Bakgrund Sedan en tid tillbaka har webbåtkomst av patientjournalen utvecklats och blivit möjlig för patienterna såväl i Sverige som i flera länder globalt. Sedan tillgången till journalen underlättats för patienterna tar allt fler chansen att läsa i sina journaler. Med bakgrund av detta undersöks patienternas upplevelser och erfarenheter av att läsa sina journaler i denna litteraturstudie.  Syfte Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelser av att läsa journalen vid kontakt med hälso- och sjukvården. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes genom att samla in data och granska 17 vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna innefattar varierande typer av studiedesign. Författarna granskade de utvalda originalartiklarna efter Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag för kvalitetsgranskning, för att sedan analysera artiklarna genom en integrerad analysmetod. Utefter detta presenterades resultatet uppdelat efter tre teman som författarna fann under analysen.  Resultat Genom granskningen upptäcktes tre huvudteman. De teman som upptäcktes då patienternas upplevelser av att läsa sina journaler undersöktes var: Patienternas upplevelse av: patientdelaktighet, av att inhämta, tolka och förstå journalinformation och personcentrering. Under dessa huvudkategorier sågs ett antal subteman. Dessa subteman innefattade patienternas upplevelser av eller kring deltagande, kommunikation, medicinsk terminologi, förståelse, tekniska svårigheter, reaktioner och känslor, partnerskapet, egenmakt och egenvård. Slutsats Enligt studien var patienterna till stor del positiva över tillgången till patientjournalen och ville läsa sina journalanteckningar. Skillnader fanns mellan olika grupper av patienter när det kom till vilka som tyckte sig ha mest nytta av att läsa journalerna. Patienterna upplevde språkbruket och den medicinska terminologin som används i journalen som svårt att förstå. Enligt studien kan en ökad personcentrering och patientdelaktighet, vid och kring journalföringen, leda till positiva erfarenheter hos patienterna såväl som det kan ge minskade risker inom vården. En ökad personcentrering vid journalföring kan även bidra till att stärka patienternas möjligheter till ett högre mått av hälsolitteracitet. / Background For some time now, web access to the medical records has developed and become possible for patients both in Sweden and in several countries globally. Since access to medical records has been made easier for patients, more and more people are taking the chance to read their medical records. Against this background, the patients attitudes and experiences of reading their medical records are examined in this litteraturestudy. Aim The aim was to shed light on adult patients' experience of reading their medical record when in contact with the health care system. Method The authors created a non-systematic literature review by collecting data and reviewing 17 scientific articles. The articles included were of various types. The authors reviewed the selected articles according to Sophiahemmet University's assessment document for quality review and then analyzed the articles through an integrated analysis method. Following this, the results were presented divided according to three themes that the authors found during the analysis. Results Through the review, three main themes were discovered. The themes that were discovered when the patients' experiences of reading their medical records were examined were: The patients' experience of: patient participation, of obtaining, interpreting and understanding medical record information and person-centeredness. Under these main categories, several sub-themes were seen. These sub-themes included the patients' experiences of or around participation, communication, medical terminology, understanding, technical difficulties, reactions and feelings, the partnership, empowerment and self-care. Conclusions According to the study, patients for the most part had positive experiences while reading their medical records and wanted to continue doing so. There were differences between groups of patients when it came to who found that they had the most benefit from reading the medical records. The patients found the language and medical terminology used in the medical record difficult to understand. According to the study, increased person-centredness and patient participation in record keeping can lead to increased positive experiences for patients as well as reduced risks in care. An increased person-centredness in recordkeeping can also contribute to strengthening patients' opportunities for a higher measure of health literacy.

Bakgrund: Migration har ökat de senaste åren och därmed ökat behovet av tolkar i hälso- och sjukvården. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient är grunden för en god vårdrelation, något som hindras när det finns en språkbarriär. För tillfället finns det ingen svensk lagstiftning för användandet av tolk inom hälso- och sjukvård, men däremot finns det en lag om lika vård för alla oavsett bakgrund. Patientens upplevelse av tolkanvändning är en av grundpelarna för ett personcentrerat arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa patienters erfarenheter av tolkanvändning i vården. Metod: Studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökning gjordes i databaserna Cinahl och Psycinfo. Kvalitetsgranskning genomfördes med stöd av SBU:s kvalitetsgranskningsmall. Resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys specifik för litteraturstudier för att identifiera relevanta kategorier och subkategorier.  Resultat: Resultatet baserades på 10 kvalitativa studier. Resultatet presenterades i tre kategorier: Begränsningar i kommunikation och tid, Patientens förväntningar på tolken samt Förtroende och sekretess. Resultatet visade på osäkerhet från patientens sida gällande bland annat sekretess och tolkens professionalism. Begränsningarna i kommunikationen påverkade vården för patienten med behov av tolk, på grund av bland annat svårigheter att boka tolk och tidspress.  Konklusion: Tolkens arbete i att underlätta kommunikation var avgörande för personcentrering och patientsäkerhet. Det finns behov för auktoriserade tolkar för att omvårdnaden ska bli personcentrerad. Tolken var avgörande för patientens delaktighet, men många patienter var obekväma med att tolken var med på besök. Sjuksköterskan har ett ansvar att bemöta patientens behov. Anhöriga används bland annat på grund av tolkbristen, för att undvika detta behövs det fler auktoriserade tolkar. Behov för ytterligare kunskapsutveckling för sjuksköterskan inom tolkanvändning i hälso- sjukvården och patienters upplevelser identifierades under arbetets gång. / Background: Migration has increased in recent years, therefore increasing the need for interpreters in healthcare. Communication between nurses and patients is crucial for a good relationship, something that is hindered when a language barrier is present. As of now there is no Swedish law that enforces the need of an interpreter in healthcare settings, however there is a law stating the right to equal care despite background. The patient's experience of interpreter use is one of the main foundations to achieve patient centered care.  Aim: The aim of this study was to compile the patients’ experience using an interpreter in healthcare.  Method: This study was a literature review with a qualitative approach. The databases that were used during this literature review were Cinalh and Psycinfo. Quality of the studies were assessed using SBU:s template for quality analysis. The result was analyzed with a qualitative content analysis specific for literature studies, to identify relevant categories and subcategories.  Results: The results were based on 10 qualitative studies. The results are presented under three main categories: Limitations with communication and time, Patient’s expectations from the interpreter and Trust and confidentiality of the interpreter. The results showed that patients had a lack of trust in interpreters in regard to lack of confidentiality and the interpreter’s professionalism. The limitation with communication impacted the care for patients with a need for an interpreter, among other things owing to difficulties booking an interpreter and time pressure. Conclusion: The interpreter's work of facilitating communication was crucial for person centered care and patient safety. There was a need for certified interpreters in order to ensure person centered care. The interpreter was crucial in order to enforce the patients participation in their healthcare, but many patients were uncomfortable with having the interpreter in the room. The nurse has a responsibility to meet the patients’ needs.  Relatives were used partly due to the lack of interpreters, more certified interpreters are needed in order to avoid this. The need for further knowledge for nurses in regards to interpreter use within healthcare was identified through this study.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Specialistsjuksköterskor anser att extubation är svårare och mer komplext än intubation. Extubation kräver mycket fokus på patientens fysiska behov vilket kan försvåra för vårdpersonal att uppfylla patientens psykosociala behov. Forskning visar att patienter har obehagliga minnen från att vara intuberade och bli extuberade. Syftet: Syftet var att undersöka hur patienten görs delaktig vid extubation på intensivvårdsavdelning. Metod: Designen var en fokuserad etnografiskt observationsstudie med deduktiv ansats. Urvalet var patienter som opererades elektivt och vårdades postoperativt på Thoraxintensivvårdsavdelning vid ett universitetssjukhus. Tio patienter observerades när de blev extuberade av intensivvårdspersonalen. Sedan utfördes en semistrukturerad intervju om patientens erfarenhet av att bli extuberad och om de kände sig delaktiga.  Resultat: För att göra patienten delaktig gav personalen information, var stöttande, närvarande och respekterade patientens värdighet och integritet. Detta gjorde personalen genom fysisk beröring, att benämna patienten med namn, samt att utföra extubation avskilt. Resultatet kan inte säkerställa att det går att etablera en vårdrelation under extubation då en vårdrelation endast etablerades vid två av tio tillfällen. Majoriteten av patienterna hade inga minnen av att bli extuberade. Slutsats: Personalen gjorde patienterna delaktiga under extubation genom att ge information, vara närvarande och stöttande samt genom att visa patienten värdighet och respekt. Patienterna kunde göras delaktiga utan att en vårdrelation etablerades, detta tyder på att begreppet vårdrelation behöver en tydligare definition. Trots att majoriteten av deltagarna inte hade minnen från extubationen bör de göras delaktiga. / ABSTRACT. Background: Specialist nurses consider extubation more difficult and complext than intubation. Extubation requires a lot of focus on the patient's physical needs, which can prove it difficult for specialist nurses to fulfill the patient's psychosocial needs. Research shows that patients have unpleasant memories of being intubated and being extubated. Aim: The aim was to investigate how patient participation was fulfilled during extubation in a intensive care unit. Method: The design was a focused ethnographic observational study with a deductive approach. The sample was patients who underwent elective surgery and received postoperative care in the thoracic intensive care unit in a university hospital. Ten patients were observed as they were extubated by the intensive care personnel. A semi-structured interview was then conducted about the patient's experience of being extubated and whether they felt involved. Main result: To increase the patience participation, the staff were informative and supportive, present and respected the patient's dignity and privacy. Staff did this through physical touch, calling the patient by name, and performing extubation separately. The results cannot ensure that it is possible to establish a care relationship during extubation as a care relationship was only established on two out of ten occasions. The majority of patients had no memory of being extubated.  Conclusion: Patient participation during extubation can be achieved through information, staff presence and support. It’s possible to achieve patientparticipant without establishing a caring relationship. The majority of participants did not have memories of extubation, however, patient participation should still be achieved.

No description available.

Ungefär 15 % av världens befolkning har en funktionsnedsättning, en del av dessa är i behov av stöd i sin vardag. För att ge ett gott stöd behövs insikt i individernas upplevelser. Syftet med studien är att beskriva kunskapsläget inom befintlig forskning gällande upplevelser av att leva i ett hushåll där en person till följd av fysisk funktionsnedsättning har personlig assistans, samt hur detta kan förstås utifrån person- och familjecentrering. En litteraturstudie har genomförts med sökning i 2 vetenskapliga databaser där 17 kvalitativa studier identifierats. Tematisk analys användes i bearbetandet av materialet. 3 huvudteman och 8 subteman togs fram. Dessa teman handlar om roller och relationer, hur assistansen kan bidra till en normal tillvaro samt att assistansen ibland kan bli till ett hinder. Resultatet visar att person- och familjecentrering kan öka tillfredsställelsen med assistansen. / About 15% of the population in the world have a disability, some of whom need support in their daily lives. To provide good support, insight into the individuals' experiences is needed. The purpose of the study is to describe the state of knowledge in existing research regarding experiences of living in a household where a person due to physical disability requires personal assistance, and how this can be understood based on person- and family centering. A literature review was conducted with a search in 2 scientific databases. 17 qualitative studies were identified. Thematic analysis was used in the processing of the material. 3 main themes and 8 sub-themes were developed. These themes involve roles and relationships, how assistance can contribute to a normal life and that assistance can become an obstacle. The results show that person- and family centering can increase satisfaction with the assistance.

Psykisk ohälsa är idag ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Syftet med studien var att inom socialpsykiatrin undersöka samverkan, personcentrering och brukarinflytande för brukare med psykisk ohälsa. Syftet var också att kartlägga hur COVID-19 pandemin har påverkat organisationernas planerade insatser för brukarinflytande. Kvalitativ ansats användes för att intervjua olika professioner för att undersöka hur deras samverkan bidrog till brukarinflytande. Sammanlagt intervjuades 8 personer. Resultatet visade två kategorier: samverkan är nödvändig för arbete med brukarinflytande och personcentrering samt COVID-19 pandemin har begränsat organisationernas planerade insatser för brukarinflytande. Resultatet visade att brukarinflytande var en viktig del av arbetet som bidrog till att brukarna alltid var i centrum med att vara en del av utformningen av insatserna. Genom brukarnas delaktighet och inflytande kunde den psykiska ohälsan motverkas och bidra till välmående. De slutsatser som kan dras av studien var att samverkan var svår men samtidigt väldigt viktigt. Det behövdes samarbete med många aktörer för att samverkan skulle vara lyckat och naturlig del av arbetsprocessen för personcentrering och brukarinflytande.

Bakgrund   Allmänsjuksköterskor kommer ofta i kontakt med personer med venösa bensår. Behandling och vård av dessa personer sker ofta inom primärvård, öppenvård eller hemsjukvård, men även på vårdavdelningar och andra sjukvårdsinstanser. Venösa bensår är en följd av underliggande kronisk venös insufficiens. Det är därför stor risk att såren återkommer efter läkning och behandlingen måste därför i många fall bli livslång. Trots detta finns få studier som fokuserar på personers upplevelser av behandling och vård vid venösa bensår.   Syfte  Syftet är att beskriva personers upplevelser av behandling och vård vid venösa bensår. Metod  För att sammanfatta den forskning som i dagsläget finns kring ämnet har en litteraturöversikt gjorts. Sökningar har utförts i de vetenskapliga databaserna Pub Med och CINAHL och 16 artiklar identifierades. Dessa har kvalitetsgranskats genom Sophiahemmet Högskolas bedömningsinstrument. Resultat Litteraturöversiktens tre huvudkategorier, förhoppning och uppgivenhet, att leva ett begränsat liv och att inte bli sedd som person berättar om upplevelser som många personer med venösa bensår har av behandling och vård. Personer upplever att behandling och vård på något sätt begränsar eller påverkar dem. Vårdens kontinuitet, god kommunikation, och relationen till sjuksköterskan är av betydelse för upplevelsen av behandling och vård. Det finns brister i individanpassningen av behandling och vård som påverkar personer med venösa bensårs förtroende för vården. Många personer uppger en ovisshet som gör det svårt att hantera behandlingen psykologiskt. En stark önskan om läkning av de venösa bensåren är gemensamt för många studiedeltagare. Slutsats Det fattas specifik forskning om personers upplevelser. Sjuksköterskor som behandlar personer med venösa bensår saknar kunskaper om deras tillstånd och rekommenderad behandling. I denna litteraturöversikt framkommer ett behov av att skifta fokus från läkning av det venösa bensåret till personens livskvalitet. Sjuksköterskor behöver mer kunskaper om venösa bensår och en större förståelse för den livssituation som många personer med venösa bensår befinner sig i. Ökad nivå av personcentrering i behandling och vård av personer med venösa bensår bör därför eftersträvas, och förutsättningar måste skapas för sjuksköterskor att kunna erbjuda den specialiserade och kvalitativa vård som krävs. / Background Registered nurses frequently come into contact with persons living with venous leg ulcers, as these wounds are primarily treated and cared for by nurses. Persons with venous leg ulcers often experience underlying chronic venous insufficiency, which is the main cause of venous leg ulcers. This means that even once healed venous leg ulcers are likely to reoccur, and treatment is often life-long. In spite of this, very few studies and research projects focus on the person’s experiences of their ailment in relation to the treatment they receive. Aim To highlight persons’ experiences related to the treatment and care of venous ulcers.  Method To summarize the research knowledge of this subject, a review of current literature was undertaken. Searches have been conducted in several online-based databases. Through the databases PubMed and CINAHL 16 articles were identified and then analyzed. Results Many persons with venous leg ulcers feel that treatment and care affects or impedes them in some way. Three core categories were identified as signifying for the result: hopefulness and uncertainty, an impaired life, and not being viewed as a person. Continuity of care, quality of communication, and the nurse-patient relationship are all key contributors to the experiences of treatment and care that persons with venous leg ulcers describe. The result implies that treatment and care of persons with venous leg ulcers is not satisfyingly individualized, which reduces the level of confidence that these persons feel for their healthcare providers. Persons with venous leg ulcers report that experiences of uncertainty make the treatment hard to handle psychologically. A strong desire for permanent healing is shared by persons with venous leg ulcers.  Conclusions There is a shortage of specific research aimed at the experiences of persons with venous leg ulcers of aspects relating to their treatment and care. Many nurses lack vital knowledge regarding the treatment and care of these individuals. In this review a need for a shift of focus is perceived, from simply the healing of the venous leg ulcer, into also considering the quality of life of persons with venous leg ulcers. Nurses are in need of more knowledge of the condition, and more insight into the lives of persons with venous leg ulcers. A person-centred approach should therefore be sought, and conditions must be provided for nurses to expand their knowledge and be able to offer a more specialized and qualitative level of treatment and care.

Introduktion: Vårdrelaterade infektioner (VRI), är ett hot mot folkhälsan på nationell och global nivå på grund av den belastning de anbringar drabbade patienter, anhöriga, sjukvårdssystemens samtliga delar samt späder på utvecklingen av antimikrobiell resistens genom att ofta behöva behandlas med antibiotika. VRI förebyggs genom vårdhygieniska hänsyn på vårdens samtliga beslutsfattande och utförande nivåer, samt genom att patienter och närstående möjliggörs medverkan. Patientmedverkan i att förebygga VRI är ett underanvänt och understuderat område där sjuksköterskor, i sin expertisroll inom omvårdnad i partnerskap med patienten, har möjlighet att spela en framträdande roll. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors attityder till patientmedverkan i att förebygga VRI. Metod: Datainsamling skedde genom semistrukturerade individuella intervjuer med åtta sjuksköterskor i somatisk slutenvård. Analysmetod var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Elva underkategorier, tre kategorier och ett övergripande tema framkom. Kategorierna var ”Positivt med patientmedverkan”, ”Vården behöver bjuda upp” och ”Patienten behöver med på banan”. Det övergripande temat var ”Viktigt område, beroende av partnerskapet mellan vårdgivare och patient, i behov av utveckling och konkretisering”. Slutsats: Sjuksköterskors attityder till patientmedverkan i att förebygga VRI inbegriper att VRI representerar ett reellt, närvarande hälsohot som tas på största allvar. Patientens medverkan i att förebygga VRI upplevdes som ett positivt och potentiellt vinstgivande fenomen, beroende av partnerskapet mellan vårdgivare och patient. Området är i behov av att uppmärksammas, konkretiseras och utvecklas för att kunna vara en självklar del i personcentrerad och jämlik hälso- och sjukvård. / Introduction: Healthcare associated infections (HAI), are a threat to public health, both nationally and globally, due to the burden of affected patients, relatives, various parts of the healthcare system and the increasing effect it has on antimicrobial resistance, as HAI often require antibiotic treatment. HAIs are prevented by infection-prevention and control on all levels of the healthcare system including participating patients and relatives. Patient-participation in the prevention of HAI is an underused and underexplored area, where registered nurses can play a vital role as an expert in nursing care in so called partnership with the patient. Aim: The aim was to explore attitudes among nurses towards patient-participation in the prevention of HAI. Methods: Data collection was made by semistructured individual interviews with eight registered nurses, working in hospital inpatient care. The method for analysis was qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Eleven subcategories, three categories and one all-embracing theme emerged. The categories were ”Patient-participation is positive”, ”The healthcare-system needs to invite patients” and ”Patients needs to come onboard”. The theme was ”Important topic, depending on the partnership caregiver-patient, in need of development and to be concretizised.” Conclusion: The attitudes among nurses towards patient-participation in preventing HAI includes that HAI represents a serious, real and present health-threath. Patient-participation in the prevention of HAI was perceived as a positive and potentially gainful phenomenon, depending on the caregiver-patient partnership. The topic needs to be noticed, concretized and elaborated in order to become a self-evident part of a person-centered, equal healthcare.