Studiens syfte är att ta del av hur förskollärare beskriver vad som kännetecknar pedagogisk dokumentation samt hur de arbetar med den i verksamheten. Vi vill även belysa vilka möjligheter och begränsningar som förskollärarna ser i sitt arbete med arbetsverktyget. Intresset för ämnet har skapats under utbildningen och VFU (verksamhetsförlagd utbildning) då pedagogisk dokumentation förefaller vara ett arbetsverktyg som blir allt vanligare i förskolan. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har valts för att samla in det empiriska materialet. Studien baseras på fyra intervjuer med förskollärare som alla har läst eller läser kursen Pedagogisk dokumentation med IT-stöd på högskolan i Skövde. I det empiriska materialet har vi sett att förskollärarna har en snarlik syn på vad syftet med pedagogisk dokumentation är och vad det är. De arbetar med arbetsverktyget i olika utsträckning i sitt arbete och ser olika på vikten av arbetsverktyget för utvecklingen av verksamheten. Under kursen på högskolan i Skövde har de tillägnat sig olika kunskaper som leder till att deras arbete utvecklats på olika sätt. De ser begränsningar i arbetet med pedagogisk dokumentation men framförallt möjligheter där förskollärarnas egen inställning påverkar hur arbetet ser ut. Att skapa ett fungerande arbete med pedagogisk dokumentation verkar vara en process som sker i steg där ett utvecklat förhållningssätt och teknisk kunskap leder till fokusering på reflektion och utveckling av verksamheten. Vidare diskuteras kring hur utbildningen i pedagogisk dokumentation skulle kunna se ut. / The purpose of this study is to investigate how preschool teachers describe the characteristics of pedagogical documentation, and how these teachers work with it. We will also highlight the possibilities and limitations that preschool teachers see in their work with this tool. Our interest in this topic was raised during our education and VFU (practical education) because we then experienced that pedagogical documentation is a working tool that is becoming increasingly common in preschool. This is a qualitative study in which we have chosen to use semi-structured interviews to collect the empirical material. The study is based on four interviews with preschool teachers who have all read or are reading the course Pedagogical documentation of IT support at University of Skövde. In the empirical material we have seen that the preschool teachers have a similar view about the purpose with pedagogical documentation and what it is. They work with the working tool in varying degrees and look different on the importance of the working tool for the development of their work. During the course at University of Skövde they have acquired different skills that have lead to that their work has evolved in different ways. The preschool teachers can see limitations in their work with pedagogical documentation but they foremost see the opportunities and how their own attitude towards it affects their work. Creating an effective job of pedagogical documentation seems to be a process that takes place in steps, where a developed attitude and technical knowledge leads to a focus on reflection and development in their work. We further discuss how the education of pedagogical documentation should be developed.

<p>Studiens syfte är att ta del av hur förskollärare beskriver vad som kännetecknar pedagogisk dokumentation samt hur de arbetar med den i verksamheten. Vi vill även belysa vilka möjligheter och begränsningar som förskollärarna ser i sitt arbete med arbetsverktyget. Intresset för ämnet har skapats under utbildningen och VFU (verksamhetsförlagd utbildning) då pedagogisk dokumentation förefaller vara ett arbetsverktyg som blir allt vanligare i förskolan. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har valts för att samla in det empiriska materialet. Studien baseras på fyra intervjuer med förskollärare som alla har läst eller läser kursen<em> Pedagogisk dokumentation med IT-stöd </em>på högskolan i Skövde. I det empiriska materialet har vi sett att förskollärarna har en snarlik syn på vad syftet med pedagogisk dokumentation är och vad det är. De arbetar med arbetsverktyget i olika utsträckning i sitt arbete och ser olika på vikten av arbetsverktyget för utvecklingen av verksamheten. Under kursen på högskolan i Skövde har de tillägnat sig olika kunskaper som leder till att deras arbete utvecklats på olika sätt. De ser begränsningar i arbetet med pedagogisk dokumentation men framförallt möjligheter där förskollärarnas egen inställning påverkar hur arbetet ser ut. Att skapa ett fungerande arbete med pedagogisk dokumentation verkar vara en process som sker i steg där ett utvecklat förhållningssätt och teknisk kunskap leder till fokusering på reflektion och utveckling av verksamheten. Vidare diskuteras kring hur utbildningen i pedagogisk dokumentation skulle kunna se ut.</p> / <p>The purpose of this study is to investigate how preschool teachers describe the characteristics of pedagogical documentation, and how these teachers work with it. We will also highlight the possibilities and limitations that preschool teachers see in their work with this tool. Our interest in this topic was raised during our education and VFU (practical education) because we then experienced that pedagogical documentation is a working tool that is becoming increasingly common in preschool. This is a qualitative study in which we have chosen to use semi-structured interviews to collect the empirical material. The study is based on four interviews with preschool teachers who have all read or are reading the course <em>Pedagogical documentation of IT support</em> at University of Skövde. In the empirical material we have seen that the preschool teachers have a similar view about the purpose with pedagogical documentation and what it is. They work with the working tool in varying degrees and look different on the importance of the working tool for the development of their work. During the course at University of Skövde they have acquired different skills that have lead to that their work has evolved in different ways. The preschool teachers can see limitations in their work with pedagogical documentation but they foremost see the opportunities and how their own attitude towards it affects their work. Creating an effective job of pedagogical documentation seems to be a process that takes place in steps, where a developed attitude and technical knowledge leads to a focus on reflection and development in their work. We further discuss how the education of pedagogical documentation should be developed.</p>

<p>Studiens syfte har varit att beskriva hur IUP som fenomen fungerar i skolan. Frågeställningarna för studien har berört vilka konsekvenser arbetet med IUP anses ha för elevernas måluppfyllelse, vilka möjligheter och hinder IUP ger med tanke på elevernas lärande, samt hur attityden kring IUP ser ut för pedagoger och elever. Studien har varit av kvalitativ karaktär och sett ur pedagogernas perspektiv, där sex pedagoger för grundskolans äldre åldrar intervjuats. Resultatet visade att arbetet med IUP är bra på så vis att det möjliggör att alla elever blir sedda samt att eleverna blir medvetna om sitt eget lärande. Till de negativa aspekterna hörde problematiken med formuleringar som kan generera missförstånd, att en del elever inte ser IUP som betydelsefullt, att en IUP inte kan garantera att elever når målen, samt den arbetsbelastning pedagogerna anser att arbetet med IUP kan ge. I studien har även uppmärksammats att pedagoger i sitt arbete med IUP stundtals utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, medan inriktningen i Skolverkets allmänna råd i högre grad kan sägas utgå från ett kognitivt perspektiv. Avslutningsvis vill jag tacka alla pedagoger som medverkat, samt min handledare Lena Heindorff.</p>

Syftet med denna essä är att undersöka den konflikt som uppkommer när studenter som vi genomgår en erfarenhetsbaserad förskollärarutbildning, där nya teoretiska kunskaper ska samspela med redan beprövad erfarenhet från yrket. De situationer som uppstått i vår praktik har legat till grund för de gestaltningar vi skrivit. Tvivlet, osäkerheten och kritiken vi har burit på har väckt en stark vilja att ta reda på vad dessa känslor bottnar i. Våra gestaltningar har uppstått i en verksamhet där Reggio Emiliafilosofin tycks vara rådande därför vill vi också undersöka vad Reggio Emiliafilosofin står för samt vad verktyget pedagogisk dokumentation är och om det finns olika sätt att förstå detta. Genom att undersöka Aristoteles olika kunskapsformer får vi syn på vårt eget kunnande och kan sätta det i relation till vår kunskapsprocess och pedagogisk dokumentation. Den undersökning vi gör i och med denna essä ger oss möjligheter att få kunskap om Reggio Emiliafilosofin, pedagogisk dokumentation och vår egen kunskapsprocess. Detta hjälper oss vidare på vår kunskapsresa och i vår professionsutveckling. Vi har valt att skriva i essäform då vi önskar att använda en metod som är prövande och sökande samt att den ger oss möjligheter att utgå från våra egna erfarenheter. För att få en ökad förståelse för de frågor vi undersöker har vi försökt att se våra gestaltningar ur olika perspektiv med hjälp av relevant forskningslitteratur. I dialog och reflektion med varandra, handledaren och med övriga studenter i handledningsgruppen har vi fått distans till våra gestaltningar och gruppens tankar och frågor har hjälpt oss vidare i vårt undersökande. I vår essä använder vi oss av teorier som hermeneutik och fenomenologi vilket ger oss möjlighet att utgå från vår erfarenhet och tolka och förstå de fenomen som uppstår i vårt medvetande.

This study deals with pedagogical documentation. With a revised preschool curriculum,where this is a crucial aid for illustrating the learning process of children and educators, aswell as demonstrating the activities of the school, it is of the utmost relevance to further explorethis notion. The study focuses on a single municipality and explores the various ways inwhich its preschools do in reality deal with this issue in correlation with the actual visions andgoals set by that municipality. Through a series of qualitative interviews with educators aswell as with the municipality Head of Education, this study outlines how educational documentationis in fact applied in the schools in question. The gathered data has been interpretedwith a power perspective as well as with a sociocultural perspective in mind. The municipalityin question has gone to great lengths to educate all its preschool staff in pedagogical documentationin accordance with the methods of Reggio Emilia. As it turns out, the definition ofthe concept varies between schools. Furthermore, this study illustrates both flaws and benefits of this aid.

The purpose of this study is to find out what the educators idea of educational documentations in ratio to childrens inclusion and impact in pre-school are, together with the child's own perception of the concepts of documentation. We proceeded from the following issues: What are the significance of educational work according to the teachers? What is the teachers idea of a childs impact and inclusion in educational documentation? In what way do the children have influence over, and inclusion in educational documentation? What are the childrens feelings of the documentations? In order to find answers to our questions, we used qualitative examinations consisting of seven educators and seven children from various pre-schools in Stockholm, and thereby, we have analyzed our results. As our theoretical frame, we used ourselves of Vygotskijs and Säljö's sociocultural perspective that is about "progress and learning", which is achieved by interaction and cooperation in a social context. The result shows that the aim of educational documentation is to reveal the childs development and learning, and also to involve the parents by putting up documents on the wall. It is important for children to both participate and influence both the documentation and other sections of the school where it affects the children, but this is sometimes hard to fulfill in all situations. The educators realises that to make the children participate, they simply have to rely on the child group and their interest. They also have given activities that everyone should follow. The lack of time is an obstacle for all educators, but what they all have in common is that having the participation and weight of the child would benefit the childs growth.

The purpose of the study is to examine, in relation to the curriculum for the Swedish preschool demands of assessment, evaluation and documentation what kind of knowledge that becomes possible through the use of pedagogical documentation, and how this knowledge answers to expectations of development of content, form and organisation of the early childhood educational context. Another purpose is to examine what a post-pragmatic perspective and an immanent idea of evaluation can imply for the two-folded task of the preschool: the societal reproduction of knowledge and the staging of possibilities for children’s own production of knowledge. Three theoretical perspectives have been used: curriculum theory, post-structural theory and an immanent philosophical perspective. Curriculum theory points out that it is essential to use and develop perspectives and methods of evaluation that relates to the goals of the preschool as tools for evaluation govern and shape both questions and analysis. The main study here is directed towards examining pedagogical documentation through an empirical study of one preschool’s use of pedagogical documentation during one year. When dealing with the empirical material my intention has been to make visible both kind of learning processes that this study interprets that the curriculum prescribes. Therefore one method used where curriculum theory and descriptions and categorisations as a part of a discursive analysis of how teachers use pedagogical documentation together with the children and in their planning-sessions. The second method consists of an immanent following up of the rhizomatic web of threads that appear and transform through the practice and where pedagogical documentation is part of the relational field of potentiality.

Denna kvalitativa undersökning handlar om fotografi vilket används som pedagogisk dokumentation i förskola. Studien problematiserar det som synliggörs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande. Därmed undersöks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har när det används som dokumentation i förskolan. Studien undersöker också vad som avgör sorteringen och urvalet av dessa fotografier.   Resultatet visar att återkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas förhållningssätt. Fotografierna och pedagogernas samtal synliggör ett visst barnideal vilket kan erbjuda en identitet för barnen och verksamheten. Pedagogernas fotograferande är beroende och styrt av olika faktorer såsom deras yrkesmässiga etik, statliga, kommunala, lokala och personliga styrningsfält. Pedagogernas sätt att fotografera visar också en asymmetrisk maktrelation mellan dem och barnen. Resultaten tyder på att pedagogerna till en viss del har en bristfällig seendekompetens gällande bildläsning. Den fotografiska dokumentationen kräver, för att den skall vara pedagogisk, reflektion och medvetenhet mellan alla aktörer samt tydliga budskap och framställningsformer.

Denna kvalitativa undersökning handlar om fotografi vilket används som pedagogisk dokumentation i förskola. Studien problematiserar det som synliggörs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande. Därmed undersöks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har när det används som dokumentation i förskolan. Studien undersöker också vad som avgör sorteringen och urvalet av dessa fotografier. Resultatet visar att återkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas förhållningssätt. Fotografierna och pedagogernas samtal synliggör ett visst barnideal vilket kan erbjuda en identitet för barnen och verksamheten. Pedagogernas fotograferande är beroende och styrt av olika faktorer såsom deras yrkesmässiga etik, statliga, kommunala, lokala och personliga styrningsfält. Pedagogernas sätt att fotografera visar också en asymmetrisk maktrelation mellan dem och barnen. Resultaten tyder på att pedagogerna till en viss del har en bristfällig seendekompetens gällande bildläsning. Den fotografiska dokumentationen kräver, för att den skall vara pedagogisk, reflektion och medvetenhet mellan alla aktörer samt tydliga budskap och framställningsformer.

The purpose of this study is to research how preschool teachers describe the participation of children in their pedagogical documentation. The hypothesis that the study is trying to answer are: What is the purpose of pedagogical documentation? How can you make the children a part of the pedagogical documentation? What signifies the choice of the individual documentation tool for the participation of the child during the documentation process? To reassures the empirical investigation of the study and its hypothesis, I used a qualitative research approach and interviews as a collection method. The study has its starting point in the social constructive perspective where also a power structure within the pedagogical documentation is used, as well as different views on children out of the pedagogues perspective. The study shows that the most common approach is reflection, in order to evaluate children in the pedagogical documentation. Reflection is done in various ways but mostly with the help of photographs taken by the pedagogues. Throughout the study it appeared that preschool teachers came to the conclusion that it is very complex to present the participation of the children in their educational documentary work. Depending on a range of different factors, most preschool teachers start to document from the children's point of view in order  to interpret the their learning process. The study also shows that there is a clear power structure in how preschool teachers communicate concerning the children's participation in their pedagogical documentation. The pedagogues control what to document and how the children's learning progress should be documented. / Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare talar om barns delaktighet i sitt pedagogiska dokumentationsarbete. De frågeställningar som studien försöker svara på är: Vad har förskollärarna för syfte med sitt pedagogiska dokumentationsarbete? Hur görs barnen delaktiga i förskollärarnas pedagogiska dokumentationsarbete? Vilken betydelse har valet av dokumentationsverktyg för barns delaktighet i förskollärarnas pedagogiska dokumentationsarbete? För att få undersöka studiens syfte och frågeställningar har jag använt en kvalitativ forskningsansats och intervjuer som insamlingsmetod. Studien har sin utgångspunkt inom det socialkonstruktionistiska perspektivet där även en maktstruktur inom pedagogisk dokumentation används samt pedagogers olika barnsyn. Studien visar att det vanligaste sättet som barnen görs delaktiga i förskollärarnas pedagogiska dokumentationsarbete är via reflektion. Reflektionen sker på olika sätt men framförallt över bilder som förskollärarna har tagit. Det framgår att förskollärarna tycker att barns delaktighet i deras pedagogiska dokumentationsarbete är komplext och beroende av många olika faktorer. De flesta förskollärarna utgår från ett barnperspektiv där de försöker tolka barnens lärsituationer. Studien visar även att det finns en tydlig maktstruktur i förskollärarnas sätta att tala om barns delaktighet i sitt pedagogiska dokumentationsarbete. Förskollärarna styr vad som ska dokumenteras och hur barnens lärande ska dokumenteras.