No description available.

No description available.

No description available.

In the world of research, the decolonial perspective is not a field to study but a way of thinking and to exist in the world. This perspective sees the current form of "research" as something linked to European imperialism and colonialism in history that, until this day, still overshadows other ways of knowing and creating information (Liebel, 2017).In this qualitative research, we explored how aware of coloniality are international sports students in the Dutch context since Europe was the epicenter of colonialism. What do students know about colonialism and the decolonial perspective? Moreover, do these students consider it necessary to reflect their own knowledge through decolonial perspectives if they have a concept of it? This research aims to investigate the level of awareness among international undergraduate Sport studies science students regarding colonialism and its effects on their education. It further explores to what extent these students are being taught decolonial approaches and critical thinking skills to unbiasedly scrutinize the current world of academia. The research uses an exploratory research design employing a qualitative research method, in-depth semi-structured interviews to collect the data. Semi-structured interviews use a blend of closed and open-ended questions, leaving room for follow-up and how questions and through that can reveal unexpected insights and information throughout the interview (Adams, 2015). The collected data is analyzed by adapting the composite narratives approach by mapping similar information together from various interviews and creating two different story narratives using fictional characters (John and Nicol). The stories are then interpreted based on the theoretical framework of the research, which draws upon a critical perspective on the house of modernity, and epistemological violence. The results revealed that students lack the basic understanding and awareness of the concept of colonialism and its effects on their current education. The Sport studies Bachelors' level education program under investigation is not inclined to go outside the borders of the status quo and does not encourage their students to explore other ways of interpreting information such as the Decolonial perspective and others.

Die aktuellen Debatten im Feld der Digitalen Geographie und der Arbeitsgeographie zeigen, dass digitale Plattformen nicht neutrale Vermittelnde von digitalen Interaktionsmöglichkeiten sind, die in einem entfernten digitalen Cyberspace operieren. Stattdessen beruht die Funktionalität digitaler Plattformen auf zeitintensiven Arbeitspraktiken, die von den Nutzenden der Plattform zwischen digitalen und sozial-materiellen Räumen durchgeführt und von den Plattformunternehmen gesteuert werden. Vor diesem Hintergrund besteht das übergeordnete Forschungsziel der Dissertation darin, die Räume und die Zeitlichkeit zu erforschen, die von dem Plattformunternehmen und den Nutzenden gemeinsam, aber dennoch konfliktreich konstruiert werden. Es wird eine Perspektive auf die Produktion von plattformvermittelten Zeiträumen und deren Friktionen herausgearbeitet. Die alltägliche Aushandlung von digitalen Zeit-Räumen wird als Zeit-Raum-Reibung entwickelt. Um die plattformgestützte Vermittlung von Zeit und Raum und ihre Reibungen empirisch aufzuarbeiten, kommt das Instrumentarium einer digitalen Ethnographie zum Einsatz. Dieser Ansatz ermöglicht die detailreiche Untersuchung der Wechselbeziehung von Plattformoberflächen, Nutzungspraktiken und Erfahrungen in einem spezifischen Fall. Es wird die Arbeit selbständiger Berliner Modeunternehmer:innen analysiert, die zwischen Offline-Räumen und der digitalen Plattform Instagram erfolgt. Die Dissertation unterstreicht die Verbindung von Perspektiven der Digitalen Geographie und der Arbeitsgeographie. So können kritische Einblicke in die tägliche Arbeit, die Aushandlungen und die Machtverhältnisse gewonnen werden, die der Ausgestaltung von Zeit und Raum im digitalen Kapitalismus zugrunde liegen. Schließlich zeigt die Dissertation, wie qualitative Online- und Offline-Methoden miteinander verschränkt werden können, um eine detaillierte, fallspezifische Analyse der Produktion digital vermittelter Zeiträume und ihrer Aushandlungsprozesse offenzulegen. / Current digital and labor geography debates reveal that daily spaces represent a web of interconnected online and offline spaces. This implies that not only has the web become platformized, but work practices and daily tempo-spatial relations have also been structured by the spaces of digital platforms and their models of value capture. Therefore, digital platforms are not merely asset-light matchmakers operating in distant digital cyberspace. They are deeply embedded in the fabric of daily life. The dissertation aims to uncover the platform mediation of time and space and its frictions. The concept of platform-mediated timespace suggests that platform interfaces, human practices, and socio-material relations intricately and seamlessly shape the configuration of space and the perception of time. Platform-mediated time and space are negotiated and contested between platform capitalism and platform labor. This contested production of digitally mediated timespace is defined as timespace friction. Methodologically, a digital ethnography is employed to investigate the interplay between platform interfaces, user practices, and experiences in a specific case of platform mediation. The study analyzes independent fashion entrepreneurs in Berlin who work between offline spaces and the digital platform Instagram. Against this backdrop, the dissertation urges the field of digital geography to move beyond notions of augmented digital space. Instead, in combination with a labor geography perspective, it suggests gaining more critical insights into the daily work, negotiations, and power relations underlying the creation of platform-mediated timespace in digital capitalism. Finally, the dissertation advocates for the application of mediated methods in researching mediated timespaces. It demonstrates how a detailed, case-specific digital ethnography can provide insights into the production of digitally mediated spacetime and its struggles.

I dagens samhälle blir en välutvecklad kommunikationsförmåga inom det engelska språket allt viktigare, vilket sätter ett ökat ansvar på andraspråkslärare att tillhandahålla elever den muntliga kommunikationskompetens de behöver. Språkångest är ett välkänt fenomen som främst manifesterar sig vid muntliga aktiviteter i lärandesammanhang. Detta fenomen kan beskrivas som en komplexitet av självuppfattningar, känslor och beteenden som är kopplade till språkinlärning i klassrummet. Tidigare forskning om fenomenet har belyst betydelsen av lärarens roll samt identifierat flera faktorer som kan utlösa språkångest hos elever. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurserna 3 och 4 planerar sin undervisning för att reducera språkångest vid muntliga aktiviteter samt att analysera vilka skillnader och likheter som finns i metodvalen hos lärare i dessa årskurser. För att uppnå detta syfte användes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsinstrumentet med lärare som har erfarenhet av att undervisa i engelska i årskurserna 3 och 4. Resultaten från denna studie visar att lärare använder flera olika metoder för att minska språkångest hos elever. Genom intervjuerna kunde det konstateras att det finns både likheter och skillnader i lärarnas metodval som undervisar i årskurserna 3 och 4. Trots detta resultat kunde ingen markant skillnad i metodvalen för de båda årskurserna identifieras. / In today’s society, well-developed communication skills within the English language are important, placing a responsibility on second language teachers to provide pupils with the ora lcommunications skills they need. Language anxiety is a well-known phenomenon that mainly manifests itself on oral activities in a learning context. This phenomenon can be described as a complexity of self-perceptions, emotions and behaviors that are linked to language learning in the classroom. Previous research into the phenomenon has highlighted the impotence of the teacher’s role and identified several factors that can trigger language anxiety. The purpose of this study is to investigate how teachers in grades 3 and 4 plan their teaching to reduce language anxiety during oral activities and to analyze the differences and similarities in the method choices of teaches in these grades. To achieve this aim, semi-structured interviews were used as the date collection instrument with teachers who have experience teaching English in grades 3 and 4. The results of this study show that teachers use several different methods to reduce language anxiety in pupils. Through the interviews, it could be established that there are both similarities and differences in the methods choices of the teachers how teach grades 3 and 4. Despite this result, no marked differences in the methods choice for the two grades could be identified.

Ungdomar över hela landet hamnar år efter år i en farlig och destruktiv våldsspiral präglad av normbrytande beteenden. Att förstå sig på fenomenet ungdomskriminalitet och vägen dit, är av största vikt för att bryta denna destruktiva våldsspiral. Därför är syftet med denna studie är att genom professionellas perspektiv utforska vanligt förekommande faktorer som bidrar till att barn och unga involveras i ungdomskriminalitet. Studiens metod bestod av en kvalitativ ansats där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes. Samtliga intervjuer skedde med professionella individer, som aktivt arbetade med barn och unga på uppdrag av socialtjänsten. Nio av studiens intervjuer genomfördes med en respondent per intervju, och en av studiens intervjuer genomfördes med två respondenter. I studiens resultat framkom de professionella perspektiven på problematiken. De lyfte vikten av miljö, där en ungdoms benägenhet till konformitet samt ungdomens risker för negativ exponering fungerade som starka riskfaktorer. Nästkommande riskfaktor blev sociala normer, där individens grupptillhörighet och sociala nätverk framkom som starka riskfaktorer. Sista riskfaktorn för studien blev identitet, där ett bristande välbefinnande hos en ungdom, NPF-diagnoser samt en ungdoms personliga förutsättningar framkom som omfattande riskfaktorer. Samtliga riskfaktorer framkom som omfattande utifrån de svar som förekom i studien. / Young people all over the country find themselves year after year in a dangerous and destructive spiral of violence characterized by norm-breaking behaviors. Understanding the phenomenon of youth crime and the path leading to it is crucial to break this destructive spiral of violence. Therefore, the aim of this study is to explore, through the perspectives of professionals, common factors contributing to the involvement of children and young people in youth crime. The study employed a qualitative approach, conducting ten semi-structured interviews. All interviews were conducted with professional individuals actively working with children and young people on behalf of social services. Nine of the study's interviews were conducted with one respondent per interview, while one interview was conducted with two respondents. The study's results revealed the perspectives of the professionals on the issue. They highlighted the importance of the environment, where a young person's tendency towards conformity and the risks of negative exposure served as strong risk factors. The next identified risk factor was social norms, where the individual's group membership and social networks emerged as strong risk factors. The final risk factor identified in the study was identity, where a lack of well-being in a young person, neurodevelopmental disorders, and a young person's personal circumstances emerged as significant risk factors. All risk factors were found to be extensive based on the responses in the study.

In the period following the pandemic, we observed that poor student behaviour was increasingly becoming a problem in our library. We decided to take a novel approach to try and discover new ways of encouraging positive use of the university library using existing resources and ensuring the inclusion of student voices to gather rich critically evaluated feedback to inform our service improvements.

Syftet med studien var att undersöka hur barns inflytande och delaktighet kan se ut i praktiken i relation till förskolans planerade morgon samling. Vi formulerade två frågor i relation till syftet: På vilka sätt skapas inflytande och delaktighet i förskolans samling för en yngre barngrupp (1–2 år)? På vilka sätt skapas inflytande och delaktighet i förskolans samling för en äldre barngrupp (3–5 år)? Den metod som användes för att besvara frågorna var observationer med hjälp av filminspelning. Det studieobjekt som observerades var barns uttryck och reaktioner med pedagogerna under samlingarna. Analysen av den insamlade empirin gjordes med hjälp av barndomssociologisk teori samt Shiers modell. Resultaten visade att barnens engagemang påverkades av olika faktorer såsom ålder, miljö och innehållet i samlingen. Språket visade sig vara avgörande för att möjliggöra delaktighet och inflytande, och pedagogerna hade en aktiv roll i att främja kommunikationen, både verbalt och med kroppsspråk. Enligt Shiers modell ligger inflytande och delaktighet på nivå ett, två och tre, där barn ges möjlighet att delta genom att pedagogerna bjuder in dem att uttrycka sina tankar och åsikter, vilket ligger i linje med artikel 12 i FN-konventionen.

La presente investigación tiene como objetivo general proponer alternativas jurídicas para fortalecer el proyecto de responsabilidad social universitaria del año 2022 de la Facultad de Derecho de la Universidad Católica Santo Toribio de Mogrovejo. Por consiguiente, el primer objetivo específico es interpretar de manera crítica las experiencias de las partes interesadas del proyecto de Responsabilidad Social Universitaria de la Facultad de Derecho del año 2022 de la Universidad Católica Santo Toribio de Mogrovejo. Y el segundo objetivo específico es analizar el proyecto de Responsabilidad Social Universitaria del año 2022 de la Facultad de Derecho de la Universidad Católica Santo Toribio de Mogrovejo, desde la perspectiva y expectativas que tienen sus estudiantes y docentes. La metodología utilizada es cuantitativa, cuyos instrumentos han sido utilizados mediante las fichas textuales y el cuestionario denominado encuesta, que contó con la participación de alumnos, docentes y pobladores del proyecto de Responsabilidad Universitaria de la Facultad de Derecho en el 2022 denominado JUSAT. Las propuestas jurídicas consisten en: La transversalización en el plan curricular de la Facultad de Derecho mediante actividades formativas de Responsabilidad Social Universitaria, en el ámbito jurídico de asignaturas seleccionadas; y proponer que haya una clínica jurídica con personal humano, equipos adecuados para el estudio de las necesidades de los pobladores relacionados al ámbito legal. / The general objective of this research is to propose legal alternatives to strengthen the 2022 university social responsibility project of the Santo Toribio de Mogrovejo Catholic University Law School. Therefore, the first specific objective is to critically interpret the experiences of the stakeholders of the University Social Responsibility project of the Law School of the year 2022 of the Catholic University Santo Toribio de Mogrovejo. And the second specific objective is to analyze the 2022 University Social Responsibility project of the Law School of the Universidad Católica Santo Toribio de Mogrovejo, from the perspective and expectations of its students and teachers. The methodology used is quantitative, whose instruments have been used through the textual cards and the questionnaire called survey, which had the participation of students, teachers and inhabitants of the University Responsibility project of the Faculty of Law in 2022 called JUSAT. The legal proposals consist of: The transversalization in the curricular plan of the Faculty of Law through formative activities of University Social Responsibility, in the legal field of selected subjects; and to propose that there be a legal clinic with human personnel, adequate equipment for the study of the needs of the villagers related to the legal field.