation och iscensättningen av den pedagogiska miljön ger budskap till barnen om vad som betraktas som önskvärt och värdefullt i den förskolepedagogiska praktiken. Resultaten tyder också på att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken på de undersökta förskolorna är bärare av en kultur där man som pedagog undviker att ifrågasätta det man tycker är problematiskt i den egna verksamheten. Istället inordnar sig pedagogerna inom Reggio Emiliaideologins ramar i vad som kan kallas "Reggiodiskursens doxa". / <p>Författarens e-postadress: sara.folkman@gmail.com</p>

Arbetet med pedagogisk dokumentation ligger till grund för ett systematisk kvalitetsarbete i förskolan. Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogernas arbete kring pedagogisk dokumentation, där de genom gruppdiskussioner utvecklar nya sätt att se på hur de arbetar med pedagogisk dokumentation. För att pedagogisk dokumentation ska fungera som ett verktyg krävs det en gemensam förståelse för den pedagogiska processen, vilket studien belyser genom en fokusgruppsmetod. Arbetslagen fick genom en fokusgruppsdiskussion beskriva och reflektera över sitt arbete med pedagogisk dokumentation för att möjliggöra en fördjupad kunskap, genom en heuristisk process. Analysprocessen utgår från begreppen mediering och appropriering utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet framkom både viken av reflektionstid samt organisatoriska utvecklingsområden som påverkar arbetet med pedagogisk dokumentation. Studien belyser bidragande faktorer som påverkar arbetet med pedagogisk dokumentation.

Syftet med denna studie är att undersöka vad tidigare forskning har kommit fram till vad gäller möjligheter och begränsningar i arbetet med pedagogisk dokumentation i förhållande till kommunikation mellan barn och pedagoger och barns delaktighet. Syftet var även att synliggöra vilka etiska dilemman som uppstår, kopplat till barns delaktighet och kommunikationen mellan barn och pedagoger. För att besvara vårt syfte och frågeställningar har vi valt att göra en systematisk litteraturstudie som innebär att vi på ett systematiskt sätt har sökt efter vetenskapliga artiklar och avhandlingar inom vårt valda forskningsområde pedagogisk dokumentation och därefter genomfört en tematisk analys. Vårt resultat visar att pedagogisk dokumentation är ett mångfacetterat och komplext verktyg som kan tolkas på olika sätt beroende på pedagogernas förhållningssätt och perspektiv de utgår från. Pedagogisk dokumentation är ett verktyg som ska möjliggöra både för barns delaktighet och för kommunikation mellan barn och pedagog men vårt resultat visar dock att den kommunikation som sker mellan pedagoger och barn är målorienterad och strategisk, vilket i sin tur påverkar barns möjligheter att vara delaktiga. Trots att arbetet med pedagogisk dokumentation som ska utgå från barns intressen och där de är delaktiga i processen så sker inte detta i praktiken. Den kommunikation som uppstår mellan barn och pedagoger begränsar barnen då pedagogerna förhåller sig till ramarna inom det Reggio Emilia-inspirerade arbetssättet.

How children create meaning in relation to their physical, social, and cultural worlds can be regarded as a central question, both within the traditional Swedish preschool discourse and within the Reggio Emilia philosophical approach to early childhood educa-tion. In the Reggio Emilia approach, the search for the meaning of life and of the self in life is seen as an essential human necessity (Rinaldi, 2006). In order to be able to capture the search for meaning, pedagogical documentation is recommended as a tool for making children’s learning processes visible and subject to col-lective interpretation and reflection. This documentation is regard-ed as a potential mediator between theory and practice (Dahlberg, Moss & Pence, 1999/2009). In the collective reflection on documentation, discourses about what can be interpreted as children’s meaning making are ex-pressed and negotiated. In turn, these discourses govern how chil-dren’s communicative expressions and actions are interpreted and understood. The different perspectives drawn upon in teachers’ in-terpretation and understanding of documentation produce differ-ent kinds of knowledge about how meaning is created. This may ultimately impact on the opportunities and spaces offered to chil-dren, both in terms of opportunities to act and communicate and in terms of the available ways “to be” in preschool practice.The aim of this study is to analyse the ways teachers talk about how children create meaning and signification in preschool prac-tice, within the context of working with pedagogical documentation. I use Norman Fairclough’s version of critical discourse analysis to discuss and analyse how teachers talk (realization and materializa-tion of discourse) in relation to social practice and educational policy context (Fairclough 1992; 2003; 2010). This contributes to the research field of early childhood education by providing a crit-ical and theoretical analysis of the transmission of philosophy and theory associated with the Reggio Emilia approach through work-ing with pedagogical documentation in a Swedish preschool set-ting. Fairclough’s analytical approach allows the way teachers talk about documentation to be understood as a dialectical lin-guistic realization of overall philosophical, theoretical, and politi-cal ideas and perspectives.The empirical data includes observations of teachers’ discussions of documentation from one preschool department with a Reggio Emilia approach in a larger municipality in southern Sweden. The empirical material consists of field notes and recorded audio. The ethical principles of the Swedish Research Council were kept in mind during data collection. Written consent was obtained from both the participating teachers and the parents whose children are featured in the documentation discussed. The analysis shows that in talking about how children make meaning in preschool practice, a discursive, and not always coher-ent, polyphony emerges. Ideas and discourses collide, are woven together, and are renegotiated. Three overarching themes emerge, which can be understood as reflecting different aspects of chil-dren's meaning making. The themes consist of talking about chil-dren’s interests, experiences, and meaning making in relation to the physical and social environment, materiality, and body. The children are described in diverse and sometimes contradictory ways. However, there is an evident overarching perception of the children as individually meaning making, interest driven, and with an ability to construct and evaluate their own knowledge and truth through an active, individual, and sensual experience of the world. Furthermore, the children are described as interacting with something more often than with someone. In this specific case, the emerging post-humanist or neo-materialist discourse seems to make the interpersonal interaction invisible. The docu-mentation also becomes a communicative link between teacher and child, which replaces communication and exchange of ideas in the immediacy of the moment.

The purpose of the study is to contribute knowledge about preschool teachers’ perceptions of systematic quality work, to contribute to a deeper understanding of preschool teachers’ perceptions of the work’s structure and implementation. Phenomenography has been used as a methodological framework. Semi-structured interviews were the study’s chosen data collection method, with a total of six preschool teachers’ participating. The preschool teachers’ perceptions have been further processed through a phenomenographic analysis model. The results showed that preschool teachers’ perceive that the systematic quality work is extensive but is considered to be meaningful for the preschool’s development. The preschool teachers’ also perceive that the prerequisites for the implementation of systematic quality work are important and refer to both internal and external factors. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av systematiskt kvalitetsarbete, för att bidra med en djupare förståelse för förskollärares uppfattningar av arbetets upplägg och genomförande. Som metodologiskt ramverk har fenomenografi använts. Semistrukturerade intervjuer var studiens valda datainsamlingsmetod, där totalt sex förskollärare deltog. Förskollärarnas uppfattningar har vidare bearbetats genom en fenomenografisk analysmodell. I resultatet framgick det att förskollärare uppfattar att systematiskt kvalitetsarbetet är omfattande men anses vara meningsfullt för förskolans utveckling. Förskollärarna uppfattar även att förutsättningar för genomförandet av systematiskt kvalitetsarbete är viktiga och syftar på både inre och yttre faktorer.

Den här uppsatsen använder essä som kvalitativ metod för att undersöka ett dilemma som utspelar sig i flera gestaltade berättelser utifrån mina egna erfarenheter. De beskriver de dokumentationskrav i förskolans läroplan som påverkar mig. Jag granskar där några av de svårigheter som jag har mött i dokumentationsarbetet som finns på förskolan, såsom svårigheten med att vara emotionellt närvarande med barnen, samtidigt som jag dokumenterar. Jag använder mig av den hermeneutiska cirkeln för att få en mer nyanserad bild av dilemmat. Syftet med den här essän är att undersöka pedagogens förhållningssätt till dokumentationsarbetet och hur det påverkar barnen. De frågor jag ställer i uppsatsen handlar om dokumentationens syfte, barns inflytande, det etiska förhållningssättet till barns livsvärldar och pedagogens närvaro i dokumentationsprocessen. Jag belyser frågeställningarna genom att lyfta den pedagogiska dokumentationen som grund för ett gemensamt reflektionsarbete, som också fokuserar på barns inflytande och medverkan. Jag reflekterar även över pedagogens etiska förhållningssätt i dokumentationsarbetet, barnens integritet och livsvärldar. Min uppsats kommer diskutera det maktutövande som den vuxne har utifrån sin position, se till omdömesförmågan och fronesis som pedagogen behöver för att förstå hur man ska handla klokt och se saker från flera perspektiv. Även pedagogens närvaro och praktiska kunskap i dokumentationssituationerna samt reflektionens nödvändighet för att förändra det egna förhållningssättet och möta barnen på ett klokt sätt i de dokumentationssituationer som uppkommer i förskolans vardag. / This paper uses essay as a qualitative method to investigate a dilemma which takes place in multiple portrayed stories based on my own experiences. These stories describe how the documentation requirements in the preschool curriculum affect me. I review some of the difficulties that I have experienced within the process of documentation at the preschool, such as the difficulty to be emotionally present with the children while simultaneously documenting. I rely on the hermeneutic circle to present a more nuanced picture of the dilemma. The purpose of this essay is to examine the preschool pedagogue´s approach to documentation and how it in turn affects the children. The questions I ask in this essay concern the purpose of documentation, the influence of the children, the ethical approach to children's life worlds and the presence of the preschool pedagogue in the documentation process. I will highlight the issues by raising pedagogical documentation as a common ground for reflection work, which also focuses on the influence and involvement of the child. I also reflect over the preschool pedagogue´s ethical approach to documentation work as well as the children's integrity and life worlds. My essay will discuss how adults exert power based on their position, view the ability to reflect and make use of fronesis which is needed for the preschool pedagogue to understand how to act wisely and see things from multiple perspectives. The pedagogue’s ability to be emotionally present with the children and ability to make use of practical experience with regard to documentation coupled with pedagogue’s ability to reflect over situations are necessary factors for reevaluating a pedagogical approach.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i grundsärskolan, år 7-10, arbetar med kunskapsbedömning och dokumentation av kunskap. Vidare syftade studien till att undersöka vilken eventuell inverkan Lgr 11 kommer ha på detta arbete. Studiens frågeställningar var: Hur resonerar lärare i idrott och hälsa i grundsärskolan kring bedömning och betygssättning? Hur har lärare i idrott och hälsa i särskolan dokumenterat sina elevers utveckling med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument? Med vilka verktyg/på vilka sätt har elevernas kunskaper bedömts med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument samt hur uppfattar lärare i idrott och hälsa i grundsärskolan Lgr 11? Metod Intresseförfrågningar skickades ut till ca 50 aktiva idrottslärare i idrott och hälsa i grundsärskolan, år 7-10. Åtta lärare svarade positivt till medverkan varav två av dessa, efter vidare kontakt, sållades bort på grund av att de var verksamma i annan skolform än grundsärskolan. Intervjuer genomfördes sedan med de sex informanterna, på en tid och plats som passade informanterna. Intervjuerna var ca 40 min långa, semistrukturerade och frågeområdena omfattade tankar kring betyg och bedömning generellt, hur bedömningsarbetet sett ut med Lpo 94 som styrdokument, samt hur lärarna uppfattade Lgr 11. Intervjuerna behandlade även frågor rörande hur lärarna kunde föreställa sig att undervisningen skulle kunna se ut med Lgr 11 som styrdokument. Resultat Lärarna uppgav att deras huvudsakliga syfte med bedömningsarbetet var att samla information för att kunna anpassa undervisningen. Fem av sex ställde sig frågande till betyg i särskolan. Hälften av de tillfrågade lärarna uppgav att bedömning i särskolan är problematiskt på grund av att elevgruppen är heterogen. Lärarnas dokumentation av elevernas utveckling skiljde sig åt, några dokumenterade ingenting medan andra hade välutvecklade system. I samtliga fall bedömdes eleverna genom observation. Lärarnas samlade intryck av Lgr 11 var att kraven ävarhögre än i Lpo 94 men tre av dem menade att de är väldigt oinsatta i särskolans nya kursplan för idrott och hälsa. Slutsats Lärarnas skiftande inställning till kunskapsbedömning och dokumentation av bedömning kan relateras till deras uppfattning av syftet med ämnet idrott och hälsa i grundsärskolan. Vidare verkade det som att implementeringen av Lgr 11 inte fått särskilt stort fokus i idrott och hälsa i grundsärskolan på de skolor som informanterna i denna studie var aktiva. Anledningen till denna brist på fokus kan dock ej urskiljas ur resultaten i denna studie, utan kräver en annan studie med ett annat fokus. / Abstract Aim The aim of this study has been to investigate how teachers in physical education and health in schools for intellectually disabled, year 7-10, incorporates assessment and documentation of knowledge in their practice. The aim of the study was also to investigate what possible effect the introduction of the new curriculum and syllabi of Lgr 11 will have on their work. The questions this study asked were: How do teachers in physical education and health in schools for intellectually disabled argue about assessment and grading? In what way have teachers in physical education and health in schools for mentally disabled documented the progression of their pupils, with Lpo 94 as a framework? What tools of assessment have been used with Lpo 94 as a framework? and How do teachers in physical education and health in schools for intellectually disabled perceive Lgr 11? Method An inquiry of participation was sent to 50 active teachers in physical education and health in schools for intellectually disabled, year 7-10. Eight teachers agreed to participate in the study. Two of these eight teachers were excluded due to the type of school they worked in did not match the intended form of the study.  Interviews were then conducted with the six informants, at a place and time that suited the informants. The interviews were approximately 40 min long, semi-structured and the questions covered thoughts on grading and assessment in general, how the assessment process with Lpo 94 as a framework had been carried out along with  how the teachers perceived Lgr 11 and their thoughts on how their lessons will look, with Lgr 11 as a framework. Results The main purpose of the assessment process is gathering information to be able to make sure that the lessons maintain an appropriate level of difficulty, according to the interviewed teachers. Five out of six teachers questions the usage of grades in schools for intellectually disabled. Every other teacher claims that assessment in schools for intellectually disabled is difficult, mainly because of the heterogeneity of the groups of pupils. The way the different teachers document their pupils development differs from one-another, some teachers do not document the development at all, while some have elaborate methods for documentation. All of the teachers state that they assess their pupils through observation. The teachers’ collected impression of Lgr 11 is that the demands are higher than in Lpo 94 but three of the teachers mean that their familiarity with the new curricula for Physical education and health is poor. Conclusions The way the teachers in this study work with assessment and documentation of knowledge differs from one another. Some of the teachers seem to emphasize the importance of a functioning assessment process more than others. This can be related to what the teachers perceive as the purpose of physical education and health in schools for intellectually disabled. Furthermore it seems like the implementation of Lgr11 in physical education and health-classes has not received the attention needed in the schools in which the informants in this study are active. The reason for this lack of attention cannot be distinguished in the results of this study. Another study with a different focus would be necessary to investigate this matter.