Syftet med studien var att studera förskollärares arbete med fysisk aktivitet i undervisningen.Studiens fokusområde berör ämnet fysisk aktivitet och är en fördjupning i förskollärarens arbetemed fysisk aktivitet i den planerade och spontana undervisningen. Studien har utgångspunkt idet sociokulturella perspektivet med en kvalitativ ansats där en kombination av intervjuer ochobservationer har använts. Genom en kvalitativ intervjustudie med fyra deltagandeförskollärare som informanter belyses förskollärarens syn och uppfattningar av arbetet medfysisk aktivitet i förskolans utbildning. Resultatet för studien visade utifrån observationernavikten av att förskolläraren intar en aktiv roll och ett aktivt deltagande i planerade och spontanaundervisningssituationer. Detta genom att ett större engagemang och intresse för aktivitetenvisades hos de deltagande barnen, vilket gjorde undervisningen mer meningsfull. Resultatetutifrån de kvalitativa intervjuerna framförde vikten av att utföra fysisk aktivitet i den planeradeoch den spontana undervisningen. Utifrån intervjuerna framkom betydelsen av att inta en aktivroll i undervisningen då det påverkar arbetet med fysisk aktivitet i sin helhet. Slutsatsen förstudien var att en medvetenhet om fysisk aktivitet krävs för att möjliggöra planeradundervisning av fysisk aktivitet. Studien visar bland annat att fysisk aktivitet i förskolansverksamhet inte alltid är en självklarhet och att den inte får den plats i den planeradeundervisningen den bör ha. Att inta en aktiv roll som förskollärare i undervisningssituationerför fysisk aktivitet främjar undervisningen till det bättre.

Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv syftar denna studie till att studera hurförskollärares konstruktioner av pedagogisk dokumentation för planerad undervisning kanförstås ur ett maktperspektiv. Studien är av kvalitativ karaktär och för att framställa empirisktmaterial har semistrukturerad intervjuform tillämpats. Intervjuer har genomförts i tre olikaförskolor som arbetar med pedagogisk dokumentation. Det empiriska materialet haranalyserats med socialkonstruktionism som teoretisk utgångspunkt och ur postmodernistisktsynsätt. Maktperspektivet som studien utgår från är synen på makt som relationsbunden ochsocialt konstruerat. Beskrivningen av sambandet mellan barns delaktighet och pedagogiskdokumentation för planerad undervisning var förskollärarna till stor del samstämmiga om, därgemensamma reflektioner och synen på kunskap som föränderlig framförallt utgör enbetydelsefull del i strävan efter lika handlingsutrymme. För en mer jämlik maktstrukturpåvisar resultatet att ta hänsyn till barns olika kommunikativa uttryckssätt för att främja rättentill eget initiativtagande för mening och möjlighet att påverka sin tillvaro.

The purpos of the present study is to, based on a thematic analysis, illustrate preschool teachers starting points in planning content in science teaching, including how children´s experiences are utilized and how they are challenged and stimulated through teaching. To acheve the purpose of this study, experiences from professional preschool teachers were collected through semistructured interviews. The result indicates the most central aspects of planning educational content is the curriculum, the group of children and the staff´s individual conditions. The result also displays that the children´s interests relative to their experinces are considered when planning. Although preschool teahers might consider it both challenging and time-consuming to disclose the childrens´s previous experience, as the children´s experiences are individual and varible. Theachers try to stimulate and challenge the children´s learning of natural sciences during the spontaneous teaching, through askingthe children productive questions based on experinces the theachers have registered. To broaden the learning, theachers try to stimulate the children´s learning through planned activities by offering a diverse content for the children to experience with different materials and senses. One conclusion from the result is the need of balence between the experiences and intrests of the children as starning points for planning. Meanwhile there is an need notices for educating teachers to consider child´s perspective, to create and build on experinces for deeper understanding of the subject. The discussion about child´s perspective takes support from developmental pedagogy, to highlight the importance of considering children´s experinces. / Syftet med föreliggande studie är att utifrån en tematisk analys belysa förskollärare utgångspukter i planering av innehåll i naturvetenskapsundervisning, däribland hur barns erfarenheter tillvaratas och hur de utmanas och stimuleras genom undervisningen. Genom semistrukturerade intervjuer inhämtades erfarenheter och uppfattningar från yrkesverksamma flrskollärare för studiens syfte. Resultatet visar att de mest centrala utnångspunkterna för planering av undervisningsinnehåll i naturvetenskap är förskolans läroplan, aktuell barngrupp, utemiljön och personalens individuella förutsättningar för att undervisa i ämnet. Resultatet visar även att barnens intressen i förhållande till deras erfarenheter tas betydligt oftare som utgångspunkt i planering. Förskollärarna upplever det båda svårt och tidskrävande att ta reda på barns erfarenheter och utgå ifrån dem, erftersom de är så individuella och föränderliga. Förskollärarna försöker stimulera och utmana barns naturvetenskapliga erfarenheter i den spontana undervisningen, genom att ställa produktiva frågor till barnen utifrån erfarenheter förskolläranrna uppfattat. I planerad aktivitetsinnehåll försöker personalen stimulera och utmana barns lärande genom att erbjuda olika innehåll och material att erfara med sina sinnen, för att sålunda försöka bredda och fördjupa lärandet hos barnen. En slutsats som kan förstås utifrån studiens resultat är ett behov av balans mellan barns erfarenheter och inressen som utgångspunkter för planering av undervisningsinnehåll. Samtidigt uppfattas förskollärares behov av tillvarantagandet av barns perspektiv i naturvetenskapsundervisning och dokumenationsuppdraget, för att nå erfarenheter och kunna bygga vidare på dem för individernas utveckling och fördjupad förståelse i ämnet. Resultatsdiskussionen om barns perspektiv tar stöd i utvecklingspedagogiken, för att synliggöra vikten av att ta hänsyn till barns erfarenheter för deras lärande och utveckling.

Utevistelse är en naturlig och central del i förskolans dagliga verksamhet, där förskolegården utgör den främsta platsen att vara på. Studien är kvalitativ och bygger på en metod med semistrukturerade intervjuer som genomförts med fem olika förskollärare. Syftet med studien r att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på undervisning utomhus på förskolegården. Forskningsfrågorna som ska svara upp mot syftet är: Hur uppfattar förskollärare undervisning på förskolegården?, “Hurbeskriver förskollärare att de använder förskolegården vid undervisning?” och “Vilka ramar beskriver förskollärare finns vid undervisning på förskolegården?”Resultaten analyseras med hjälp av proximala utvecklingszonen och didaktikens fyra nyckelbegrepp som teoretisk utgångspunkt. Resultaten tyder på att förskollärare använder förskolegården till både spontan och planerad undervisning där de integrerar olika undervisningsmaterial och lärandeinnehåll. Förskolegårdens utformning avspeglar möjligheterna att bedriva undervisning utomhus, där resultaten visar på att en välplanerad miljö är önskvärd. Det framkommer i studien att det finns en del ramar att ta hänsyn till vid planering och genomförande av undervisning på förskolegården. Slutsatsen är att det faller tillbaka på förskollärares enskilda motivation och inställning till att undervisa utomhus på förskolegården, snarare än att förskolegårdens utformning avgör i vilken utsträckning undervisning bedrivs.