To a large extent, business-customer interactions are acted out on digital meeting places. When the possibilities for businesses to engage in face-to-face interactions decrease, relationship building and customer service becomes more of a challenge. Digital services are easily duplicated by competitors and with standardization of interfaces and products, customers tend to switch more frequently between providers. One area where the creation and maintenance of loyal customers appears to be highly relevant is the domain of e-banking. Studies have shown that by personalizing the experience for the user, customer loyalty can be enhanced. Existing methods of interface adaptation shifts the responsibility for the resulting user experience design from the designer to either the user or the system. However, research shows that handing over responsibility for the design to the user can damage the user experience. Furthermore, we argue that as long as computers cannot translate the meaning of what a human communicates, and understand the motivation that lies behind her actions, human designers and researchers need to own the responsibility for designing user experiences. Responsive web design differ from the concept of user responsiveness in the way that it is not truly responsive to the user but to the technical device that is used. Following a design science research methodology, this paper presents the development of a conceptual framework for user responsive user experience design (URUXD) that aims to strengthen the bond between user and provider by enabling a more relevant and personalized user experience. The conceptual framework introduces a way to design user responsive information systems that could be useful in domains where the user audience is large and diverse, as in the case of e-banking. A personalized user experience is enabled by transcending the current use of personas as design tools to also involve them in categorizing real-time users through the use of personas as mapping tools. Multiple persona sets are incorporated in the framework which gives the user experience designer the possibility of designing a holistic user experience for each persona set. The framework thus enables the incorporation of multiple GUI designs in an information system that is user responsive, without the risk of violating usability principles. / Interaktionen mellan företag och kund sker nuförtiden oftast på digitala mötesplatser. När möjligheten för företag att träffa kunden öga mot öga minskar blir det en utmaning att skapa nära affärsrelationer och förmedla bra kundservice. Med konkurrenter som enkelt kopierar digitala tjänster och med en standardisering av gränssnitt och tjänster tenderar kunder att oftare byta leverantör. Inom e-banking framstår därför skapande och upprätthållande av lojala kunder som högst relevant. Genom att personifiera användarupplevelsen kan kundlojaliteten förbättras. Befintliga metoder för gränssnittsadaption lämnar över ansvaret för den resulterande designen från designern till antingen användaren eller systemet. Men, om ansvaret för designen tilldelas användaren kan resultatet bli i en skadad användarupplevelse. Så länge datorer inte kan översätta meningen bakom vad en människa kommunicerar eller skapa en förståelse för en användares bakomliggande motivation till varför hen utför handlingar, måste mänskliga designers inneha ansvaret för designen av användarupplevelsen. Vidare skiljer sig responsiv webbdesign från konceptet användarresponsivitet i meningen att responsiv webbdesign inte är direkt responsiv mot användaren utan snarare mot den tekniska apparat som används. Genom att följa en design science forskningsmetodik utvecklades ett konceptuellt ramverk för design av användarresponsiva användarupplevelser (user responsive user experience design (URUXD)). Målet var att stärka bandet mellan användare och leverantör genom att möjliggöra en mer relevant och personifierad användarupplevelse. Det konceptuella ramverket introducerar ett sätt att designa användarresponsiva informationssystem vilket kan vara användbart i domäner där användargruppen är stor och heterogen, vilket är fallet för e-banking. En personifierad användarupplevelse möjliggörs genom att utöka det befintliga användningsområdet för designverktyget personas till att även inkludera dem som mappningssverktyg för att kategorisera användare i realtid. Multipla persona sets införlivas i ramverket vilket skapar möjlighet för designern att skapa en holistisk användarupplevelse för varje enskilt persona set. Det konceptuella ramverket möjliggör därigenom för multipla gränssnittdesigns för ett informationssystem som därmed blir användarresponsivt, utan att underminera principer för användbarhet.

The following report presents a Master thesis project about a re-design of an ankle foot orthosis using additive manufacturing as the production method, conducted by a student in Spring 2020 as part of the Master’s programme Industrial Design at Jönköping University’s School of Engineering. Ankle foot orthoses are the most prescribed lower extremity orthoses worldwide and are worn in a visually obtrusive way making patients feel stigmatized for their disability. The social stigma makes it emotionally difficult for many users to wear an AFO frequently enough for proper rehabilitation. Despite its significance and wide spread use, its design has not changed for over 50 years. Traditional manufacturing methods are difficult to work with and make customization options very limited. By using digital additive manufacturing methods like 3D Scanning, 3D printing and computer simulations, it is possible to offer personalized looks for AFOs by implementing almost any custom pattern expressed in cut-outs on the AFO surface. That kind of perforation simultaneously solves the problem of bad perspiration and air flow. The freedom of graphical expression in those patterns invite the patient to participate in the design process themselves to create an ankle foot orthosis that is their own. That revolutionary twist on the manufacturing and design process empowers the user to take control over their disability to the furthest degree possible and returns the human right of self-determination and independence to them. / Följande rapport presenterar ett examensarbete gällade en omdesign av en ankel-fot-ortos med additiv tillverkning som produktionsmetod, genomförd av en student våren 2020 som del av masterprogrammet Industrial Design vid Jönköpings universitets tekniska högskola. Ortoser för fotleden är de mest föreskrivna ortoserna för underkroppen i hela världen och bärs på ett visuellt påträngande sätt vilket gör att patienterna kan känna sig annorlunda eller utanför för sin funktionsnedsättning. Den sociala stigmatiseringen gör det känslomässigt svårt för många användare att bära en AFO ofta nog för korrekt rehabilitering. Trots dess betydelse och breda användning har designen inte förändrats på över 50 år. Traditionella tillverkningsmetoder är svåra att arbeta med och begränsar alternativen för anpassning. Genom att använda digitala metoder för additiv tillverkning som 3D-skanning, 3D-utskrift och datorsimuleringar är det möjligt att erbjuda ett personligt utseende för AFO genom att införa en stor mängd anpassade mönster i form av utskärningar på AFO-ytan. Denna typ av perforering löser samtidigt problemet med svett och dåligt luftflöde. Friheten för grafiskt uttryck genom dessa mönster låter patienten delta i själva designprocessen för att fotledsortosen ska kännas som deras egen. Detta nya synsätt på utveckling på tillverknings- och designprocessen gör det möjligt för användaren att ta kontroll över sin funktionsnedsättning i största möjliga grad och återställer känslan av självständighet.

As pricing is vital for an organization’s marketing strategy, it is a significant area to consider for companies offering new products where Artificial Intelligence as a service (AIaaS) is provided. The purpose of this study was to investigate possible pricing models for an AIaaS product. The study was delimited to the edtech industry. The main research question to be investigated was “What pricing model should an AI-company have for its B2B personalization product to correspond to the value delivered by it?”. Sub-research questions consisted of how perceived value can be related to price, what factors the organization should consider for the pricing model and the implications of implementation. The exploratory research was carried out through a literature review, a survey where Van Westendorp’s Price Sensitivity Meter was applied, as well as in-depth interviews to gather qualitative data. The quantitative results showed that the price sensitivity depends on the number of monthly active users a platform has, where there is a negative relationship between the number of monthly active users and the price willing to pay per learner. The qualitative results showed that the perceived value depends, amongst other factors, on which segment the buyer belongs to. The primary results were discussed with the findings from the literature review, which mainly consisted of pricing model for Software as a Service (SaaS) products, that resulted in a designed pricing model for AIaaS providers. The conclusion of the study is that pricing an entirely new product is complicated as the buyer does not know the value of the product. Also, there does not exist one single value which can be quantified and translated into price; the price must be adjusted according to the segment’s perceived value. The pricing model presented accounts for adjustable variables needed to be considered by an AIaaS provider before determining a price. Key-words: AI, AIaaS, edtech, education technology, personalization, price, pricing, pricing strategies, pricing models, pricing tools, pricing AIaaS, software pricing, pricing for new / Då prissättning är viktigt för en organisations marknadsstrategi, är det ett betydelsefullt område att ta hänsyn till för organisationer som erbjuder nya produkter baserade på Artificiell Intelligens as a Service (AIaaS). Syftet med denna studie var att undersöka möjliga prismodeller för AIaaS produkter. Studien var begränsad till edtech industrin. Den huvudsakliga forskningsfrågan var “Vilken prismodell borde ett AI-bolag ha för att dess B2B personifieringsprodukt ska motsvara det levererade värdet ?”. Delforskningsfrågor bestod av hur uppfattat värde kan relateras till pris, vilka faktorer en organisation bör ta hänsyn till för en prismodell samt implikationerna av att implementera den. Den utforskande studien genomfördes genom en litteraturstudie, en webbenkät där Van Westendorps priskänslighetsmätare applicerades, såväl som fördjupningsintervjuer för att samla kvalitativ data. De kvantitativa resultaten visade att priskänsligheten beror av antalet månatliga aktiva användare som plattformen har, vilket visar på ett negativt samband mellan antalet månatliga aktiva användare och priset en är villig att betala per elev. De kvalitativa resultaten visade att det uppfattade värdet beror av vilket segment köparen tillhör. De primära resultaten diskuterades mot resultaten från litteraturstudien, vilka främst bestod av prismodeller för SaaS produkter, och slutade i en framtagen prismodell för AIaaS leverantörer. Slutsatsen av studien är att prissättning av en ny produkt är komplicerat eftersom köparen inte vet värdet av produkten. Det finns heller inte ett enskilt värde som kan kvantifieras och översättas till ett pris; priset måste anpassas enligt segmentets uppfattade värde. Prismodellen som presenteras tar hänsyn till justerbara variabler som en AIaaS leverantör måste utvärdera innan ett pris bestäms.