Syfte: Vårt syfte med denna studie är att försöka få en fördjupad förståelse av hur pedagoger ser på tidsaspekten som ett hinder för arbetet med pedagogisk dokumentation och vi är intresserade av hur pedagogisk dokumentation kan bli en integrerad del i det pedagogiska arbetet.Frågeställningar: Hur kan pedagogisk dokumentation bli en integrerad del av arbetet? Hur kan barnen bli delaktiga och få inflytande i den pedagogiska dokumentationen? Hur får förskollärare tiden att räcka till så att de hinner med reflektionerna kring den pedagogiska dokumentationen?Metod: Vi har utgått från ett tolkande perspektiv. Utifrån halvstrukturerade intervjuer av fem förskollärare har vi gjort en kvalitativ studie.Teoretisk referensram: Vår tolkning grundar sig i Lev Vygotskijs sociokulturella teori, Michail Bachtins tankar om dialogiska möten och det konstruktionistiska perspektivet.Empirisk insamling: I den empiriska insamlingen framkommer likheter och skillnader i förskollärarnas arbetssätt. Vi har sett fördelar och nackdelar med dessa arbetssätt men tiden nämner alla som en utmaning i arbete med pedagogisk dokumentation.Slutsats: Pedagogisk dokumentation tar tid och vi måste låta den ta tid, framförallt i början. Det är viktigt att både kollegor och barn är delaktiga i dokumentationen och reflektionen, och om pedagogisk dokumentation ska bli en integrerad del i vardagen är tvungna att ändra på gamla strukturer. Om vi har viljan att ändra på vårt arbetssätt och ser fördelarna med pedagogisk dokumentation, blir det lättare att inte fokusera på svårigheterna som till exempel tiden.

Podsadniak, Dorota & Rashid, Iwona (2013) Pedagogisk dokumentation i förskolan – en studie om pedagogers syn på pedagogisk dokumentation i förskolanMalmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola.Syfte med vår studie är att undersöka hur pedagoger på två utvalda förskolor i Skåne ser på, talar om och arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi har utgått från frågeställningarna: Hur arbetar pedagoger med pedagogisk dokumentation? Vilken funktion har pedagogisk dokumentation i verksamheterna, enligt pedagogerna.Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer bestående av sex pedagoger på två olika förskolor – tre pedagoger på vardera förskolan. Data har konstruerats genom inspelningar med pedagogerna. Svaren har sedan tolkats med hjälp av relevant litteratur inom området. Vår studie har även undersökt hur pedagoger talar om barn, till exempel under planeringsmöten, då de försöker förstå barnen i förhållande till den dokumentation som de gjort. Vi fann att pedagogerna upprepade gånger uppgav att de såg pedagogisk dokumentation som ett verktyg som stödjer barns möjligheter att visa sina kompetenser, samt som ett verktyg som kan hjälpa barn att använda sig av, samt utveckla, de kompetenser de redan har. Pedagogerna betonar även det ansvar de har för att skapa gynnsamma förutsättningar för barns utveckling och lärande. De uttrycker även att användningen av pedagogisk dokumentation i förskolan erbjuder många fördelar för förskolebarn och att dessa fördelar överväger nackdelarna / Pedagogical documentationA study of teachers views of pedagogical documentation in preschool

”Titta vad jag kan!”: En undersökning över samband mellan barnsyn, kunskapssyn och synliggörande av barns läroprocesser genom pedagogisk dokumentation i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.

Larsson, Nadine, Nordgren, Sara (2013), Hur pedagoger arbetar och resonerar kring pedagogisk dokumentation på en förskola. Lärarutbildningen: Malmö Högskola.Pedagogisk dokumentation är en naturlig del som är integrerad i det dagliga pedagogiska arbetet. Pedagogisk dokumentation ska inte vara något som ligger vid sidan av utan förutsätter ett arbete med reflektion, samarbete och kommunikation. Pedagogisk dokumentation går hand i hand med ett utforskande specifikt arbetssätt, det utforskande arbetssättet. Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur pedagoger på en förskola arbetar med och resonerar kring pedagogisk dokumentation. Undersökningen utgörs av en intervju med en förskollärare, vilket har analyserats utifrån konstruktionistisk teori. Studien stödjs även av ett flertal observationer av barngrupp och pedagoger på en utvald förskola. Resultatet visar att pedagogerna ser dokumentation som en naturlig del som är integrerad i deras pedagogiska arbete på förskolan. / Larsson, Nadine, Nordgren, Sara (2013), The way teachers work and talk about pedagogical documentation in a preschool, Teacher Training: Malmö Högskola. Pedagogical documentation is a natural element which is integrated in the daily educational work. Pedagogical documentation should not be something that lies alongside, but requires a work of reflection, collaboration and communication. Pedagogical documentation goes hand in hand with a probing specific approaches, the exploratory approach. The survey consists of an interview by a preschool teacher, which were analyzed based on the Konstruktionistisk theory. The study is supported by several observations of the group of children and educators. The results show that teachers see documentation as a natural element which is integrated in their pedagogical work at the preschool.

Castor, Lisa och Larsson, Helen (2011). Övergång mellan förskola och skola? Pedagoger berättar om arbetssätt, sekretess och riktlinjer. Malmö högskola: LärarutbildningDetta examensarbete handlar om överlämning av barn från förskolan till skolan och hur pedagogerna arbetar för att skapa ett samarbete mellan de olika instanserna. Det handlar om hur pedagoger hanterar och tar hänsyn både till läroplaners krav och riktlinjer och lagen om sekretess. Syftet är att ta reda på om och hur samverkan och samarbete byggs upp mellan förskola och skola, och om och i så fall hur, man planerar och arbetar för att ge de blivande skolbarnen en trygg och utvecklande skolgång. Undersökningens frågeställningar är följande: Hur hanterar pedagoger övergången mellan förskola och skola, med fokus på information och samverkan? Hur ser pedagogerna på sekretessen i överlämnandet? Hur samverkar förskola och skola i överlämnandet? Studien bygger på läroplanernas utveckling mot en nära samverkan mellan förskola och skola, samt de olika sekretessgraderna som råder dem emellan. Studien är uppbyggd kring svaren från en enkät med öppna frågor till pedagoger i förskola och förskoleklass. Slutsatsen är att de flesta av de skolor och förskolor som deltagit i studien har utarbetade arbetsplaner för hur överlämningen ska gå till, utformade med barnens och elevernas bästa i åtanke utifrån barnens perspektiv. Dock verkar pedagogerna i studien inte se framåt och försöka utveckla sin verksamhet och sig själva. Många av dessa pedagoger ser problem för samverkan dem emellan med tanke på tid och sekretess. Nyckelord: överlämning, sekretess, samverkan, pedagogisk dokumentation

Hur förhåller pedagoger sig till den pedagogiska dokumentationen? / How do the educators use the pedagogical documentation?

Begreppet pedagogisk dokumentation är idag högst aktuellt inom förskolediskursen. Forskning har visat på goda möjligheter att genom pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg främja barns lärande och utveckla verksamheten. För att motivera och inspirera förskolepedagoger att arbeta med pedagogisk dokumentation har Skolverket gett ut stödmaterialet Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan - pedagogisk dokumentation (Palmer 2012). Mot bakgrund av det här har det funnits ett intresse att undersöka huruvida intentionerna med arbetssättet landat i förskolepraktiken. Studiens syfte har varit att undersöka och analysera spänningsfältet mellan Skolverkets intentioner med pedagogisk dokumentation och pedagogers uppfattning om dess praktiska funktion samt hur barnens delaktighet ser ut i denna dokumentationsprocess. Studien är kvalitativ och bygger, utöver Skolverkets stödmaterial, på intervjuer med sex förskolepedagoger. Utifrån konstruktionistisk teori ses kunskap som ständigt föränderlig. Eftersom denna teori skulle kunna främja arbete med pedagogisk dokumentation genom att motivera en aktiv förändring, har denna studie haft den konstruktionistiska teorin som utgångspunkt. För att göra det möjligt att uppnå studiens syfte har studiens teoretiska ramverk använts och getts stöd av begreppen synlig och osynlig pedagogisk miljö, barnet som subjekt och objekt samt delaktighet och inflytande.I studiens resultat framkom att pedagogerna hade en mångfacetterad uppfattning om arbetssättet innebörd och funktion. Samtliga pedagoger i studien upplevde att barnen var delaktiga i dokumentationsprocessen, men flera uttryckte en önskan och vilja att göra barnen mer delaktiga. Arbetslagen som deltog i studien hade inte tagit del av Skolverkets stödmaterial vid implementeringsarbetet och flera pedagoger hade konstruerat en subjektiv uppfattning om begreppet. Som även tidigare forskning visat, belyser resultaten i denna studie komplexiteten i arbetssättet och de svårigheter som denna implementeringsprocess kan medföra.

AbstractJulia Necevska (2013). Talet om barn och barns lärande i samspel.Malmö: Lärarutbildningen Malmö HögskolaSyftet med denna studie har varit att undersöka diskurser kring barns lärande som framträder i samband med pedagogisk dokumentation. I anslutning till syftet har jag formulerat följande frågeställning: Hur ser ”talet om” barn och barns lärande ut? Vilka barn framträder i arbetet med pedagogisk dokumentation?Studien är inspirerad av diskursanalytisk teori och metod, vilket innebär att jag har försökt hitta mönster i informanternas sätt att tala i arbetet med pedagogisk dokumentation. Undersökningen bygger på intervjuer, observationer, pedagogiska diskussioner och texter gjorda lärare i samband med den pedagogiska dokumentationen från tre olika förskolor.Resultatet visar att lärarna, både genom tal och genom handling, talar om barnen utifrån tre olika diskurser i samband med pedagogisk dokumentation. I lärares tal framträder således det sociala barnet, barnet i projektet och det kompetenta barnet. Denna studie visar emellertid att det finns motstridigheter i lärares tal om det dokumenterade barnet. Å ena sidan framträder ett kompetent barn som tilldelas ansvar, å andra sidan fråntas barnet ansvaret på grund av att det behöver tillgodogöra sig andra kompetenser.Nyckelord: diskurs, lärande, makt, pedagogisk dokumentation

SammanfattningTitel: Förskollärares syn på små barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation - En studie ur ett maktperspektivFörfattare: Therese Månsson BengtssonPå senare år har arbetsverktyget pedagogisk dokumentation blivit ett allt populärare arbetsverktyg i förskolan. Det problematiseras dock att verktyget blivit så pass utspritt som det har i svenska förskolor, då det av personalen kräver ett kritiskt reflekterande förhållningssätt, för att användas på det etiska sätt som det åsyftar. Synliggörandet av barn och deras lärande kan ge en maktutövande effekt inom förskolan som institution. Syftet med studien är att framhäva fyra förskollärares syn på och åsikter om små barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation. Syftet är också att undersöka hur både förskollärarnas syn och arbetsverktyget kan tolkas ur ett maktperspektiv. Genom ostrukturerade intervjuer, med inspelning, intervjuguide och anteckningar har det empiriska materialet samlats in, för att sedan bearbetas ur ett maktperspektiv. Jag analyserar lärarnas syn på och åsikter om den pedagogiska dokumentationens användning ur Foucaults perspektiv på disciplinära makttekniker normalisering och objektivering, tolkat ur Markströms perspektiv på förskolan som institution. Resultatet visar att utövandet av makttekniker i relation till projektaktiviteter som rör pedagogisk dokumentation finns. Verksamheterna använder sig av makttekniker i syfte att forma barnen in i förskolans normer. Detta sker via en normalisering av barnen i förskolan, som sedan leder till en objektivering. Avvikande barn styrs i en verksamhet in i förskolans förväntningar på barns beteende- och handlingsmönster. Det som syftar till att bli pedagogiska dokumentationsprojekt kan sammanfattningsvis tolkas utöva viss makt på barns delaktighet och inflytande genom olika makttekniker inom institutionen. Dock anser majoriteten av pedagogerna gemensamt att pedagogisk dokumentation är ett effektivt verktyg som bland annat utvecklar och främjar barns inflytande och delaktighet om det används på det sätt som det syftar till.

Vi har upplevt en problematik gällande hur man arbetar med pedagogisk dokumentation ute i förskoleverksamheten. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger definierar och arbetar med pedagogisk dokumentation. För att undersöka detta har vi utgått från tre frågor: Hur definierar pedagogerna pedagogisk dokumentation? Hur arbetar pedagogerna vidare med sin pedagogiska dokumentation? Vi valde att intervjua förskollärare då dessa har en fördjupad kunskap om den pedagogiska dokumentationens syfte och vikt i verksamhetens kvalitetsarbete.Det som framkom i vår studie är att förskollärare har olika uppfattningar om vad pedagogisk dokumentation är. Det framkom även en del fördelar och nackdelar med pedagogisk dokumentation. De svar som vi fått fram har vi analyserat utifrån en modell av verksamhetsteori som är framtagen av Yrjö Engeström. Resultatet av analysen blev att de förutsättningar som finns på förskolan är en avgörande faktor för hur man arbetar med pedagogisk dokumentation. Dock ansåg alla förskollärare att pedagogisk dokumentation är ett effektivt arbetssätt för att utvärdera och utveckla verksamheten.