Syftet med studien är att undersöka hur barn kan bidra till kvalitetsförbättring i förskolans verksamhet. För att ta reda på syftet användes observation och intervju av barn för att skapa ett underlag till intervju av pedagoger. Utifrån intervjuerna framkom det att pedagogisk dokumentation var en stor del av det systematiska kvalitetsarbetet. Det fanns olika uppfattningar bland pedagogerna i verksamheten angående barns förmåga att hantera digitala verktyg i samband med att dokumentera. Det framkom i studien att barn hade en förmåga att både se sitt lärande och reflektera kring lärandeprocessen. En slutsats som går att dra utifrån studien är att pedagoger bör involvera barnen mer i arbetet med systematiskt kvalitetsarbete. Barnen bör få möjlighet att tillsammans med pedagoger och andra barn utforska digitala verktyg som exempelvis kamera och surfplatta. Dels för att lösa problematiken med tidsbrist och dels för att ge barnen möjlighet till att utveckla sina kunskaper inom tekniken.

The aim of this study is to see how preschool – teacher´s work with pedagogical documentation and aesthetic learning processes and how they would want to change in their working environments. I interviewed preschool – teachers that worked in Reggio Emilia – inspired preschools. The results show that they worked with a process – diary with the purpose to see the learning processes together with the children. They have time to discuss and reflect about activities with co-workers but also with the children. They worked with aesthetic but thought it was hard to discuss and reflect about it hence they thought it was because of the lack of inspiration and interests. / Syftet med denna studie är att synliggöra arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan i anslutning till estetiska lärprocesser. Jag har intervjuat fem förskollärare från tre förskolor i en kommun i Sverige som alla arbetade på ett Reggio Emilia – inspirerat sätt. Pedagogerna arbetade med pedagogisk dokumentation på liknande sätt då de använde sig av processdagbok och hade reflektionstid, dokumentationsvägg och Instagram – konto. Det som fyra av fem pedagoger tyckte var svårt med det estetiska arbetet var avsaknaden av inspiration och kunskap. De hade inga pedagoger som brann för ämnena vilket de trodde kunde få som följd att estetiken hamnade på sidan av.

Denna kvalitativa studie syftar till att synliggöra hur dramapraktiserande pedagoger i förskolan ser på relationen mellan drama och förskolans läroplan. Uppsatsen utgår från följande forskningsfrågor: Vilka är dramapraktikernas upplevelser av svårigheter, möjligheter och utmaningar som finns inom drama utifrån läroplanens skrivning om uppdrag och värdegrund? Vilka är dramapraktikernas upplevelser av svårigheter, möjligheter och utmaningar som finns inom drama beträffande mål, riktlinjer och dokumentation som det skrivs fram i läroplanen? Fokussamtal med fyra dramapraktiker i förskolan har genomförts för att undersöka deras upplevelser av vilka svårigheter, möjligheter och utmaningar som finns inom drama utifrån läroplanen. Av de omständigheter som påverkar förutsättningarna för drama i förskolan och som framträder när resultaten tolkas märks följande: Dramaämnet beskrivs mycket kortfattat i läroplanen och hamnar i skymundan av teoretiska naturvetenskapliga discipliner. Det är svårt att mäta resultat och sätta upp förutbestämda mål i skapande dramatiserande verksamhet. Det finns svårigheter med att dokumentera drama, då det av den som leder dramatiseringen krävs stor närvaro och ett nära deltagande. Resultaten diskuteras utifrån onto-epistemologisk teori, med ett särskilt fokus på pedagogisk dokumentation.

Denna studie vill belysa olika perspektiv som finns av vad kvalitet är i förskolan. Kvalitet är något som hela tiden behandlas i förskolans verksamhet men kan ses som ett väldigt komplext och subjektivt begrepp. Tidigare forskning visar på att politik och ekonomi är något som påverkar förskolans kvalitet. Forskare visar också på att utbildning och kompetens i förskolan är av stor vikt. Skolverket menar att inne och utemiljö, personalens kompetens, personaltäthet, antalet barn och sammansättning i barngrupperna har betydelse.Detta är en fallstudie som gjorts i en mellanstor norrländsk kommun. Metoden som har använts i studien är kvalitativa enskilda intervjuer och en fokusgruppsintervju, där två förskolechefer, två förskollärare, en barnskötare, en kvalitetssamordnare och två föräldrar intervjuades. Under intervjuerna användes inspelning som verktyg.I resultatet skildras informanternas olika perspektiv på kvalitet i förskolan. Det går att dra paralleller mellan resultat och litteratur. Studiens resultat visar på att kvaliteten enligt informanterna håller en hög kvalitet och att det finns ett väl utvecklat kvalitetsarbete inom den kommunala regin. Den röda tråden mellan verksamhet och styrning verkar dock behöva stärkas. Mycket av arbetet för att hålla en hög kvalitet ligger på pedagogerna i förskolan. Det är de som måste skapa en så bra verksamhet som möjligt efter de förutsättningar de får. Ett arbete som de ibland ger uttryck för att vara på gränsen till för mycket. Det skulle här gå att tolka som att det är strukturen och förutsättningarna som är subjekt i fråga om kvalitet och inte beror utav vad personer i sig tänker om kvalitet. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p>

Studien var en uppföljning på ett 1-årigt projekt för kompetensutveckling i Svenskfinland. Med anledning av att pedagogisk dokumentation ingick i projektet var det angeläget att följa upp pedagogernas utveckling av pedagogisk dokumentation, samt se hur pedagogerna uppfattade praktiken. En enkätundersökning utgjorde underlag för öppna riktade intervjuer i de fyra förskolor som ingick i projektet. Resultatet visade att praktiken implementerats i samtliga förskolor och att pedagogerna i varierande grad arbetade med pedagogisk dokumentation. Pedagogernas praktikvanor och åsikter om pedagogisk dokumentation undersöktes också. Tidsbrist upplevdes som en utmaning medan pedagogerna såg möjligheter till föräldrasamverkan, professionsvalidering och barns delaktighet. Studien utfördes som flermetodsforskning med hjälp av teorin om Communities of Practice.

Studien handlar om barns möjligheter till inflytande i förskolans pedagogiska dokumentation. I Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev. 2016) poängteras det att barn har rätt att påverkaverksamhetens utformning och planering genom deras inflytande. Under den verksamhetsförlagda utbildningen har vi lagt märke till att pedagogerna känner stress och oro över att dokumentera. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger definierar pedagogisk dokumentation, samt deras tankar och förhållningssätt till barns inflytande i den pedagogiska dokumentationen och på vilket sätt pedagogisk dokumentation stödjer barns lärande. Vi har valt att endast inrikta oss på begreppet inflytande och inte delaktighet, då vi anser att det finns skillnader mellan begreppen. Inflytande handlar mer om barns möjlighetertill att påverka verksamhetens utformning och planering, medan delaktighet kan ses som att barn får vara delaktig i något förutbestämt (SAOL 2015). Barns inflytande i den pedagogiskadokumentationen kan beskrivas genom att de får vara med och reflektera över det insamladedokumentationsmaterialet. För att i nästa steg diskutera med pedagoger om vad de vill göra i verksamheten (Dahlberg, Moss, Pence 2009; Lenz Taguchi 2013). I studien har vi gjort valet att använda oss av en kvalitativ metod med intervju som ansats, som stöd har vi använt oss av ljudinspelning. Sammanlagt har tre förskollärare och tvåbarnskötare på två olika förskolor blivit intervjuade. Resultatet i studien visar att pedagogisk dokumentation används kontinuerligt i verksamheten men det finns osäkerhet kring skillnaden mellan dokumentation och pedagogiskdokumentation. Det framkom även en viss tvekan till hur man kan ge barn inflytande och begreppet blandas ofta ihop med delaktighet. Däremot belyser respondenterna att de gärna vill ge barn mer utrymme och inflytande i den pedagogiska dokumentationen, för att det i sin tur ska gynna barns lärande.

Förskollärarens ansvar att dokumentera barns utveckling och lärande har sedan länge haft en betydande roll i förskolans verksamhet. Sedan 1998 då förskolan blev en del av det svenska utbildningsystemet har dokumentation använts som ett hjälpmedel för att utforma en verksamhet enligt läroplanens intentioner. Syftet med studien var att analysera förskollärares uppfattningar av pedagogisk dokumentation. I resultatet redovisas förskollärarnas olika uppfattningar om fenomenet vilket visar på stor variation. För insamlandet av data har metodtriangulering använts i form av enkätundersökning samt uppföljande intervjuer. Materialet har tolkats och analyserats utifrån en fenomenografisk ansats.

Fotografi är, enligt vår erfarenhet som förskollärarstudenter, en viktig del av arbetet med pedagogisk dokumentation i förskoleverksamhet. Pedagogisk dokumentation är ett verktyg som bygger på samarbete, reflektion och kommunikation. Det finns flera metoder att använda sig av i arbetet med pedagogisk dokumentation. Den digitala tekniken såsom att ta fotografi gör det lätt att dokumentera och visualisera vad som händer i förskolan. Syftet med studien är att få ökad kunskap samt problematisera förskollärares uppfattning om fotografi som dokumentationsmetod i den pedagogiska dokumentationen i förskolan. För att besvara syftet har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer. I analysen av vårt insamlade material har vi använt oss av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att fotografi är snabbt och enkelt att använda sig av i den pedagogiska dokumentationen men att etiska aspekter av att fotografera barn behöver uppmärksammas mer. Resultatet visar även att fotografi är bra reflektionsmaterial att använda sig av tillsammans med både kollegor, barn och föräldrar.

Förskolechefer, pedagogiska handledare och pedagoger på förskolor lägger i dag mycket av sin tid på att dokumentera, sammanställa och analysera sin verksamhet. Detta görs utan någon form av standardisering eller styrning. Eftersom införande av nya system ofta skapar ett visst motstånd till att byta arbetsverktyg, vilket kan påverka hur väl ett system implementeras hos användarna, vill IT företaget Infomaker få en bild av vad ett system måste innehålla för att vara attraktivt för den nya användaren. I fallstudien har det fokuserats på pedagogisk dokumentation och vad som genererar en positiv användarupplevelse samt vad som inte får saknas om ett nytt webbsystem ska implementeras i deras arbetsrutin. För att ta reda på vad som genererar en positiv användarupplevelse har intervjuer genomförts med pedagoger och pedagogiska handledare med fokus på att lära känna användaren och förstå deras behov. För att sedan skapa prototyper med intervjuerna som grund kopplat till redan befintlig forskning. Detta för att kunna genomföra ett uppföljande test och se vad som genereras vid användande av ett helt nytt system och dess användargränssnitt och jämfört det med användarupplevelsen av ett befintligt. Utifrån de metoder som genomförts har det framkommit att det inte räcker med intervjuer för att ha en tillräcklig grund att bygga ett webbaserat gränssnitt på för pedagogisk dokumentation. I denna studie upptäcktes även faktorer som ett gränssnitt måste uppfylla för att bibehålla en användarupplevelse som är lika bra eller bättre än nuvarande arbetsverktyg, för arbetsmomentet pedagogisk dokumentation. Dessa faktorer som genererats är: Tydlighet, Tidlös, Tidssparande,Tillgänglighet, Tillförlitlig och Tilltalande.

This is a Degree of Master essay in the Degree of Master Programme in Education Leadership and school development at Karlstad’s university. The essay is directed towards school administrators and educators who are interested in systematic quality work and pedagogical documentation in Preschool.  The survey was sent to 250 educators, which have been selected by a total sample of all the Preschool educators in the municipality. The purpose of the thesis is to investigate the proportion of active educators that uses the educational documentation tool Pluttra in the systematically quality work and how the educators look on Pluttra as a documentation tool. Pluttra is used only in preschools.  Based on a survey I strive to get a picture of to what extent the respondents consider the educational documentation tool Pluttra to del with the systematic quality work. Previous research and results of the survey makes interesting basis to be able to work towards creating better conditions to increase the educators documentation in Pluttra in the systematic quality work. The survey shows there are differences in the use of Pluttra in relation to the level of education of participants. Educators consider that there is more time allocated to systematic quality work than time for Pluttra documentation tool. The tool is perceived positively, but only a few educators in each unit recieved training in the tool and there is no enough time allocated for using the tool.   Keywords: Systematic quality work, preschool, Pluttra, pedagogical documentation teachers