Idag krävs det av organisationer en kunskap om vad som får medarbetare att stanna och nya medarbetare att börja. Tidigare forskning har inriktats på området ”employee turnover” som fokuserar på vad som får den anställde att säga upp sig. Syftet med den här studien är att titta på vilka faktorer som anses viktiga i valet av arbete för att på det sättet belysa för arbetsgivare vad som kan komma att motivera människor att söka sig till en viss arbetsplats. Genom kvantitativ webbenkätundersökning samlades data in. Respondenterna var mellan 23år till 65år. Resultatet visade att det finns faktorer som ansågs som mer viktiga i valet av arbete, och faktorerna var bra kollegor, bra chef, god kommunikation och goda rutiner och strukturer. / Today it requires from organizations an understanding of what gets people to stay and new employees to start. Previous research has focused on the area of ”employee turnover” on what the employees get to resign. The purpose of this study is in contrast to ”employee turnover”, and look at what the factors rather considered as important in the choice of work and in that way highlight to employers what may come to motivate people to apply for a particular job. By a quantitative web survey, data was collected. The respondents were from 23 years to 65 years old. The results showed that there are certain factors that were considered in the choice of work, and those factors were good colleagues, a good boss, good communication, good practices and structure.

De senaste århundradet har betydelsen av personalomsättning och dess effekter blivit allt mer väsentlig. Företag har gått från att se individer som tillgångar istället för att se dem som kostnader för verksamheten. Syftet med denna studie är att utifrån Levnadsnivåundersökningen 2000 se vilka faktorer som kan tänkas påverka låg personalomsättning (jobbsenioritet). Studien är ämnad att besvara frågeställningen: Hur påverkar personalutbildning, arbetstillfredsställelse och lön anställdas jobbsenioriet? Personalutbildning har en signifikant positiv påverkan på senioritet. Däremot visar våra resultat inget signifikant samband för lönenivå och tillfredsställelse. Personalutbildning är i denna studie den viktigaste prediktorn för senioritet.

Denna undersökning är en personalvetenskaplig uppsats som har till syfte att undersöka den anställdes förutsättningar och inställning till den interna rörligheten inom kommunal verksamhet. Tidigare forskning inom området har huvudsakligen gjorts ur ett kvalitativt perspektiv och därför vill vi komplettera med en kvantitativ ansats där arbetstagaren står i fokus. Undersökningen omfattar heltidsanställda inom två av koncernen Karlstads kommuns förvaltningar genom deltagande i enkätundersökning. Dessa två förvaltningar är Arbetsmarknads- och socialförvaltningen samt Teknik- och fastighetsförvaltningen. I teoridelen presenteras tidigare forskning och teorier med relevans för att besvara syftet och frågeställningen i uppsatsen. Teorin utgör även grunden för utformningen av enkätfrågorna. Den teoretiska referensramen fokuserar på inriktningarna motivationsteorier, Karaseks krav- och kontrollmodell, intern rörlighet, arbetsmiljö, och Work Life Balance. Det finns ett flertal faktorer som påverkar den interna rörligheten, dock påverkar den anställdes situation i vilken utsträckning faktorerna påverkar arbetstagarens inställning samt förutsättningar till den interna rörligheten. Vi har dock sett att lön, status och utvecklande arbetsuppgifter påverkar oavsett om arbetstagaren är nöjd eller missnöjd med sin nuvarande arbetssituation.

Kandidatuppsats i Företagsekonomi III, Ekonomistyrning 15 hp, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar, våren 2017. Författare: Sarah Bonander, Rebecca Lundin och Erika Rydén Handledare: Thomas Karlsson Examinator: Petter Boye Titel: Rolig styrning är effektiv styrning – En undersökning om styrning av anställda i företag med hög personalomsättning Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur tre företag som präglas av hög personalomsättning använder olika former av styrning för att få de anställda att arbeta mot företagets mål, samt att undersöka huruvida de anställda uppfattar styrningen som motiverande för att uppnå dessa. Syftet är vidare att jämföra dessa tre företags eventuella likheter och skillnader i styrningen av de anställda, samt de anställdas uppfattning om denna. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi med en induktiv ansats som behandlar fenomenet styrning i företag med hög personalomsättning. Vi har samlat in empiri genom intervjuer med tre svenska företag som präglas av hög personalomsättning. Slutsats: Vi har genom denna studie kommit fram till slutsatsen att det finns många likheter i sättet att styra de anställda bland de företag vi har jämfört. Skillnaderna i företagen ligger i hur de anställda ser på sättet de blir styrda. Inget av företagen ser den höga personalomsättningen som ett problem, utan väljer att se det som positivt med nyanställd personal. För att få en bra blandning av nya och erfarna medarbetare krävs att personalen vill återkomma till företagen, och detta lyckas man med genom att skapa engagemang och lojalitet hos de anställda. Nyckelord Personalomsättning, styrning, motivation, säsongspersonal, företagskultur.

Avslutsprocessen är en del i HR-arbetet som fått mindre uppmärksamhet forskningsmässigt än exempelvis rekrytering. Tillgänglig forskning inom området visar att arbetsgivare har mycket att vinna på att göra goda avslut. Denna studie syftade till att beskriva och analysera avslutsprocessen genom att undersöka tillvägagångssätt i avslutshantering. Studien ville svara på frågor om vad som prioriteras vid avslut och avslutsprocessens del i HR-arbetet. Sex semistukturerade intervjuer genomfördes med HR-partners/HR-chefer på större privata företag. Resultatet visade att goda avslut motiveras på tre olika vis. Avslut kan hanteras med hänsyn till employer branding, där det viktigaste är att kunna avsluta på ett sätt som gör medarbetaren villig att vara en god ambassadör för företaget. Det kunde också ses ur ett utvecklingsperspektiv, där företaget tar tillfället i akt att identifiera eventuella förbättringsområden som den anställde upplevt och delat med sig av. Avslut kunde också ske i ett mer omhändertagande syfte, där medarbetaren uppmärksammas och ges möjlighet att ventilera sina tankar. Förståelseför avslutets betydelse framstod som ett utvecklingsområde för att avsluten skulle kunna genereraett mervärde för företagen, oavsett vilket syfte avslutsarbetet hade.

<img src="file:///page2image9672" /> Syftet med studien är att bidra med kunskap om en organisations arbetsplatslärande, för att förstå hur kunskap bevaras inom organisationen i en tid av hög rörlighet på arbetsmarknaden. Syftet preciserades med tre frågeställningar; (1) På vilket sätt, i form av informella- och formella processer, delas kunskap på arbetsplatsen?, (2) På vilket sätt upplevs arbetet styrt av reproduktiva arbetsmetoder? och (3) Hur upplevs möjligheterna till ett utvecklingsinriktat lärande och arbetssätt? Studien byggde på en kvalitativ insamlingsmetod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju anställda inom en organisation i konsultbranschen. Bland respondenterna fanns både teamledare/chefer samt deltidsanställda studentresurser. Materialet analyserades utifrån Ellströms teori om arbetsplatslärande för att förstå lärande och utveckling på arbetsplatsen. Resultatet visade att de anställda delade kunskap med varandra löpande i det dagliga arbetet genom sociala interaktioner samt dokumentation. De anställda upplevde att arbetet styrdes av processer och strukturer, men att det fanns en viss frihet i utförandet av arbetsuppgifterna. Vidare upplevde de anställda att det fanns en öppenhet och delaktighet till att utveckla arbetsmetoderna. Resultatet visade på att det fanns en distinktion mellan studentresursers och heltidsanställdas involvering i delar av utvecklingsarbetet vilket slutligen mynnade ut i två implikationsförslag.

Studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare som utför myndighetsutövning inom socialtjänsten uppfattar att hög personalomsättning och personalbrist påverkar det administrativa klientarbetet och klientkontakten. För att besvara syftet genomfördes halvstrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Några av respondenterna befinner sig i arbetsgrupper med personalomsättning och/eller personalbrist och andra har tidigare erfarenheter av det. I resultatet framkommer det att hög personalomsättning och personalbrist påverkar klientarbetet negativt. Det administrativa klientarbetet beskriver respondenterna kan brista genom att exempelvis utredningarna inte blir väl genomarbetade. Bristande klientkontakt kan vara en annan konsekvens som bland annat handlar om att samtalen blir mer ytliga samt att kontaktfrekvensen minskar mellan socialsekreterare och klient. Studiens slutsatser är att socialsekreterarnas handlingsutrymme begränsas vid hög personalomsättning och personalbrist, vilket bland annat kan medföra försämrad kvalitet på klientarbetet. På grund av personalsituationen riskerar klienterna även att inte bli bemötta adekvat av socialsekreterarna. Studien var motiverad att genomföra då tidigare forskning som granskats inte berör hur socialarbetares klientarbete kan påverkas av hög personalomsättning och personalbrist. Det bedöms även vara viktigt att belysa hur klienterna som socialtjänsten är till för påverkas av personalsituationen inom verksamheten.

Problemformulering: Vilken betydelse har situationsanpassat ledarskap för Generation Zs motivation och för deras benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen? Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse och förklara vilken betydelse situationsanpassat ledarskap har för Generations Zs motivation och för deras benägenhet att stanna i revisionsbranschen. Genom ökad förståelse för betydelsen av situationsanpassat ledarskap för Generation Z ämnar studien till att utveckla ett teoretiskt ramverk för företag med medarbetare från Generation Z. Teori: I den teoretiska referensramen behandlas situationsanpassat ledarskap, generationsskillnader, motivation och personalomsättning. Slutligen presenteras studiens egen analysmodell som innefattar nämnda komponenter. Metod: Studien har varit en kvalitativ undersökning med en abduktiv forskningsansats. En flerfallstudie har genomförts där åtta respondenter från tre olika företag inom revisionsbranschen har medverkat. Där fyra respondenter är medarbetare från Generation Z och fyra respondenter är individer med ledarroller. En litteraturstudie genomfördes genom att samla in teorier från tidigare forskningsstudier som sedan låg till grund för denna studie. Slutsats: Resultatet av studien visar att situationsanpassat ledarskap har betydelse för Generation Zs motivation och benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen. Studien visar att en stödjande ledarstil som innebär ett relationsorienterat beteende har störst betydelse för Generation Zs motivation och benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen.

Sedan Försvarsmakten för ett antal år sedan började bemanna sina örlogsfartyg med tidsbegränsat anställda gruppbefäl och sjömän har personalomsättningen i denna kategori varit oväntat hög. I denna uppsats undersöks drivkrafterna att stanna kvar i sin anställning hos teknisk personal med en förhållandevis lång anställningstid inom personalkategorin. Undersökningen använde semistrukturerade intervjuer som analyserades genom meningskodning och meningskoncentrering. Analysen visade att de intervjuade gruppbefälen och sjömännen upplevde att de var en del av ett bra arbetslag med bra närmsta befäl. Positivt var också möjlighet till utveckling och att få ta ansvar. Samtidigt var de kritiska till anställningsformen och menade att det borde införas någon typ av incitament för att uppmuntra längre anställningstider. Dessutom upplevde de intervjuade att förbandet de var anställda av ansåg att det var mer önskvärt att de vidareutbildade sig genom en officersutbildning än att fortsätta som gruppbefäl eller sjömän.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur hög personalomsättning påverkar förutsättningarna för organisatoriskt lärande genom att undersöka hur det informella lärandet på individ- och gruppnivå påverkas av att medarbetare ofta byts ut. För att uppnå syfte och frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär med sex medarbetare från en statlig myndighet. Empirin har analyserats utifrån Crossan, Lane och Whites (1999) teori om organisatoriskt lärande genom 4I-processen. Resultatet visar på att hög personalomsättning på individnivå bidrar till nya insikter och ny kunskap bland medarbetare genom att nyanställda ifrågasätter befintliga arbetssätt. Det visar sig även att nyanställda kan tillföra praktisk kunskap men att arbetsuppgifterna oftast är för specifika för att de ska ha möjlighet att förse medarbetarna med ny kunskap. Hög personalomsättning orsakar också merarbete för de befintliga medarbetarna, vilket kan begränsa lärandet. På gruppnivå visar det sig vara av vikt att dela med sig av kunskap till nyanställda för att integrera dem i arbetet. Däremot orsakar hög personalomsättning svårigheter vad gäller gruppens utveckling, vilket medför en begränsning av det informella lärandet eftersom förtroendet mellan kollegor försvinner samt att kunskap går förlorad när medarbetare säger upp sig.