Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv syftar denna studie till att studera hurförskollärares konstruktioner av pedagogisk dokumentation för planerad undervisning kanförstås ur ett maktperspektiv. Studien är av kvalitativ karaktär och för att framställa empirisktmaterial har semistrukturerad intervjuform tillämpats. Intervjuer har genomförts i tre olikaförskolor som arbetar med pedagogisk dokumentation. Det empiriska materialet haranalyserats med socialkonstruktionism som teoretisk utgångspunkt och ur postmodernistisktsynsätt. Maktperspektivet som studien utgår från är synen på makt som relationsbunden ochsocialt konstruerat. Beskrivningen av sambandet mellan barns delaktighet och pedagogiskdokumentation för planerad undervisning var förskollärarna till stor del samstämmiga om, därgemensamma reflektioner och synen på kunskap som föränderlig framförallt utgör enbetydelsefull del i strävan efter lika handlingsutrymme. För en mer jämlik maktstrukturpåvisar resultatet att ta hänsyn till barns olika kommunikativa uttryckssätt för att främja rättentill eget initiativtagande för mening och möjlighet att påverka sin tillvaro.

I den senaste uppdateringen av läroplanen för förskolan beskrivs en metod som kallas pedagogisk dokumentation. Denna metod förväntas förskollärare använda för att uppnå läroplanens uppsatta mål kring uppföljning, utvärdering och utveckling för förskoleverksamheten. Många upplever dock att den pedagogiska dokumentationen blir ytterligare en arbetsuppgift i en redan stressad situation. Det här projektet utgör en förstudie för utvecklingen av en applikation för lärplatta vars syfte är att underlätta för förskollärare och minska den administrativa tiden för pedagogisk dokumentation. Resultatet av förstudien är en prototyp för en iPad-applikation med fokus på snabba dokumentationer och att göra barnen delaktiga i dokumentationsarbetet. Processen att skapa dokumentationer effektiviseras genom att använda enhetens inbyggda hårdvara samt erbjuda möjligheten att spara dokumentationer och media offline. Barnen involveras i dokumentationsarbetet genom egna profiler där material som berör dem samlas och där de själva kan lägga till bilder och spela in ljud. / The Swedish National Agency for Education has recently published an updated version of the preschools curriculum containing new guidelines for how preschool teachers are expected to work with documentation, follow-up, evaluation and analysis. However, preschool teachers experience frustration due to challenges such as insufficient amount of time to work according to these guidelines while acting as both caretakers and teachers for the children. Dokufant is a digital web based tool facilitating documentation, follow-up, evaluation and analysis in preschool environments. It enables the teachers to document the pedagogical process and use the documentation as foundation for evaluation, follow-up and analysis. Although Dokufant resolves some of the issues causing the teachers' frustration, the solution does not fully address the time challenges perceived by teachers. This is where an application for iPad could come in handy. This thesis is a pilot study of how an application for iPad could be developed to help preschool teachers work with the curriculum guidelines in an even more efficient way. The goal was to develop a prototype, as a complement to the web based tool Dokufant, which focuses on fast creation of documentation. It was also to enable the children to help in the documentation process and thus be a part of their own learning. The findings of the thesis and the developed prototype application show that faster documentation is made possible thanks to the iPad hardware and the possibility to save material offline. A photograph can be taken with the iPad camera and will subsequently be saved to the Dokufant media library in an instant. If there is no internet connection when the photo is taken it will reside locally on the iPad until a connection is found. The same goes for documentation, which can be saved offline, and if they are not finished the teachers can continue to work with them later on the iPad or, after they have been uploaded, in the web tool on the computer. Unlike in the web tool, there are no settings to be made before starting documentation on the iPad. All settings can be set later which further accelerates the documentation process. Children are made part of the documentation process through their own profiles where information concerning them is gathered. When the material is visible to them it opens up the possibility for a discussion on what they want to be documented and what they are interested in learning more about. Also the children can take photos with the iPads' camera directly from the app and record sound connected to the photo to tell their thoughts on why the photo was taken and what it captures. This prototype, if developed into an iPad application, can help preschool teachers meet the demands of the curriculum without interfering with their job as caretakers and teachers for the children. it will not only speed up the documentation process, it will also encourage the children to play an active part of their own learning.

I dagens förskoleverksamhet är det i regel ett måste att dokumentera lärandeprocesser för att kunna uppfylla samtliga mål i utbildningsplaner och bistå med god utbildningskvalitet. Pedagogisk dokumentation – som grundades av Reggio Emilia – är ett utvärderingsverktyg som skall observera barnets lärandeprocesser samt förskollärarnas förhållningssätt. I vardagliga situationer i förskoleverksamheten har pedagogisk dokumentation många fördelar som kan kartlägga och ge bra förutsättningar genom att skapa förståelse för hur barn lär sig och utvecklas bäst. Syftet med denna studie var att genomföra en litteraturstudie i kombination med kvalitativa intervjuer som utgick ifrån följande frågeställningar: Hur definierar förskollärare begreppet dokumentation respektive pedagogisk dokumentation? Hur beskriver förskollärare arbetet med pedagogisk dokumentation? Och hur menar förskollärare att arbetet med pedagogisk dokumentation utvecklar verksamheten? Intervjuerna transkriberades och kategoriserades sedan kring hur förskollärarna använder pedagogisk dokumentation, hur synen på pedagogisk dokumentation ser ut samt vilka olika arbetssätt som används. Vid färdigställande av resultatet framgick det att tre av fyra respondenter upplevde pedagogisk dokumentation som något positivt och modernt. En respondent av fyra fann inte pedagogisk dokumentation som ett bra hjälpmedel för utvärdering, då verktyget kan vara oetiskt på så sätt att det kan användas som ett bedömningsverktyg på det enskilda barnet. Diskussionsavsnittet kopplar samman tidigare forskning med förskollärarnas svar kring hur de ser på pedagogisk dokumentation, hur de beskriver arbetet med pedagogisk dokumentation och hur arbetssättet kan utveckla verksamheten. / In today's preschool it is generally a need to document the learning processes in order to meet all the targets in education plans and provide good quality education. Pedagogical documentation is an assessment tool that will observe the child's learning process and reception, as well as preschool teachers' own attitude and was founded in Reggio Emilia. In everyday situations, the preschool has pedagogical documentation many benefits that can identify and provide good conditions by creating an understanding of how children learn and develop best. The purpose of this study was to conduct a literature review combined with qualitative interviews were based on the following questions: How do you define the concept of pre-school pedagogical documentation and documentation? Describes how preschool teachers work with pedagogical documentation? And describes how preschool teachers are to work with pedagogical documentation develops business? The interviews were transcribed and analyzed since around how preschool teachers use pedagogical documentation, how perceptions of educational documentation looks and highlighted their own work. Upon completion of the results showed that three out of four respondents experienced pedagogical documentation as something positive and modern. While one respondent out of four did not find pedagogical documentation as a good tool for evaluation, the respondent meant that the tool can be used as unethically tool on the individual child. The discussion then reconnects to the purpose of the study with arguments based on the results and questions; what the preschool teacher answered on how they view pedagogical documentation, how they describe the work of pedagogical documentation and how operation is developing the activity.

Denna avhandling handlar om pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan. Syftet har varit att förstå lärande och förändring i förskolans verksamhet när pedagogisk dokumentation har använts som verktyg under en längre period. Empirin består av texter av och samtal med personal som arbetar påfyra förskoleenheter som samarbetade kring ett gemensamt projekt som initierats av Reggio Emilia-institutet där pedagogisk dokumentation var ett centralt verktyg. Studien fokuserar frågor kring organisation och förändring då utsagor om detta framstod som viktiga i deltagarnas samtal. Analysarbetet har skett i tre steg. I ett första steg gjordes en tematiskanalys. Materialet sammanställdes i tre teman: 1) En förändrad verksamhet. 2) Erfarenheter av dokumentationsarbete 3) Att organisera för utforskande lärande. I ett andra steg analyserades materialet med hjälp av verksamhetsteori, främst Engeströms modeller av verksamhetssystem och expanderat lärande. I det avslutande analysarbetet användes Wartofskys teorier om primära, sekundära och tertiära aspekter av ett verktyg. På så vis belystes pedagogisk dokumentation ur flera olika synvinklar. Resultatet visar att arbete med pedagogisk dokumentation innebär att förskolepersonal börjar diskutera epistemologiska och ontologiska frågor. Som en följd av detta förändrar förskollärarna sitt arbetssätt, vilket medför att motsättningar uppstår i verksamhetssystemet. För att lösa dessa motsättningar har verksamheten förändrats både på enhetsnivå och barngruppsnivå. Bland annat har arbetslaget utvidgats vid dokumentationsarbete. Det utvidgade arbetslaget har inneburit att berättelserna i dokumentationsmaterialet kommer i rörelse, genom att de analyseras i flera led. Berättelser som är i rörelse och att pedagogisk dokumentation kan uppfattas ur olika aspekter gör att pedagogisk dokumentation kan beskrivas som ett komplext verktyg. / This thesis, is about pedagogical documentation as a tool for transformation in preschool. The aim is to understand learning and transformation in, and of, preschool practice where pedagogical documentation has been used as a tool during a longer period of time. Empirical data consists of texts by, and conversations with, personnel working at four preschool units who cooperated around a mutual project initiated by the Reggio Emilia Institute; a project where pedagogical documentation was a central tool. The study focuses on organizational issues and transformation, as statements about this appeared to be important in the participants' conversations. The analysis is made in three steps. Data was put together into three themes. The three themes are: 1) a changed practice 2) experiences ofworking with documentation, and 3) to organize for exploratory learning. Then, an analysis was made giving an account of participants’ descriptions of working with pedagogical documentation as a joint trip, especially making use of Engeström’s model of an activity system and expanded learning, described metaphorically as a black box. Finally, Wartofsky’s theory on primary, secondary, and tertiary aspects of a tool is used. Thus, pedagogical documentation was illustrated from many different perspectives. The result shows that working with pedagogical documentation has led to preschool teachers discussing epistemological and ontological questions. This in turn led to preschool teachers starting to act differently in pedagogical practice, where acting differently became a trigger for revealing contradictions in the activity system, which participants describe as being solved over time. So, organization of preschool practice had changed on a unit level as well as on a preschool level including the children. Among other things, teacher teamwork has expanded when working with pedagogical documentation. The expanded team has meant that stories from the documented material have come in motion through analysis in several stages. Stories in motion, and pedagogical documentation perceived as seen from different perspectives, can be described as a complex tool.

Working at preschool is not always easy. Meetings between different people, the ability to weigh and assess situations, analyze documentation, have scientific knowledge and, not least, be able to lead a careful and educational teaching that gives all children the conditions to meet curriculum goals are some of the demands placed on us working in preschool. The method I have used is to write a scientific essay. But I have also performed participatory observations of two different teams during their pedagogical reflection time. The observations have taken place at two different preschools. My own story is presented together with other educators' stories that I take part of through participatory observation. I examine our thoughts about preschool teaching through conversations, reflection and literature. My essy investigates the doubt that I experience in my profession as a preschool teacher. In this essay, doubt for me means a sense of uncertainty how to interpret and perform my assignment as a preschool teacher. I start from my own perceived contradiction between the administrative documentation responsibility for individual children as the preschool teacher profession entails and my practical knowledge. The essay investigates four main questions: How can I understand, and interpret the doubt as I experience in my role as a preschool teacher? How can deal with to the perceived contradiction between the documentation obligation that I have as a preschool teacher and the practical knowledge? What difference makes documentation for an individual child? How can an individual child´s changed knowledge be made visible in the documentation tool for systematic quality work without it being personal or knowledge assessments? The study's conclusion is, in a way, two-dimensional because it shows my personal journey in new knowledge add new perspectives that awaken new thoughts to me. The survey also shows a fundamental crash between Reggio Emilia's thoughts on pedagogical documentation and the Swedish curriculum where individual children's changed knowledge should be made visible in documentation. The investigation also points out that we live in a documentation culture where continuous registration of what we do is important, otherwise there is no. / Att arbeta på förskola är inte alltid enkelt. Möten mellan olika människor, förmågan att kunna avväga och bedöma situationer, analysera dokumentationer, ha vetenskapliga och teoretiska kunskaper och, inte minst kunna leda en omsorgsfull och pedagogisk undervisning som ger alla barn förutsättningar för att möta läroplansmål är bara några av de krav som ställs på oss som arbetar i förskolan. Metoden som jag använt mig av är att skriva en vetenskaplig essä. Men jag har dessutom utfört deltagande observationer av två olika arbetslag under deras pedagogiska reflektionstid. Observationerna har skett på två olika förskolor. Genom skrivprocessen med essän undersöker jag mina och informanternas berättelser genom reflektioner med kurskamrater, handledare och vald litteratur. Essän undersöker tvivlet som jag upplever i min profession som förskollärare. I den här uppsatsen betyder tvivel för mig en känsla av osäkerhet hur jag ska uttolka och utföra mitt uppdrag som förskollärare. Jag utgår ifrån den självupplevda motsättningen mellan det administrativa dokumentationsansvaret av enskilda barn och min praktiska kunskap. Utgångspunkten för uppsatsen är fyra frågor: Hur kan jag förstå, och tolka tvivlet som jag upplever i min roll som förskollärare? Hur kan jag förhålla mig till den upplevda motsättningen mellan dokumentationsskyldigheten som jag har i egenskap av förskollärare och den praktiska kunskapen? Att dokumentera enskilda barns utveckling, vad gör det för en skillnad för det enskilda barnet? Hur kan enskilda barns förändrade kunnande synliggöras i dokumentationsverktyget för systematiskt kvalitetsarbete utan att det blir personlighets eller kunskapsbedömningar? Undersökningens slutsats är på ett sätt tvådimensionell därför att den dels visar min personliga resa genom ny kunskap som tillfört nya perspektiv som väckt nya tankar hos mig. Undersökningen visar även på en fundamental krock mellan Reggio Emilias tankar om pedagogisk dokumentation och den svenska läroplanen där enskilda barns förändrade kunnande ska synliggöras i dokumentationer. Undersökningen pekar dessutom på att vi lever i en dokumentationskultur där kontinuerlig registrering av det vi gör är betydelsefullt, annars finns det inte.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap och medvetenhet om förskollärarens användande av den fria leken i relation till förskolans fysiska miljö och barns lärande och utvecklingsprocesser. Detta område anser jag är av stor vikt att studera för att se förskollärarprofessionens bidragande faktor i den fria leken och den fysiska miljön på förskolan. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer med sex förskollärare vid skilda avdelningar på fyra olika kommunala förskolor men i samma kommun. Resultatet visar att förskollärarna till stor del använder sig utav observationer av barnen i den fria leken för att se hur leken fungerar i interaktion med den fysiska miljön, och hur barnen samspelar med varandra. Samt att de sedan förändrar den fysiska miljön på förskolan när leken behöver utvecklas och få ett uppsving. Det har även visat sig i intervjuerna att förskollärarna diskuterar den fria leken tillsammans med kollegor om hur den fysiska miljön skall förändras för att utveckla den fria leken. De yngsta barnens fria lek och undersökningsprocesser kommer mer sällan till ytan då de äldre mer verbala får mer inflytande via konversationer och intervjuer. Det resulterar i att färre diskussioner bland förskollärarna sker kring de yngsta barnens fria lek och utforskningsprocesser och dess inverkan till att förändra miljön och tillföra inspirerande lekmaterial. Men att de som ser barnen som kompetenta i sina utforskningar av den fysiska miljön oftare ser till att utforma meningsfulla aktiviteter och stimulerande miljöer för de yngsta barnen. Alla förskollärare i studien är överens om att en central del i arbetet med barnen vid alla aktiviteter på förskolan, är att se och lyssna in barnens behov och intressen. Detta för att kunna utveckla meningsfulla aktiviteter och den fysiska miljön efter den aktuella barngruppens behov. / The aim of the study is to contribute with increased knowledge and awareness of the preschool teacher's use of the free play in relation to the physical environment of the preschool and children's learning and development processes. This area I believe is of great importance to study to see the preschool teacher profession's contributing factor in the free play and the physical environment at the preschool. The method chosen was qualitative interviews with six preschool teachers at different departments at four different municipal pre-schools but in the same municipality. The result shows that preschool teachers to a great extent use observations of the children in the free play to see how the game works in interaction with the physical environment, and how the children interact with each other. And that they then change the physical environment at the preschool when the children’s playing needs to be developed and get a boost. It can also be seen in the interviews that preschool teachers discuss the free play together with colleagues about how the physical environment should be changed to develop the free play. The youngest children 's free play and exploration processes rarely come to the surface as the older more verbal children get more influence through conversations and interviews. As a result, fewer discussions among preschool teachers take place around the youngest children 's free play and exploration processes and its impact on changing the environment and adding inspirational play material. But those who see the children as competent in their exploration of the physical environment more often make sure to design meaningful activities and stimulating environments for the youngest children. All preschool teachers in the study agree that a central part of the work with the children at all activities at the preschool is to see and listen to the children's needs and interests. This in order to be able to develop meaningful activities and the physical environment according to the needs of the group of children in question.

Many studies on children's participation in the documentation process are car- ried out through observations. The purpose of this study has been, that by ask- ing the preschool teachers, through a survey, to give their perspective on the question of whether children's participation can contribute with the develop- ment activities. The answer to this question has been obtained by sending out a questionnaire to a number of preschools within a county in Sweden. By using questions that have been asked from a socio-cultural perspective and a child's perspective, the respondents have replied based on their situation. Another the- oretical concept that has gained focus in this study is pedagogical documenta- tion. By combining these two perspectives with pedagogical documentation, the answers have been interpreted in order to get a result of how the respond- ents believe that the children's participation in the documentation process can contribute to development activities. The result of the studies have shown that the preschool teachers have a great interest in pedagogical documentation, however the resources and knowledge of the subject are not sufficient, further education of the subject is needed. / Många undersökningar om barns deltagande i dokumentationsprocessen utförs genom observationer. Syftet med denna undersökning har varit att, genom att fråga förskollärarna genom en enkät, få deras perspektiv i frågan om barns del- tagande kan bidra med verksamhetsutveckling. Svaret på denna fråga har er- hållets genom att skicka ut en enkät till ett visst antal förskolor inom en kom- mun i Sverige. Genom att använda frågor som har ställts utifrån ett sociokul- turellt perspektiv och ett barns perspektiv har respondenterna svarat utifrån de- ras situation. Ett annat teoretiskt begrepp som fått fokus i denna undersökning är pedagogisk dokumentation. Genom att kombinera dessa två perspektiv med pedagogisk dokumentation har svaren tolkats för att få ett svar på hur respon- denterna anser att barnens deltagande i dokumentationsprocessen kan bidra till verksamhetsutveckling. Resultatet av studien har visat att förskollärarna har ett stort intresse för pedagogisk dokumentation, men att resurserna och kunskapen i ämnet är inte tillräckliga och vidare utveckling i ämnet krävs.

Syftet med examensarbetet var att analysera vilka möjligheter barn ges till delaktighet i den pedagogiska dokumentationen. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där kvalitativa forskningsintervjuer med tre förskollärare och sex barn från tre olika förskolor har genomförts. Resultatet visar att förskollärarnas kunskap och erfarenheter av pedagogisk dokumentation skiljer sig åt vilket ger konsekvenser för barns delaktighet i verktyget. Det visar att förskollärarna ofta använder dokumentation och pedagogisk dokumentation synonymt samt att de har olika uppfattningar om hur barnen är delaktiga i verksamhetens pedagogiska dokumentation. Resultatet visar även att barnen upplever en frånvaro av delaktighet i verksamhetens pedagogiska dokumentation. Pedagogisk dokumentation som förskollärarna beskriver att barnen är delaktiga i beskriver barnen ointressant och upplever att den tillhör någon annan.

Denna studies syfte är att ta reda på hur pedagoger och tjänstemän på utbildningsförvaltningen tolkar begreppet pedagogisk dokumentation. Min frågeställning var: Hur tolkar pedagogerna och ansvariga på utbildningsförvaltningen pedagogisk dokumentation? Vad är meningsfullt att dokumentera? Vad är det som gör att man kan arbeta med pedagogisk dokumentation? För att få svar på mina frågor så byggde jag min studie på teori från olika pedagoger och forskare inom pedagogik och sedan intervjuer och enkäter med pedagoger och tjänstemän på utbildningsförvaltningen. Resultatet visar att begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas olika och det som ligger i grund hur man tolkar begreppet är vilken barnsyn du som pedagog har. Förskolans pedagoger använder sig av pedagogisk dokumentationen genom observationer med olika metoder det kan vara ex kamera, observationsmallar m.m. och det ska synliggöra barns lärande, men det är även pedagogernas lärande som synliggörs och det bidrar till ett utvecklingsarbete och förändringsarbete. Genom att reflektera över dokumentationerna så kan man se nya saker som man kanske annars inte skulle ha sett. Syftet att använda pedagogisk dokumentation kan vara av olika skäl. Det kan vara att man vill se hur ett barn tänker, barnets utveckling med även för att förändra miljön på förskolan. Läroplanen, Lpfö98 tar upp pedagogisk dokumentation i förorden. Det står att verksamheten synliggörs men även att det ger ett underlag för att se verksamhetens kvalitet. Begreppet pedagogisk dokumentation är hämtat från Reggio Emilia filosofin, där man arbetat med arbetsverktyget i mer än 30 år och syftet är att synliggöra barns lärande, men barnsynen är avgörande om du kan arbeta och förstå begreppet pedagogisk dokumentation. / The purpose of this study is to see how educators and municipalities interpret the term of pedagogical documentation. My question was; how do the educators and the responsible at municipalities interprets pedagogical documentation? What is meaningful to document? What do you think is the foundation if you can work with pedagogical documentation? To find out the answers to my questions, I based my study on theory from different teachers and researchers in education and then interviews and questionnaires. The results show that the concept of pedagogical documentation can be interpreted differently. The Pedagogue´s child perspective controls whether you can make use of pedagogical documentation. Preschool teachers use pedagogical documentation through observation of different methods that can be ex camera, observation templates, etc. and it will make children's learning visible but it is also making the educator's learning visible and it contributes to development and change. By reflecting on documentation it gives you opportunities to see things you would not see yourself. The purpose of the use of pedagogical documentation can be for various reasons it may be that you want to see how a child thinks, child development, even to change the environment at the preschool. The curriculum Lpfö98 raise educational documentation in the preface, it says that the activity is made visible but also that it provides a basis to ensure the quality. The concept of pedagogical documentation is taken from the Reggio Emilia philosophy, which worked with the working tool in more than 30 years and the aim is to make visible children's learning but children view is essential if you can work and understand the concept of pedagogical documentation.

Studiens syfte har varit att beskriva hur IUP som fenomen fungerar i skolan. Frågeställningarna för studien har berört vilka konsekvenser arbetet med IUP anses ha för elevernas måluppfyllelse, vilka möjligheter och hinder IUP ger med tanke på elevernas lärande, samt hur attityden kring IUP ser ut för pedagoger och elever. Studien har varit av kvalitativ karaktär och sett ur pedagogernas perspektiv, där sex pedagoger för grundskolans äldre åldrar intervjuats. Resultatet visade att arbetet med IUP är bra på så vis att det möjliggör att alla elever blir sedda samt att eleverna blir medvetna om sitt eget lärande. Till de negativa aspekterna hörde problematiken med formuleringar som kan generera missförstånd, att en del elever inte ser IUP som betydelsefullt, att en IUP inte kan garantera att elever når målen, samt den arbetsbelastning pedagogerna anser att arbetet med IUP kan ge. I studien har även uppmärksammats att pedagoger i sitt arbete med IUP stundtals utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, medan inriktningen i Skolverkets allmänna råd i högre grad kan sägas utgå från ett kognitivt perspektiv. Avslutningsvis vill jag tacka alla pedagoger som medverkat, samt min handledare Lena Heindorff.