This essay reflects upon a group process where the goal was to use an art exhibition as a source of inspiration. The purpose of introducing art through an Exihibition was to generate associations that lead to subjects for dialogue and therefor developed a creative process amongst the group. We used the experience that came out of the visit and phrased questions regarding electrical light sources to mediate to the children. The main questioning is regarding the transformation from conformity to a more experimental approach to children’s learning. My dilemma concerns me getting caught in between two different points of view and not always knowing to whom the dilemma should be addressed, towards the staff or the organisation. My investigation concerns the role of a supervisors communications skills in relation to aesthetics as a learning process. Secondly, I reflect upon pedagogic documentation and how it can be used in the preschool practice. Through the pedagogic documentation, I can reflect upon the children’s becoming in relationship to the spatial dimensions and their relationships towards each other. My purpose of outcome was to investigate creative thinking in relationship to a group process in the preschool practice and how one can go about to introduce art as a catalysator for a creative process.

This is a comparative study based on text analysis of South Africa's and Sweden's curriculum. The purpose of the study is to get an understanding and awareness of the meaning and content of the curricula concerning child assessment. Its focus is to find out about similarities and differences of the assessment and evaluation processes. My research questions are: • What do South Africa's and Sweden's curricula for learning outcomes the children are assessed on? • How is South Africa's and Sweden's assessment of children described individually and evaluation in the curriculum? • What similarities and differences are there in South Africa's and Sweden's curriculum on the assessment of children individually and evaluation on the preschool?   The methods I use are qualitative text analysis and comparative analysis. I analyze and compare words and contents. My findings are that the assessment is about a way to see the children's development and learning. By having a conscious way of looking at children's interest and not to assess and judge individually which can lead to harming them. Instead, assess and judge as to benefiting the child to get support and can develop her/himself and her/his learning. Pedagogical documentation is used from the Swedish curriculum to see the children's interest and development. In South Africa notebook is used for documentation. The South African curriculum has more content with tips on development opportunities. If we compare the Swedish curriculum, there are learning outcomes where the goals are not as specified as the South African curriculum. This means that the Swedish curriculum has space for interpretation. In this study, we can gain an understanding of assessment in preschool and gain clarity of the dilemma that exists. / Studien handlar om att jämföra och göra en textanalys på Sydafrikas och Sveriges läroplan. Mitt syfte är att ta reda på vad som står i läroplanerna för att få förståelse och medvetenhet av de olika sätten att bedöma barn på. Detta för att ta reda på likheter och skillnader i processerna för bedömning och utvärdering. De frågeställningar jag har är: • Vad har Sydafrikas och Sveriges läroplaner för lärandemål där barnen blir bedömda på? • Hur beskrivs Sydafrikas och Sveriges bedömning av barn individuellt och utvärdering i läroplanen? • Vilka likheter och skillnader finns det i Sydafrikas och Sveriges läroplan om bedömning av barn individuellt och utvärdering på verksamheten?   De metoder jag använder mig av är kvalitativ textanalys och jämförande analys där jag analyserar och jämför ord och innehåll. Mina resultat var att bedömning handlar om ett sätt att se barnens utveckling och lärande. Genom att ha ett medvetet sätt att se på barns intresse och att inte bedöma barnen där det kan genom att bedöma individuellt leda till men för barnet. I stället bedöma där det gynnar barnet för att få stöd att utveckla sig själv och sitt lärande. Pedagogisk dokumentation använder den svenska läroplanen för att se barns intresse och utveckling. Sydafrika använder sig av att notera i anteckningsbok. Den sydafrikanska läroplanen har mer innehåll med tips på utvecklingsmöjligheter. Om vi jämför den svenska läroplanen finns det lärandemål där målen inte är lika specificerade som den sydafrikanska läroplanen. Detta gör att den svenska läroplanen har tolkningsutrymme. Genom denna studie kan vi få förståelse för bedömning i förskola och få klarhet i dilemmat som finns.

This study is written within the framework of the theme of democracy and children's rights. The aim of the study is to contribute knowledge of preschool teachers’ perceptions of children's influence in relation to the pedagogical doc-umentation in preschool. The questions in this study intend to answer how pre-school teachers describe and create opportunities for children's influence in relation to pedagogical documentation and what challenges and opportunities they experience in this work. The methodology used in the study is semistruc-tured interviews of preschool teachers and to process the data in this study, a phenomenographic analysis model is used. The theoretical tool used in the analysis is Shiers (2001) participatory model. A basic principle of the UN Convention on the Rights of the Child (UNICEF Sverige, 2009) is the right to be heard and to have their views taken into ac-count. The use of pedagogical documentation in preschool activities can be seen as a way to make children's voices heard, but are children beeing given the opportunity to influence what is documented about them and how? The study's results and analysis show that the interviewed preschool teachers define children's influence in relation to pedagogical documentation in a similar way, but that the children are given different opportunities for influence depending on context. / Denna studie skrivs inom ramen för temat demokrati och barns rättigheter. Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar om barns inflytande i relation till förskolans pedagogiska dokumentation. Frågeställningarna i studien ämnar ge svar på hur förskollärare beskriver och skapar möjligheter för barns inflytande i relation till pedagogisk dokumentation samt vilka utmaningar och möjligheter de upplever i detta arbete. Den metod som används i studien är semistrukturerade intervjuer av förskollärare och för att bearbeta studiens data används en fenomenografisk analysmodell. Det teoretiska analysverktyg som används är Shiers (2001) delaktighetsmodell. En grundprincip i FN:s konvention om barnets rättigheter (UNICEF Sverige, 2009) är rätten att bli hörd och få sina åsikter tagna i beaktande. Användandet av pedagogisk dokumentation i förskolans verksamhet kan ses som ett sätt att göra barns röster hörda, men ges barn möjlighet att påverka vad som dokumenteras om dem och hur? Studiens resultat och analys visar att de intervjuade förskollärarna definierar barns inflytande i relation till pedagogisk dokumentation på liknande sätt, men att barnen ges olika möjligheter till inflytande beroende på kontext.

Studiens syfte är att undersöka om det finns en normerande och styrande funktion i den Reggio Emiliainspirerade förskoleverksamheten som den implementeras i Sverige. Genom intervjuer med fyra pedagogistor undersöks hur bilden av barnet och dess lärande tar sig uttryck på de olika förskoleenheterna, framförallt när det gäller de för Reggio Emiliafilosofin väsentliga begreppen att följa barnens intresse, pedagogisk dokumentation, miljön som den tredje pedagogen och det kompetenta barnet. Resultaten visar att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken genom projektarbeten och pedagogisk dokumentation leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar vissa av barnens egna viktiga frågor. Resultaten visar också att den pedagogiska miljön har en starkt styrande funktion där bara vissa aspekter av lärandet uppmuntras och att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken värjer sig för begrepp som omsorg, anknytning och behov. Istället konstitueras en normerande bild av det önskvärda barnet som en naturvetenskaplig forskare. Den för Reggio Emiliafilosofin så eftersträvade dialogen med andra discipliner och pedagogiska perspektiv har i den  Reggio Emiliainspirerade pedagogiken transformerats till ett pedagogiskt koncept som omgärdas av förbud och där oliktänkande pedagoger och föräldrar för att höra hemma i verksamheten måste omvändas och inordnas i "det nya tänkandet". På det viset har den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken en normerande och disciplinerande funktion också för barnens föräldrar och förskoleenhetens pedagoger.

Abstract The aim of this study is to retrieve knowledge about how teachers in the preschool talk about children’s participation and influence in the work of pedagogical documentation, and what they think about children’s integrity associated whit it. I have used qualitative interview as method, and I have interviewed five teachers from four different preschools. The result from my study shows that the teachers don’t see so much of children’s participations and influence in the work of pedagogical documentation. One contributor to that they think is the less of time. The teachers however, would like to let the children take more part of and have more influence in the documentation. They also believe that documentation cannot be pedagogical until you’ve done something whit it. When it comes to children’s integrity in the pedagogical documentation, the teachers feel like they don’t see to it as much as they should do. The teachers have a clear view on what pedagogical documentation is and how children’s participation and integrity should be in it, but they aren’t there just yet. / Sammanfattning Syftet med denna studie är att bidra med mer kunskap om hur förskollärare tänker om barns delaktighet och inflytande i den pedagogiska dokumentationen, samt hur de tänker om barns integritet i samband med den. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjustudie, där jag har intervjuat fem stycken förskollärare från fyra olika förskolor. Resultatet av min studie visar att förskollärarna inte ser så mycket av barns delaktighet och inflytande i dagens dokumentation, en bidragande faktor till det anser de vara bristen på tid. Förskollärarna skulle däremot vilja låta barnen vara mer delaktiga och ha ett större inflytande i dokumentationen, då de anser att en dokumentation inte blir pedagogisk förrän man gjort något med den. När det kommer till barns integritet i den pedagogiska dokumentationen, känner förskollärarna att de inte ser till den lika mycket som de kanske borde. Förskollärarna har en tydlig syn på vad pedagogisk dokumentation är och hur barns delaktighet och integritet i den borde vara, men de är inte riktigt där än.

The purpose of this thesis is to find how to work with pedagogical documentation with the aesthetic subjects of dance, music and visual arts. The study also aims to investigate how teachers themselves believe that documentation of these subjects make visible the children’s learning processes. Also to explore if there are any differences in how teachers document the various subjects, and if so, how they can learn from each other to develop the work with pedagogical documentation. I have chosen to use qualitative interviews with a selection of three pre-school teachers who have been working with either dance, music or visual arts. The results show that preschool teachers consider themselves good at documenting, but that the use of pedagogical documentation are not as frequently used. By using pedagogical documentation one can visualize the children's learning in a way that is clear to the children, the teachers and for parents. They do not believe that there are any differences in documenting dance, music or visual arts. They use the same method to document everything they do in their everyday life and do not distinguish the different activities. / Syftet är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation för att synliggöra barnens lärprocesser i de estetiska ämnena bild, dans och musik. Samt att se om det finns några skillnader på hur pedagogerna dokumenterar de olika ämnena och om man i så fall kan lära av varandra för att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation. Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer, med ett urval på tre förskollärare som har varit inriktade på antingen bild, dans och musik. Resultatet visar på att pedagogisk dokumentation är ett viktigt verktyg för att synliggöra barns lärande, på ett sätt som blir tydligt både för barnen, pedagogerna och inte minst för föräldrarna. De intervjuade förskollärarna anser sig duktiga på att dokumentera, men undersökningen visar att användningen av pedagogisk dokumentation inte är lika frekvent. De anser inte heller att det finns någon skillnad i att dokumentera bild, dans och musik. Man använder sig av samma sätt att dokumentera i allt man gör i vardagen och särskiljer inte på olika aktiviteter.

Pedagogical documentation is a certain procedure for documenting that, in recent years, has been embraced in several Swedish preschools. Teachers document children’s actions and conversations usually by photos or video recordings. This documentation is to be used for a pedagogical purpose. However, studies and governmental inspections have shown that pedagogical documentation gives rise to many questions among preschool teachers. The purpose of this study is to gain insight into what is being expressed when preschool teachers discuss pedagogical documentation, focusing on themes of content and on the participants’ expressions of their points of view. The data is comprised of transcriptions from audio recordings of discussions conducted in a research circle. The participants are eight preschool teachers that met over the course of one year. Each meeting focused on the documentation provided by a different participant. In that way the contents of the discussions were framed by the teachers own questions and narratives. Theoretically, the study departs from Social Constructionism and Discursive Psychology. The preschool teachers’ utterances have been analyzed using concepts of interpretative repertoires and ideological dilemmas. The results show the main themes to be: Knowledge content in a preschool setting, children’s learning, the teacher’s role and implementation of pedagogical documentation. The participants’ joint position is that the knowledge content at the preschool level is defined by the curriculum for the preschool. Concerning children’s learning and the teacher’s role, two main standpoints are disclosed. Ideologically those standpoints derive from two opposing theories of education. Based on how the standpoints have been expressed I have called them ”predetermined learning” versus ”non-predetermined learning”. One main distinction between the standpoints is that predetermined learning emphasizes the results of learning, while non-predetermined learning emphasizes the processes of learning. The participants’ utterances show that teachers tend to subscribe to the idea that there is only one acceptable way of working with pedagogical documentation. This sometimes creates performance anxiety and feelings of not succeeding and has led to arguments advocating an alternate approach; pedagogical documentation can be done in many ways. The ideological dilemmas within the discourse can be perceived as resources by which the participants argue about knowledge, learning, teaching and about the implementation of pedagogical documentation. / <p>Licentiatuppsatsen har författats inom forskarskolan "Utforskande lärprocesser och literacy: förskolebarns lärande i språk, matematik och naturvetenskap" som genomförts i samarbete mellan Stockholms universitet, Uppsala universitet, Umeå universitet och Högskolan i Dalarna.</p>

The aim of this project was to change the way cutting techniques are being taught. I wished to try a method which I believed to enhance my students´ participation and understanding of their education. My purpose was to reduce the gap between theory and practice. After conducting a learning style test I found that most of them considered the best way for them to learn was by combining practice with dialogue and reflection of the tasks being done. That is why we tried to start working with the practical elements rather than traditionally starting with the theoretical aspects, while carefully intertwining terms and language of the trade into the education. Once the theoretical part of the education commenced it was clear that the students had already gained a level of knowledge that made it easier for them to understand the theories as well as to experience greater participation of their education. During this time, the students have used blogs in order to document their work in words and images. The purpose of this was to give them the opportunity to for themselves see and realize their own progress. The way we worked resulted in enhanced interaction between me and the students´. The project further showed greater commitment and understanding, and I experience an easier realization of their own development amongst the students. / Syftet med detta utvecklingsarbete var att försöka förändra sättet vi organiserar verksamheten närelever ska lära sig klippteknik. Jag ville pröva en metod som jag trodde skulle öka elevernas delaktighet och förståelse i undervisningen. Mitt mål var att försöka överbygga klyftan mellan teorioch praktik. Efter att ett lärstilstest genomförts med eleverna fann jag att de flesta ansåg sig lära bäst genom att vi kombinerar görandet med att samtala och reflektera om det man gör. Därför prövade vi att vända undervisningen och började arbeta med de praktiska momenten istället för traditionsenligt med teori. Under tiden flätade vi in termer och fackspråk. När vi sedan startade med teorin var det tydligt att de hade tillskansat sig förkunskaper för att lättare förstå teorin känna större delaktighet. Under arbetets gång har elever använt sig av bloggar för att med text och bilddokumentera sina arbeten och syftet med detta har varit att de själva ska se sin kunskapsutveckling. Som ett resultat av sättet vi arbetat på kan jag se att interaktionen mellan lärare och elever ökat. Resultatet av arbetet visar på större engagemang, förståelse och jag upplever att eleverna lättare ser sin egen kunskapsutveckling.

Abstract  Pedagogical documentation is a certain procedure for documenting that, in recent years, has been embraced in several Swedish preschools. Teachers document children’s actions and conversations usually by photos or video recordings. This documentation is to be used for a pedagogical purpose. However, studies and governmental inspections have shown that pedagogical documentation gives rise to many questions among preschool teachers. The purpose of this study is to gain insight into what is being expressed when preschool teachers discuss pedagogical documentation, focusing on themes of content and on the participants’ expressions of their points of view. The data is comprised of transcriptions from audio recordings of discussions conducted in a research circle. The participants are eight preschool teachers that met over the course of one year. Each meeting focused on the documentation provided by a different participant. In that way the contents of the discussions were framed by the teachers own questions and narratives. Theoretically, the study departs from Social Constructionism and Discursive Psychology. The preschool teachers’ utterances have been analyzed using concepts of interpretative repertoires and ideological dilemmas. The results show the main themes to be: Knowledge content in a preschool setting, children’s learning, the teacher’s role and implementation of pedagogical documentation. The participants’ joint position is that the knowledge content at the preschool level is defined by the curriculum for the preschool. Concerning children’s learning and the teacher’s role, two main standpoints are disclosed. Ideologically those standpoints derive from two opposing theories of education. Based on how the standpoints have been expressed I have called them ”predetermined learning” versus ”non-predetermined learning”. One main distinction between the standpoints is that predetermined learning emphasizes the results of learning, while non-predetermined learning emphasizes the processes of learning. The participants’ utterances show that teachers tend to subscribe to the idea that there is only one acceptable way of working with pedagogical documentation. This sometimes creates performance anxiety and feelings of not succeeding and has led to arguments advocating an alternate approach; pedagogical documentation can be done in many ways. The ideological dilemmas within the discourse can be perceived as resources by which the participants argue about knowledge, learning, teaching and about the implementation of pedagogical documentation. / Forskarskola för förskollärare "Utforskande lärprocesser och literacy:Förskolebarns lärande i språk, matematik och naturvetenskap"

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare använder systematiskt kvalitetsarbete som verktyg för att vidareutveckla verksamheten. Studien utgår från en kvalitativ metod, vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där öppna frågor ställts till sju förskollärare. Detta ledde till att förskollärarna gav sina personliga åsikter som svar på intervjufrågorna. Syftet med intervjuerna är att genom förskollärarnas personliga åsikter ta reda på hur de jobbar med det systematiska kvalitetsarbetet, hur de tänker kring det och om de i sitt arbete med det systematiska kvalitetsarbetet använder sig utav något verktyg. I Läroplanen för förskolan (LpFö18) finns det ett kapitel som handlar om hur de svenska förskolorna ska förhålla sig till att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet, det centrala i kapitlet är att förskolan ska följa olika steg, vilka är uppföljning, utvärdering och utveckling.   Resultatet visar att de olika förskolorna och förskollärarna har mer likheter i sitt arbetssätt och i sina tankar än vad det finns olikheter. I resultatet framkommer det också att de intervjuade förskollärarna ger liknande svar om hur viktigt det systematiska kvalitetsarbetet är för både barnen, verksamheten och de själva, det framgår också att de har ett positivt tänkande angående arbetet. / The purpose of this study is to investigate how preschool teachers use systematic quality work as a tool to further develop the business. The study is based on a qualitative method, we have used semi-structured interviews where open-ended questions are asked to seven preschool teachers. This led to the preschool teachers giving their personal opinions in response to the interview questions. The purpose of the interviews is to find out through the preschool teachers' personal opinions how they work with the systematic quality work, how they think about it and whether they use a tool in their work with the systematic quality work. In the Curriculum for preschool (LpFö18) there is a chapter that deals with how the Swedish preschools should relate to working with the systematic quality work, the central thing in the chapter is that the preschool should follow different steps, which are follow-up, evaluation and development. The results show that the different preschools and preschool teachers have more similarities in their way of working and in their thoughts than there are differences. The results also show that the interviewed preschool teachers give similar answers about how important the systematic quality work is for both the children, the business and themselves, it also appears that they have a positive thinking about the work.