BakgrundVarför datorn och internet som informations- och kommunikationsteknologi ska finnas redan i förskolan är något som besvaras genom en översikt av vetenskapliga rapporter och aktuell litteratur i ämnet. Flera av de styrande krafterna som påverkar förskolans verksamhet beskrivs och även förekommande attityder till teknikimplementeringen som nu börjat ske. Perspektiv på lärande, värderad kunskap i samhället och på motivation till lärande tas upp och diskuteras i relation till teknikanvändning.SyfteAtt undersöka datoranvändning i en förskola som har pektavla, pekplatta och stationär dator i verksamheten.- Hur ser användandet ut i olika aktiviteter?- Vilka pedagogiska fördelar bidrar teknikanvändningen med i verksamheten?- Vilka faktorer påverkar användandet?MetodUndersökningen har en hermeneutisk utgångspunkt och tog inspiration från den etnografiska forskningsansatsen då dess huvudsyfte var att identifiera de faktorer som möjliggör eller begränsar människors handlande inom den kultur som undersöks. De redskapen för inhämtning av underlag till studien var fältforskning i form av observationer och informella intervjuer och fältsamtal.ResultatFältforskningen resulterade i en mängd exempel på hur förskolan använde tekniken till att både ersätta redan existerande aktiviteter, men även hur den bidragit till att utveckla och förändra aktiviteter och arbetssätt. Det framkom att det är många olika faktorer som påverkar användandet och vidare även ett flertal exempel på pedagogiska fördelar som tekniken bidrog med i verksamheten. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med vår studie är att bidra till kunskapande om hur förskollärare uttrycker att de utnyttjar den kollegiala reflektionstiden i verksamheten. Studiens syfte undersöks utifrån följande frågeställningar: Hur uttrycker förskollärarna att de utnyttjar den kollegiala reflektionstiden i förskolan? Vad anser förskollärarna bör prioriteras under den kollegiala reflektionstiden?  Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer av sex verksamma förskollärare. Den teoretiska utgångspunkten av studien är utifrån verksamhetsteorin. Datainsamlingen har analyserats utifrån Nilsson och Alnerviks (2015) översättning av Engeströms (2008) triangelmodell inom verksamhetsteorin med begreppen subjekt, objekt, redskap och regler, arbetsdelning samt praktikgemenskap. Resultatet av studien visade att förskollärarna uppfattar att den avsatta tiden för kollegial reflektion inte är tillräcklig. Resultatet visade även att otydlig struktur och brist på kompetens påverkar innehållet och tiden av reflektionen.

Studiens syfte var att undersöka vilken kunskap förskollärare anser sig ha om pedagogisk dokumentation samt hur de beskriver att de använder pedagogisk dokumentation i syfte att utveckla förskolans verksamhet. I studien användes en kvalitativ undersökningsmetod baserad på strukturerade intervjuer med åtta verksamma förskollärare. Resultatet av studien visar att förskollärarna är medvetna om att de ska använda pedagogisk dokumentation som ett underlag för att utveckla verksamheten. Det framkom även att det finns ett behov av att utveckla arbetet med den pedagogiska dokumentationsprocessen i förskolan. Studiens slutsats är att förskollärares utbildning, intresse för ämnet pedagogisk dokumentation samt den tid som avsätts för det pedagogiska dokumentations-arbetet är aspekter som påverkade arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan.

<p>Syftet med detta examensarbete om pedagogisk dokumentation är att undersöka hur pedagogisk dokumentation används av pedagoger för att utveckla det pedagogiska arbetet och verksamheten i förskolan. Undersökningen bygger på två frågeställningar. Med hjälp av dessa två frågeställningar vill vi undersöka pedagogers uppfattningar om hur de arbetar med pedagogisk dokumentation och vad som kan utvecklas i verksamheten med hjälp av det.</p><p>För att dokumentation ska bli pedagogisk måste det finnas ett gemensamt reflektionsarbete med syftet att föra den pedagogiska processen framåt.</p><p>För att undersöka hur pedagoger uppfattar pedagogisk dokumentation har vi valt att genomföra intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger på två olika förskolor och vi har använt oss av ett fenomenologiskt perspektiv för att förstå och tolka vårt material. Vidare har vi använt oss av Kvales ”meningskoncentrering” som analysmetod.</p><p>Vår undersökning visar att de intervjuade har en grundläggande förståelse om vad pedagogisk dokumentation innebär. Det finns en hel del positiva effekter av att arbeta med pedagogisk dokumentation som till exempel att barnen får mer inflytande, arbetet blir roligare och pedagogerna får en bättre sammanhållning genom att de reflekterar och hjälper varandra att komma vidare i sitt arbete. Det har också framkommit att det finns en del svårigheter när man arbetar med pedagogisk dokumentation, nämligen att brist på tid är en ständigt påverkande faktor och att det finns en hel del etiska aspekter att ta hänsyn till. För att pedagogisk dokumentation ska vara givande för alla pedagogerna måste arbetslaget stödja varandra, sträva mot samma mål och då kan de uppleva att tidsbristen inte är så allvarlig och att de kan nå sina mål ändå.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares uppfattningar om barns lärande i Reggio Emiliainspirerade förskolor. Vi har undersökt vad förskollärare säger om barns lärande, samt vilka principer de har som utgångspunkter. Vår teoretiska utgångspunkt är lärande ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket innebär att kunskap skapas i relation till miljön, omgivande personer och sammanhanget. Kunskapen i sig är föränderlig. Undersökningen gjordes i form av seminstrukturerade intervjuer med tio förskollärare på deras respektive arbetsplatser.</p><p>I resultatet framgår att förskollärarna ser lärande som något ständigt pågående och utgår från barnens intressen samt arbetar för att sätta barnen i centrum. De har en tilltro till barnen som kompetenta och låter dem få utforska själva. Det förefaller som om förskollärarna reflekterat mycket kring barnsynen. Förskollärarna ser till barnens förmågor. Reflektion och en levande dialog är viktigt i utvecklingssyfte för verksamheten. Tid och inflytande ges betydelse för lärande. Det framkommer att de flesta förskollärarna använder dokumentation för att synliggöra lärandet. Flera förskollärare uttrycker att barns lärande gynnas i grupp och inspireras av varandra. Miljöns betydelse för lärande betonas. Den ska vara inspirerande och tillgänglig för att möjliggöra barnens självständighet. Flera förskollärare ser arbetssättet som roligt och givande. Våra slutsatser är att förskollärarnas syn på barn ligger till grund för deras förhållningssätt och även deras arbetssätt. De arbetar medvetet för att synliggöra lärandet för barnen. Förskollärarna arbetar för att stötta barnen i deras kunskapssökande samt möjliggör lärande för barnen genom att skapa förutsättningar i miljön. De strävar efter att miljön ska stimulera, inspirera barnen samt försöker anpassa miljön efter barnens intressen. I jämförelse med traditionella förskolor så anser vi att förskollärarnas arbetssätt skiljer sig. Vi tolkar att förskollärarna ger barnen mer inflytande samt anpassar arbetssättet mer efter barnens intressen än traditionellt, vilket påverkar lärandet.</p>

<p>Uppsatsen handlar om användningen av pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi har problematiserat dess betydelse för relationen mellan förskollärare och föräldrar. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka pedagogisk dokumentation i förskolan och dess betydelse för föräldrasamarbete. Vi vill genom vår undersökning studera hur förskollärare använder pedagogisk dokumentation i relation till föräldrar samt hur föräldrar upplever den dokumentation de tar del av.</p><p>Dagens förståelse av pedagogisk dokumentation i förskolan placerar vi i ett sammanhang genom att beskriva dokumentationens rötter i utvecklingspsykologiska observationer. Vi presenterar Reggio Emilia som en inspirationskälla till dagens dokumentationsarbete samt presenterar portfolio som ett arbetssätt. Därefter går vi igenom den litteraturen där pedagogisk dokumentation relateras till samarbetet med föräldrar.</p><p>Vi har genomfört en kvalitativ undersökning på två förskolor där vi utfört både deltagande observationer och intervjuer med förskollärare och föräldrar. I resultaten lyfter vi fram tre olika sätt som dessa förskollärare använder pedagogisk dokumentation i relation till föräldrar. Det första är att de använder den för att synliggöra verksamheten, den andra är för att hålla det enskilda barnet i fokus och den tredje är för att ge insikt i förskollärarens yrkesroll. Det framkom att pedagogisk dokumentation ger föräldrar ökad insyn i verksamheten och skapar konkreta bevis till föräldrasamtalet.</p>

Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares uppfattningar om barns lärande i Reggio Emiliainspirerade förskolor. Vi har undersökt vad förskollärare säger om barns lärande, samt vilka principer de har som utgångspunkter. Vår teoretiska utgångspunkt är lärande ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket innebär att kunskap skapas i relation till miljön, omgivande personer och sammanhanget. Kunskapen i sig är föränderlig. Undersökningen gjordes i form av seminstrukturerade intervjuer med tio förskollärare på deras respektive arbetsplatser. I resultatet framgår att förskollärarna ser lärande som något ständigt pågående och utgår från barnens intressen samt arbetar för att sätta barnen i centrum. De har en tilltro till barnen som kompetenta och låter dem få utforska själva. Det förefaller som om förskollärarna reflekterat mycket kring barnsynen. Förskollärarna ser till barnens förmågor. Reflektion och en levande dialog är viktigt i utvecklingssyfte för verksamheten. Tid och inflytande ges betydelse för lärande. Det framkommer att de flesta förskollärarna använder dokumentation för att synliggöra lärandet. Flera förskollärare uttrycker att barns lärande gynnas i grupp och inspireras av varandra. Miljöns betydelse för lärande betonas. Den ska vara inspirerande och tillgänglig för att möjliggöra barnens självständighet. Flera förskollärare ser arbetssättet som roligt och givande. Våra slutsatser är att förskollärarnas syn på barn ligger till grund för deras förhållningssätt och även deras arbetssätt. De arbetar medvetet för att synliggöra lärandet för barnen. Förskollärarna arbetar för att stötta barnen i deras kunskapssökande samt möjliggör lärande för barnen genom att skapa förutsättningar i miljön. De strävar efter att miljön ska stimulera, inspirera barnen samt försöker anpassa miljön efter barnens intressen. I jämförelse med traditionella förskolor så anser vi att förskollärarnas arbetssätt skiljer sig. Vi tolkar att förskollärarna ger barnen mer inflytande samt anpassar arbetssättet mer efter barnens intressen än traditionellt, vilket påverkar lärandet.

Uppsatsen handlar om användningen av pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi har problematiserat dess betydelse för relationen mellan förskollärare och föräldrar. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka pedagogisk dokumentation i förskolan och dess betydelse för föräldrasamarbete. Vi vill genom vår undersökning studera hur förskollärare använder pedagogisk dokumentation i relation till föräldrar samt hur föräldrar upplever den dokumentation de tar del av. Dagens förståelse av pedagogisk dokumentation i förskolan placerar vi i ett sammanhang genom att beskriva dokumentationens rötter i utvecklingspsykologiska observationer. Vi presenterar Reggio Emilia som en inspirationskälla till dagens dokumentationsarbete samt presenterar portfolio som ett arbetssätt. Därefter går vi igenom den litteraturen där pedagogisk dokumentation relateras till samarbetet med föräldrar. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning på två förskolor där vi utfört både deltagande observationer och intervjuer med förskollärare och föräldrar. I resultaten lyfter vi fram tre olika sätt som dessa förskollärare använder pedagogisk dokumentation i relation till föräldrar. Det första är att de använder den för att synliggöra verksamheten, den andra är för att hålla det enskilda barnet i fokus och den tredje är för att ge insikt i förskollärarens yrkesroll. Det framkom att pedagogisk dokumentation ger föräldrar ökad insyn i verksamheten och skapar konkreta bevis till föräldrasamtalet.

Syftet med detta examensarbete om pedagogisk dokumentation är att undersöka hur pedagogisk dokumentation används av pedagoger för att utveckla det pedagogiska arbetet och verksamheten i förskolan. Undersökningen bygger på två frågeställningar. Med hjälp av dessa två frågeställningar vill vi undersöka pedagogers uppfattningar om hur de arbetar med pedagogisk dokumentation och vad som kan utvecklas i verksamheten med hjälp av det. För att dokumentation ska bli pedagogisk måste det finnas ett gemensamt reflektionsarbete med syftet att föra den pedagogiska processen framåt. För att undersöka hur pedagoger uppfattar pedagogisk dokumentation har vi valt att genomföra intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger på två olika förskolor och vi har använt oss av ett fenomenologiskt perspektiv för att förstå och tolka vårt material. Vidare har vi använt oss av Kvales ”meningskoncentrering” som analysmetod. Vår undersökning visar att de intervjuade har en grundläggande förståelse om vad pedagogisk dokumentation innebär. Det finns en hel del positiva effekter av att arbeta med pedagogisk dokumentation som till exempel att barnen får mer inflytande, arbetet blir roligare och pedagogerna får en bättre sammanhållning genom att de reflekterar och hjälper varandra att komma vidare i sitt arbete. Det har också framkommit att det finns en del svårigheter när man arbetar med pedagogisk dokumentation, nämligen att brist på tid är en ständigt påverkande faktor och att det finns en hel del etiska aspekter att ta hänsyn till. För att pedagogisk dokumentation ska vara givande för alla pedagogerna måste arbetslaget stödja varandra, sträva mot samma mål och då kan de uppleva att tidsbristen inte är så allvarlig och att de kan nå sina mål ändå.

Syftet med den här studien var att med hjälp av intervjuer undersöka hur pedagogisk dokumentation kan fungera i praktiken, studien centreras kring hur tre olika förskollärare arbetar med och tänker kring pedagogisk dokumentation. Studien vill även ge inspiration och kunskap till andra lärarstudenter eller verksamma förskollärare till att själva starta ett sådant arbete, samt belysa problematik som kan förekomma. Det resultat som framkommer i undersökningen visar att det krävs mycket övning innan dokumentationsarbetet blir effektivt. Studien visar även att den pedagogiska dokumentationen främst är till för att utveckla verksamheten och att reflektion i någon form är avgörande för att dokumentationen ska bli pedagogisk. Undersökningen visar att man för att beakta ett etiskt tänkande kring barnen som dokumenteras bör ge barnen möjlighet att ge sitt samtycke till att bli dokumenterade samt att de får vara delaktiga i dokumentationsarbetet. Arbetet kan leda till att pedagoger skapar sig makt över barnen och bli ett led i en normaliseringsprocess, samt medföra att man bedömer barnen. Överlag har de intervjuade förskollärarna en positiv inställning till arbetet med pedagogisk dokumentation och menar att det inte finns något rätt eller fel, utan att var och en får hitta sitt sätt att arbeta. / The purpose of this study was to by interviewing three pre-school teachers; determine how they use pedagogical documentation and what their thoughts about it are. With this study I aim to give information and inspiration that helps other pre-school teachers and teacher students to start working with pedagogical documentation. The study also aims to visualize the problems that can occur during the process. The results from the survey show that it takes a lot of work for the documentation to become effective. The study also shows that the pedagogical documentation is foremost a tool for developing the daily operation of the work place and that reflection in some form is crucial. The survey shows that to take in to consideration the ethics about documenting children, the children should be asked for consent and be part of the documentation process. The documentation process could give the teachers a position of power over the children, become a step in a normalization process and lead to judgment of the children. Overall the interviewed pre-school teachers have a positive outlook on working with pedagogical documentation and mean that it is important that each pedagogue finds his own way.