<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskolelärare definierar koncentrationssvårigheter och hur de ser på elever i koncentrationssvårigheter. Vi vill även undersöka hur lärare arbetar med denna elevgrupp ute på skolorna utifrån de hinder och möjligheter som finns. De frågeställningar vi utgår ifrån är följande, ur ett lärarperspektiv: Hur uppfattas koncentrationssvårigheter? Hur arbetar lärare med dessa elever i skolverksamheten? Vilka faktorer påverkar lärarnas arbetssätt? Hur påverkar elever i koncentrationssvårigheter sina klasskamraters inlärning? Hur skapar man bra förutsättningar för inlärning hos dessa elever? Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod, närmare bestämt en enkätundersökning, för att få ett stort undersökningsunderlag. Enkäten bestod av såväl öppna som fasta svarsalternativ. I studien ingår 108 lärare som arbetar i grundskolans tidigare år på 17 olika skolor. Den generella uppfattningen är att det finns många egenskaper som kännetecknar elever i koncentrationssvårigheter. Orsakerna till svårigheterna går att finna i arv, miljö och situation. Elever i koncentrationssvårigheter påverkar sina klasskamrater. Om denna påverkan är negativ eller positiv råder det dock delade meningar om. Lärarnas arbetssätt varierar utifrån synsätt och resurstillgång.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskolelärare definierar koncentrationssvårigheter och hur de ser på elever i koncentrationssvårigheter. Vi vill även undersöka hur lärare arbetar med denna elevgrupp ute på skolorna utifrån de hinder och möjligheter som finns. De frågeställningar vi utgår ifrån är följande, ur ett lärarperspektiv: Hur uppfattas koncentrationssvårigheter? Hur arbetar lärare med dessa elever i skolverksamheten? Vilka faktorer påverkar lärarnas arbetssätt? Hur påverkar elever i koncentrationssvårigheter sina klasskamraters inlärning? Hur skapar man bra förutsättningar för inlärning hos dessa elever? Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod, närmare bestämt en enkätundersökning, för att få ett stort undersökningsunderlag. Enkäten bestod av såväl öppna som fasta svarsalternativ. I studien ingår 108 lärare som arbetar i grundskolans tidigare år på 17 olika skolor. Den generella uppfattningen är att det finns många egenskaper som kännetecknar elever i koncentrationssvårigheter. Orsakerna till svårigheterna går att finna i arv, miljö och situation. Elever i koncentrationssvårigheter påverkar sina klasskamrater. Om denna påverkan är negativ eller positiv råder det dock delade meningar om. Lärarnas arbetssätt varierar utifrån synsätt och resurstillgång.

Resultatet av studien visar att pedagogerna har en liknade syn på koncentrationssvårigheter. Det som pedagogerna upplever som pedagogiska svårigheter är sådant som de själva inte kan påverka, ex. barnets livssituation, gruppstorlekar, och sin egen otillräcklighet. Ett barn i svårigheter ger pedagoger en möjlighet till att tänka igenom sitt förhållningssätt och genom det utvecklas som pedagog. Pedagogernas förhållningssätt gentemot barnet är av stor betydelse. Pedagogerna använder sig av arbetsmetoder som hjälper till att lyfta det positiva hos barnet och genom det kan de stärka och motivera barnet. Vi konstaterar att resultaten visar på att individen skapas i samspelet mellan människor och att barnet behöver ett socialt samspel för att kunna koncentrera sig. / Syftet med vår rapport är att kartlägga och granska vilka förhållningssätt och arbetsmetoder pedagoger i förskola och skola använder sig av, i mötet med barn med koncentrationssvårigheter, samt vilka möjligheter och hinder pedagogerna upplever att det finns i detta arbete. Våra frågeställningar är : Hur definierar pedagoger begreppet koncentrationssvårigheter? När är det svårt att vara pedagog till ett barn med koncentrationssvårigheter? Vilka möjligheter upplever pedagoger i sitt arbete med barn som har koncentrationssvårigheter? Hur påverkar pedagogers förhållningssätt barnets vardag? Vilka tankar har pedagoger om arbetsmetoder? Undersökningen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun, där tio pedagoger från förskola/skola beskriver situationer och upplevelser utifrån sitt arbete med "barnet som alla talar om"

Examensarbetet inriktar sig på de elever som har svårt att koncentrera sig under lektionen och på så vis brister i sin koncentration. Arbetet omfattar inte de elever som har en diagnos, som t ex Damp och ADHD. Syftet är att undersöka hur man som pedagog ska bemöta elever med koncentrationssvårigheter på bästa sätt, försöka förstå elevernas handlande, se eventuella skillnader mellan pojke/flicka och klarlägga orsaker till dessa svårigheter. Huvudfrågan är:Hur gör pedagogen för att förstå och bemöta elever med koncentrationssvårigheter på ett bra sätt?

Studiens mål är att se om det råder skillnader på det pedagogiska bemötandet i förskolan utifrån ett genusperspektiv. Valet av att benämna det som pedagogiskt bemötande är på grund av pedagogens professionella agerande inom förskolan som institution. Studien är avgränsad till morgonens överlämning eftersom det är dagens första möte mellan barn och pedagog, och då det också är en situation som är viktig för att skapa en trygg och bra stämning för barnet, för att resten av dagen skall fungera (Broberg, 2012).Studien var en kvalitativ undersökning där målet var att få en så bred undersökning som möjligt, detta genom intervjuer och observationer. Pedagogerna som medverkat i studien är från fyra olika förskolor i en storstad, 2-3 pedagoger från varje förskola . Studien jämförde även huruvida det fanns skillnad på det pedagogiska bemötandet mellan pojkar respektive flickor beroende vilken förskola pedagogerna arbetade på.Hirdmans teori om genussystemet ligger till grund för att analys och diskussion avresultatet. Christian Eidevald och Kajsa Wahlström som har forskat kring genus och jämställdhet i förskolan har varit en viktig biståndsdel för studien.Resultatet av studien inom dess givna ramar, visar på att det inte råder någon märkbar skillnad på det pedagogiska bemötandet i förskolan ur ett genusperspektiv. Dock framgick det under intervjuerna att pedagogerna trots resultatet, vid tillfällen kunde göra skillnad i sitt bemötande.

I samhället värderas extroverta egenskaper högre än de typiska introverta dragen och är något som tidigt ifrågasätts i förskolan och skolan. Detta kan bero på en okunskap hos personalen, att man har attityden och synen av att det extroverta är strävansvärt eftersom skolan speglar samhällets norm. Syftet med studien var att undersöka förskollärares pedagogiska bemötande av och kunskap om introverta barn. Vi har utgått ifrån relationen mellan Vygotskijs sociokulturella teori och Gardners teori om multipla intelligenser i vår analys. Vi genomförde en kvalitativ studie där vi intervjuade 11 förskollärare inom Gävleborgs län. Vi använde oss av en tematisk analys för att analysera resultatet. Resultatet visar att det finns en avsaknad av formell kunskap om ämnet men att samtliga deltagande respondenter uppvisat reell (erfarenhetsbaserad) kunskap om ämnet. Vi kunde utöver det se en koppling mellan våra två forskningsfrågor och resultatet, att förskollärarnas pedagogiska bemötande var kopplat till deras kunskap om ämnet oavsett om det var en formell kunskap eller en personlig förståelse för begreppet introvert. / In society, extrovert qualities are valued higher than the typical introvert traits and are something that is questioned early in preschool and school. This may be due to an ignorance on the part of the staff, that you have the attitude and view that the extrovert is worth striving for, because the school reflects society's norm. The purpose of the study was to investigate preschool teacher's pedagogical approach and knowledge about introverted children. We have started from the complimentary relationship between Vygotsky's sociocultural theory and Gardner's theory of multi-intelligence in our analysis. We conducted a qualitative study where we interviewed 11 preschool teachers in Gävleborg County. We used a thematic analysis to analyze the results. The results show that there is a lack of formal knowledge about the subject, but that all participating respondents have demonstrated real (experience-based) knowledge about the subject. We could see a connection between our two research questions and the result, that the preschool teachers' approach was linked to their knowledge of the subject, regardless of whether it was a formal knowledge or a personal understanding of the concept of being introvert.

AbstractSchumacher, Lisa (2014) Tre kvinnors berättelser om sin uppväxt - en narrativ studie om ADHD (Three women’s stories about their early life – a narrative study about ADHD) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.ProblemområdeStudien tar avstamp i att det i skolor och förskolor finns många barn i behov av särskilt stöd, exempelvis med ADHD-diagnos. Att vara empatisk betyder att förstå och att låta förståelse vara vägledande i kontakten med någon annan (Kinge 2000). Jag menar att det finns begränsad förståelse för hur barn med ADHD upplever sin situation och vad som påverkar dem. SyfteSyftet med studien är att skapa förståelse kring hur det kan vara att växa upp och ha ADHD. Syftet är även att undersöka vilka likheter det finns mellan de studerade berättelserna samt vad som skiljer dem åt.Teoretisk ramUtifrån att ett barns omgivande miljö har betydelse för dess utveckling används systemteori som teoretisk utgångspunkt.MetodStudien antar en narrativ ansats och bygger på kvalitativa intervjuer som snarast liknar samtal, med tre kvinnor som fått ADHD-diagnos i vuxen ålder. Deras berättelser är stommen i detta arbete.Resultat med analysDe tre berättelsernas innehåll indikerar att det finns likheter dem emellan samt även med tidigare forskning om hur de upplever sin situation. Men det finns skillnader emellan berättelserna som bottnar i hur de tre kvinnorna blivit mötta som barn och vilken miljö de omgetts av.KonklusionEn kombination av inre och yttre faktorer som samspelar, i olika stor omfattning, påverkar hur det kan upplevas att ha ADHD. Studien pekar på att den funktionsnedsättning som det innebär att ha ADHD (de inre faktorerna) kan i samverkan med miljön och sammanhangen (de yttre faktorerna) skapa situationer där personen upplever ett funktionshinder. Riskerna för att problem skapas är stora vid systemskiften, dvs. när de yttre faktorerna förändras eller byts ut. När pedagoger förstår och kan agera empatiskt är förutsättningarna bättre för ett barn med ADHD.Specialpedagogisk implementering Djup kunskap, förståelse, kontinuitet och struktur i arbetet är det som behövs för att skapa positiva situationer och miljöer för barn med ADHD. Då systemskiften kan vara riskfyllda för barnet är det av största vikt att övergångar mellan skolsystem/stadier sker med kunskap om var problemen kan uppstå. Handledning av pedagoger kan leda till ökad förståelse och därmed ge bättre förutsättningar för barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med denna pilotstudie var att lyfta fram erfarenheter om hur förskollärare hanterar situationer med barn med utmanande beteende i förskolan. Pilotstudien fokuserar på förskollärares erfarenheter av stödåtgärder för att kunna bemöta barn med utmanande beteende samt vikten av kunskaper och möjligheter till vidareutbildning. De frågor som pilotstudien avsåg att besvara var följande: Vilka pedagogiska strategier använder sig förskollärarna av i sitt arbete i förskolan samt finns det möjlighet för förskollärarna att vidareutveckla sina pedagogiska strategier? För att kunna få insikt i problemområdet har vi som utgångspunkt använt oss av ett sociokulturellt perspektiv och genomfört en pilotstudie med enkät som medel för datainsamling. 34 rektorer och totalt 137 förskollärare tillfrågades om de ville medverka i studien. Vårt resultat bygger på svar från sju förskollärare. Samtliga sju förskollärare framhåller att det finns möjligheter till vidareutbildning och att de anser att de får möjlighet att utvidga sina kunskaper via de olika strategier som tillämpas i barngruppen i undervisningen. Sammantaget visar pilotstudien på varierande grundkunskaper utifrån vad förskollärarna fått ta del av under sin utbildning. Men framför allt visar resultaten från pilotstudien att förskollärare faktiskt fått kunskap under sin utbildning i att bemöta barn med utmanande beteende. Samtidigt pekar pilotstudien på vikten av möjligheter till vidareutbildning för att kunna hantera framtida situationer med barn med utmanande beteende. Slutsatsen blir att pilotstudien ger en inblick i ett komplext problemområde där pilotstudien kan ligga till grund fortsatta studier där det kan avsättas mer tid för datainsamling.