There is an international increase of patients’ access to medical information through digital patient portals. This has provided access to test results from different laboratories, including clinical pathology. Patients have reported several benefits with access to test results but there are concerns from clinicians over their ability to interpret and understand pathology reports independently. Research that has explored the perspectives of laboratory personnel in clinical pathology in this accessis lacking, who can provide further insights and potential risks and effects for the patients. The aim of this study is to examine the perspectives of pathologists and biomedical scientists in clinical pathology in relation to patients’ digital access to pathology reports through patient portals. Using a qualitative design twelve interviews were conducted with six pathologists and six biomedical scientists. The results was coded and analyzed using the qualitive computer analysis program Dedoose and a thematic analysis. The results showed a generally more negative attitude from pathologists and biomedical scientists towards patients’ access to pathology reports through patient portals. They believed patients needed further resources and support to interpret the pathology reports. Future research and implementation of this digital access should consider including laboratory personnel in clinical pathology as they can provide valuable insights for the resources needed for the interpretation of pathology reports.

Elizabeth Gaskell’s novels have been praised for their depiction of contemporary society and for giving the voiceless working-class a voice. Her two novels Mary Barton (1848) and North and South (1854) are referred to as industrial novels, giving a contemporary depiction of nineteenth century England. However, Gaskell did receive contemporary criticism for being biased in her first novel, Mary Barton, by not givingthe upper class an adequate and honest depiction. This essay argues that North and South gives a more impartial impression by including a greater complexity with the use of more perspectives and contrasts, and that ultimately this is a response to the critique of Mary Barton. By analysing the mixed genres, the different perspectives of settingand select characters in North and South, and comparing it to Mary Barton, this essay aims to highlight the extensive inherent complexity of North and South. Comparisons between the novels North and South and Mary Barton have been done in earlier journal articles and essays, but never with the focus on the difference in relation to earlier criticism. Therefore this essay could contribute to future research in the sense of suggesting a possible reason for Gaskell’s choice or development in her complex depiction of society.

Cette thèse théorique mobilise les perspectives anti-oppressives et le cadre théorique des injustices épistémiques afin d’explorer les différents rapports de pouvoir en recherche découlant de la position privilégiée de certain.es chercheur.euses en travail social vis-à-vis des groupes marginalisés. Ces rapports de pouvoir sont souvent la source de dommages épistémiques et affectent la pleine participation des personnes marginalisées et la reconnaissance de leurs savoirs dans la production de connaissances concernant leurs réalités. Face à cette problématique, cette thèse vise à répondre à la question suivante : Quelles sont les réflexions épistémologiques et les actions que peuvent entreprendre les chercheur.euses privilégié.es envers les groupes marginalisés afin d’éviter de leur nuire et de nuire à la production de connaissances les concernant ? L’objectif principal est d’offrir une réflexion épistémologique sur les différentes formes de privilèges épistémiques dans la recherche en travail social et sur leurs répercussions sur les groupes marginalisés, ainsi que sur la production de connaissances concernant leurs réalités et leurs besoins. Cet objectif transversal est complété par les six objectifs spécifiques suivants : 1) Proposer une réflexion épistémologique sur les différents types de savoirs (ex. : savoirs experts, savoirs expérientiels) et leur hiérarchisation dans les recherches en travail social ; 2) Mettre en valeur les apports heuristiques des savoirs, des expériences et des vécus des groupes marginalisés dans la recherche en travail social ; 3) Encourager les étudiant.es et les professeur.es en travail social en position de privilège à entamer ou à poursuivre une introspection et une réflexion critique quant au pouvoir qu’occupent leurs savoirs à propos des groupes marginalisés ; 4) Favoriser la co-construction des savoirs entre chercheur.euses privilégié.es et groupes marginalisés dans le but de mieux refléter les réalités et besoins des groupes marginalisés ; 5) Offrir des réflexions quant aux manières de mener des recherches qui permettent d’éviter certains dommages épistémiques, notamment au moyen des recherches participatives et des recherches théoriques anti-oppressives ; 6) Entamer une discussion sur les actions à prendre en tant que chercheur.euses en position de privilège afin d’assurer l’inclusion et la valorisation des savoirs et des vécus des groupes marginalisés dans les universités. À l’aide d’une méthodologie fondée sur un examen critique de la littérature et une analyse thématique, cette thèse permet de mettre en lumière les différents mécanismes et discriminations sur les plans individuels et structurels qui peuvent causer des dommages en recherche et qui écartent les savoirs marginalisés et critiques dans la production de connaissances, ce qui est considéré comme l’épistémicide de ces savoirs. Les réflexions présentées dans cette thèse s’inscrivent dans une démarche de recherches sur l’élite et d’études sur les privilèges, où l’accent est mis sur nos propres pratiques en tant que chercheur.euses privilégié.es et non sur les groupes marginalisés.

This case study examines the impact of different perspectives in the planning process of a public swimming facility in Umeå. It is based on Peter Marcuse’s differentiation of planning practices into deferential planning, social reform planning and social justice planning, with emphasis on the last.A discourse analysis of interviews with five key planning actors comprises the core of the study, also supported by municipal documents and media publications.Expressions of social justice planning are found to be enabled through 1) individual planner’s benevolence, experiences and established trust relationships, 2) access to knowledge and know-how for advocating identified perspectives due to grass rootbased organizations and 3) legal support.Inhibiting conditions are further identified in 1) the prevailing economic-politicalorder, due to which the concept of the public has been renegotiated, 2) planning practices based on public-private partnerships mediated through person-centredpower concentration, and 3) a silenced ideological-political conversation. / Denna fallstudie granskar genomslaget av olika perspektiv i Umeås nya badhus,Navets, planeringssprocess. Undersökningen utgår från Peter Marcuses differentiering av planeringens praktik i de tre planeringstraditionerna teknisk planering, socialreformistisk planering och planering för social rättvisa, med tyngdpunkt i den sistnämnda.Studien baseras på en diskursanalys av intervjuer med fem centrala aktörer iplaneringsprocessen och stöds också av mediala publikationer samt kommunala dokument som utredningar och protokoll.Studien drar slutsatsen att uttryck för planering för social rättvisa möjliggörs av 1) enskilda planeringsaktörers välvilja, erfarenheter och tillitsrelationer 2) tillgång tillidentifierade intressegruppers perspektiv genom representanter med kompetens att föra deras talan samt 3) juridiskt stöd.Försvårande förhållanden identifieras istället i 1) den rådande ekonomisk-politiska riktningen, vilken utanför det politiska samtalet har omförhandlat synen på vilka som utgör allmänheten, 2) planeringspraktik baserad på offentlig-privata uppgörelser,medierad genom personcentrerad maktkoncentration samt, som en följd av detta, 3) ett tystnat idépolitiskt samtal.

This study was aimed at understanding the use of technology in early childhood school and home settings as well as its impact on students' social and language development, specifically with children aged four to seven from two schools (Kindergarten and elementary) in Kuwait. The study followed a qualitative design in which the interpretative approach was applied. Non-participant observations were conducted to gather data concerning the actual use of technology in the classrooms, they were followed by interviews with teachers and a group of parents from each classroom. The study used Vygotsky's social development theory as a framework for the analysis of data. The analysis showed limitations in the use of technology in the classroom; teachers identified a need for training to increase their knowledge about how to integrate technology into instruction. Also, the limited availability of up-to-date technology was viewed as a challenge. Teachers and parents agreed that the use of technology may foster social and language development for most students, on the condition that their use is supervised and guided by an adult. However, they also perceived that technology could have a negative impact on the development of students' social development, an area that requires further investigation.

Denna uppsats undersöker media-övervakningens påverkan på äldre och yngre generationer på sociala medier genom en kvalitativ undersökning. Studien syftar till att avslöja generationsskillnader i medvetenhet och beteende när det gäller mediaövervakning. Bakgrunden belyser de växande farhågorna kring mediaövervakning i den digitala eran, särskilt på sociala medieplattformar. Genom att fokusera på äldre och yngre generationer utforskar studien hur deras erfarenheter, attityder och kunskap formar deras medvetenhet och beteenden i relation till mediaövervakning. Genom att använda kvalitativa forskningsmetoder (intervjustudie), undersöker studien deltagarnas perspektiv och erfarenheter. Analysen av teman och mönster som framkommer i intervjuerna ger värdefulla insikter i de olika sätt på vilka äldre och yngre generationer uppfattar och reagerar på mediaövervakning på sociala medier. Det är viktigt att erkänna begränsningarna i denna studie, såsom det specifika fokuset på två generationer och användningen av kvalitativ data. Därför kan resultaten inte generaliseras till hela populationen, men det erbjuder värdefulla insikter i den specifika kontexten av mediaövervakning och generationers dynamik. De två teoretiska utgångspunkterna som används är användar-teorin från Balnaves et al. (2009) och övervaknings-kapitalismen som beskrivs av Zuboff (2019). Resultaten och slutsatserna från studien bidrar till en djupare förståelse för hur mediaövervakning påverkar äldre och yngre generationer på sociala medier. Dessutom kan resultaten informera utvecklingen av strategier för att öka medvetenheten, stärka användarna och skydda integriteten i mediaövervakningens sammanhang. / This thesis examines the impact of media surveillance on older and younger generations on social media through a qualitative investigation. The study aims to uncover generational differences in awareness and behavior regarding media surveillance. The background highlights the growing concerns surrounding media surveillance in the digital age, particularly on social media platforms. By focusing on older and younger generations, the study explores how their experiences, attitudes, and knowledge shape their awareness and behaviors in relation to media surveillance. Using qualitative research methods, including interviews, the study delves into the perspectives and experiences of the participants. The analysis of themes and patterns that emerge from the interviews provides valuable insights into the differing ways in which older and younger generations perceive and respond to media surveillance on social media. It is important to acknowledge the limitations of this study, such as the specific focus on two generations and the reliance on qualitative data. Therefore, the findings cannot be generalized to the entire population, but they offer valuable insights into the specific context of media surveillance and generational dynamics. The two theories used in this study are uses and gratification theory from Balnaves et al. (2009) and the theory about surveillance capitalism by Zuboff (2019). The results and conclusions of the study contribute to a deeper understanding of how media surveillance impacts older and younger generations on social media. Furthermore, the findings can inform the development of strategies to enhance awareness, empower users, and protect privacy in the context of media surveillance.

Generative AI systems for image-creation have taken a giant leap technologically in the last few years, creating opportunities for users and introducing new areas of research for the scientific community. New implementations for these technologies are discovered regularly and due to the complex nature of AI, there is an ongoing discussion among researchers on whether generative AI is yet another tool, or if there is potential for the technology to be something more. The aim of this study is to explore the nuances and complexity of co-creation with generative AI, using post-human and post-anthropocentric perspectives that consider human agencies as entangled with machine agency. To understand whether human-AI co-creation is sustainable and valuable as an activity, a netnographic study was conducted to explore the different aspects of user interaction. Among the most relevant of these aspects were the system limitations, dataset limitations, prompting, user goals and user procedures. The study found that the current limitations to the generative AI systems were too significant for the systems to display a high amount of machine agency. This ultimately pointed to human-AI co-creation being non-sustainable and non-valuable as an activity, but the resultsand following discussion also suggest how we can move on overcoming these limitations. / Generativa AI-system för bildskapande har teknologiskt tagit ett stort kliv framåt de senaste åren, detta har lett till möjligheter för användare och det har introducerat nya forskningsområden för forskarvärlden. Nya tillämpningar för dessa teknologier upptäcks regelbundet. På grund av den komplexa naturen hos AI så pågår en diskussion bland forskare gällande huruvida generativ AI är ett nytt verktyg, eller om det finns potential för teknologin att vara något mer. Denna studies mål är att undersöka nyanserna och komplexiteten hos samskapande med generativ AI, genom att använda post-humanistiska och post-antropocentriska perspektiv som betraktar mänsklig ”agency” som sammanflätad med maskiners ”agency”. För att förstå huruvida människa-AI-samskapande är hållbart och värdefullt så utfördes en netnografisk undersökning för att granska de olika aspekterna med användarinteraktion. Bland de mest relevanta av dessa aspekter var systembegränsningarna, datasetsbegränsningarna, promptning, användarmål och användarprocedurer. Undersökningen visade att de nuvarande begränsningarna hos generativa AI-system är för stora för att systemen skulle kunna uppvisa en hög grad ”maskin-agens”. Detta pekade i slutändan mot att människa-AI-samskapande är ohållbart och icke värdefullt som en aktivitet. Men resultaten och den följande diskussionen antyder också hur vi kan gå vidare med att övervinna dessa begränsningar.

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är en ätstörning där den drabbade försöker gå ner i vikt genom självsvält. Förvrängd kroppsuppfattning och ett starkt behov av kontroll över kropp och vikt är förekommande. Många som drabbas av AN avbryter sin behandling i förtid. Att sammanställa personers erfarenheter av att vårdas för AN på ätstörningskliniker kan bidra till viktig kunskap. Denna kunskap kan vara betydande vid utvecklingen av tillvägagångsätt för att stödja personer med AN.   Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av att vårdas för anorexia nervosa på ätstörningskliniker. Metod: Åtta kvalitativa studier har granskats, analyserats och sammanställts i denna litteraturstudie. Databassökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och sju underkategorier. De två följande kategorierna är ”Att behöva personcentrerad vård” och ”Att dela vardagen med andra personer med ätstörningar och behöva släppa kontrollen”. Konklusion: Litteraturstudien resultat visar att personer med AN upplever ett behov av personcentrerat vård. De beskriver även att vid delaktighet i sin vård ökas motivationen till fortsatt behandling. Med ett gott bemötande från vårdpersonalen kan goda relationer skapas. För att personer med AN ska uppleva att deras behov och önskemål tillgodoses kan det vara av betydelse att vårdpersonalen har kunskap om hur de kan tillämpa personcentrerad vård för personer med AN. / Background: Anorexia nervosa (AN) is an eating disorder in which the individual attempts to lose weight through self-starvation. Distorted body image and a strong need for control over body and weight are common characteristics. Many individuals who suffer from AN discontinue their treatment prematurely. Compiling people's experiences of being treated for AN in eating disorder clinics can contribute to valuable knowledge. This information can be significant in the development of approaches to support individuals with AN.  Aim: The aim of this study was to describe individuals' experiences of being treated for anorexia nervosa at a specialized clinic for eating disorders.  Methods: Eight qualitative studies were reviewed, analyzed, and compiled. A database search was conducted in CINAHL, PubMed, and PsycInfo.  Results: The analysis resulted in two main categories: "Requiring person-centered care" and "Sharing everyday life with others who have eating disorders and learning to let go of control." Conclusion: The results of the literature study indicate that individuals with anorexia nervosa (AN) express a need for person-centered care. They also report that active involvement in their care enhances motivation to sustain treatment. Establishing positive relationships is facilitated by effective treatment from the care staff. To ensure that the needs and preferences of individuals with AN are addressed, it is crucial for the care staff to possess knowledge on the application of person-centered care tailored to this population.

No description available.

No description available.