Upplevelsen av att vistas på offentliga platser i större städer är olika. De plats er som upplevs obehagliga och med oro för att utsättas för brott är inte alltid de platser där det statistiskt sätt sker flest brott. Stockholm är en av de städer som jag har tittat på och på vilka platser i storstaden som upplevs på vilket sätt. Risken för att utsättas för brott på offentliga platser har ökat och våldsbrott på offentliga platser står för 18 % av antalet anmälda brott och där ingår även misshandel och sexualbrott. Jag har titta närmare på hur man upplever sin trygghet i vardagen och på vilket sätt man kan hindra eller förändra de utsattas beteenden och beslut. Mitt arbete har lett fram till en produkt som är personbunden och har som uppgift att visa anhöriga vart man befinner sig och hur man mår för att snabbt kunna ta kontakt med någon om otryggheten ökar och förstärka upplevelsen av kontroll och trygghet. Det resulterade i ett armbandskoncept som har en tjänst kopplat i sig i form av en applikation.

När orsakerna till brottslighet har studerats har kriminologisk forskning och teori traditionellt fokuserat på individuella egenskaper och på riskfaktorer hos brottslingar, eller på olika socioekonomiska faktorer. Kriminologisk forskning om brottslighetens geografiska fördelning har dock ökat och fått större utrymme och acceptans både bland forskare och bland de samhällsinstanser som arbetar mot brottslighet. Hot spots utgörs av små områden där det sker mycket fler brott än i omgivande områden. Flera studier har visat att några få områden står för merparten av brottsligheten när enskilda brottstyper studeras. Syftet med denna studie var att analysera hur brottsligheten koncentrerar sig geografiskt i Sundsvall, samt att jämföra hur brottslighetens fördelning har förändrats mellan åren 2010 och 2015. Studien bygger på en analys av anmälningar inkomna till polisen i Sundsvall under perioderna 1 januari till 31 december 2010 samt 1 januari till 31 december 2015. Anmälningarna som studerades delades sedan upp i de fyra brottstyperna våldsbrott, narkotikabrott, inbrott samt tillgreppsbrott. Resultatet visade att brottsanmälningarna i Sundsvall koncentrerade sig till hot spots. Var dessa hot spots var placerade geografiskt skiljer sig åt mellan olika brottstyper, men en viss överrepresentation av anmälningar kunde ses på ett antal platser oavsett brottstyp. Varje undersökt brottstyp diskuteras utifrån socialekologisk teori och Crime pattern theory. I diskussionen ges även förslag på i vilka situationer det kan vara effektivt att använda sig av platsbaserat polisiärt arbete och i vilka situationer andra preventiva åtgärder kan vara mer effektiva. / <p>2016-06-01</p>

Syftet med vår studie är att ta reda på hur fritidspedagogerna säger sig arbeta med att skapa rekreationsmöjligheter på fritidshemmet samt vad det är som påverkar deras arbete. Vi valde att använda kvalitativa metoder i form av intervjuer och observationer. Vi intervjuade sex fritidspedagoger och observerade sex fritidshem i södra Sverige. Under resultatdelen presenterar vi fritidspedagogens arbetssätt med lugna platser och rekreation på fritidshemmet, avgränsade platser för rekreation, fritidspedagogernas synsätt på olika begrepp samt lärande i planerade rekreationsaktiviteter. Rekreation är enligt de intervjuade fritidspedagogerna olika för olika individer och det handlar om att det är ett personligt val som eleverna gör själva, till exempel att vila i soffan eller att spela fotboll. Därför är det viktigt att fritidspedagogen arbetar med valmöjligheter och erbjuder eleven till exempel en styrd rekreationsaktivitet. Slutsatsen som vi kan dra genom intervjuerna och observationerna är att rektorerna behöver ge fritidspedagogerna bättre förutsättningar att arbeta med att skapa rekreationsmöjligheter på fritidshemmet.

Då barn leker utvecklas deras motoriska, fysiska och sociala färdigheter. Att barn har möjlighet och tillräcklig plats att leka är därför viktigt för deras utveckling. Ett sätt för barn att komma i kontakt med större och varierande utemiljöer är via mobila förskolor, ett koncept där barnen åker ut med en förskolebuss varje dag för att besöka olika platser där de sedan har dagens aktiviteter. I denna studie följdes en sådan förskolebuss med syfte att undersöka barnens lek på en mobil förskoleavdelning. Speciellt undersöktes om, och i så fall hur, leken påverkades av de olika fysiska miljöerna som barnen erbjöds genom förskoleformen. De frågeställningar som formulerades var: Vilka inspirationskällor finns till olika lekar? Hur leker barnen på förskolan? och På vilka sätt påverkas leken av de omgivande miljöerna?. Genom litteraturstudie av tidigare forskning, observationer, fältanteckningar och intervjuer framkom att barnens lek på den mobila förskolan var mycket varierad och påverkades delvis av de platser som besöktes. Hur mycket platsen påverkade leken berodde på platsens utformning och vad den erbjöd barnen. Ibland blev leken mycket styrd av platsen, exempelvis i bussen och rörelserna blev begränsade, medan vissa lekar uppstod på flera olika platser och verkade inte begränsas av den fysiska miljön.

<p>Den inkommande turismen till Sverige ökar hela tiden och enligt Naturvårdsverket är naturturismen en av orsakerna till det ökade intresset för Sverige som destination. I dagsläget finns det inte mycket forskning angående utländska turister i den svenska naturen men författarna vill fördjupa sig i ämnet och har därför som syfte med uppsatsen att klargöra vilka som nyttjar den svenska naturen, varför de reser hit samt hur den svenska naturen marknadsförs.</p><p>För att få svar på uppsatsens frågor har författarna valt att använda sig av en expertgrupp där var och en i gruppen har fått svara på ett visst antal intervjufrågor. Resultatet visar hur utländska besökare attraheras av stillheten, lugnet och den lättillgängliga orörda naturen som finns i Sverige. Olika aktiviteter tas upp som attraktionskraft och uppsatsen beskriver även de vanligaste segmenten; WHOPs, DINKs och Active Family. Expertgruppen förklarar hur turistorganisationer i Sverige arbetar med marknadsföring och i slutet av uppsatsen diskuteras ”nature-light” och tidsmässigt korta resor som nya trender inom naturturism. Författarna avslutar med att diskutera möjliga förbättringar inom marknadsföringen genom bland annat ett nytt förslag på hur ”marknadsmixens fyra P:n” kan användas och vad som är viktigt att ha i åtanke vid arbete med utländska besökare i svensk natur.</p>

Den inkommande turismen till Sverige ökar hela tiden och enligt Naturvårdsverket är naturturismen en av orsakerna till det ökade intresset för Sverige som destination. I dagsläget finns det inte mycket forskning angående utländska turister i den svenska naturen men författarna vill fördjupa sig i ämnet och har därför som syfte med uppsatsen att klargöra vilka som nyttjar den svenska naturen, varför de reser hit samt hur den svenska naturen marknadsförs. För att få svar på uppsatsens frågor har författarna valt att använda sig av en expertgrupp där var och en i gruppen har fått svara på ett visst antal intervjufrågor. Resultatet visar hur utländska besökare attraheras av stillheten, lugnet och den lättillgängliga orörda naturen som finns i Sverige. Olika aktiviteter tas upp som attraktionskraft och uppsatsen beskriver även de vanligaste segmenten; WHOPs, DINKs och Active Family. Expertgruppen förklarar hur turistorganisationer i Sverige arbetar med marknadsföring och i slutet av uppsatsen diskuteras ”nature-light” och tidsmässigt korta resor som nya trender inom naturturism. Författarna avslutar med att diskutera möjliga förbättringar inom marknadsföringen genom bland annat ett nytt förslag på hur ”marknadsmixens fyra P:n” kan användas och vad som är viktigt att ha i åtanke vid arbete med utländska besökare i svensk natur.

Syftet med studien är att undersöka, analysera och därmed bidra med kunskap om vilket meningsskapande som fritidshemsbarn anger kan ske på oredigerade platser utomhus kring fritidshem. Forskningsfrågorna som studien behandlar är hur fritidshemsbarns meningsskapande kan beskrivas och studeras på oredigerade platser utomhus samt vad fritidshemsbarn berättar att de gör på oredigerade platser utomhus som kan sättas i relation till deras meningsskapande. Studiens teoretiska utgångspunkter är ett sociokulturellt perspektiv och fritidshemsbarns perspektiv. En forskare som är intresserad av att försöka förstå vad som händer på ett specifikt forskningsområde kan använda metodansatsen Grounded Theory. Datamaterialet består av 17 samtalspromenader med fritidshemsbarn från fyra olika fritidshem. Fritidshemsbarnet tar två bilder på vad han/hon betraktade som en oredigerad plats. I datainsamlingen ingår också fältanteckningar från två observationer med två olika barngrupper på fritidshem. Fritidshemmen ligger i tre olika kommuner isödra delen av Sverige. Studien är ett kunskapsbidrag till den pedagogiska praktiken samt till forskningen om vad fritidshemsbarn gör på oredigeradeplatser utomhus kring fritidshem. Jag har med Grounded Theory skapat en grundad teoretisk modell över studiens resultat. Studiens resultat utifrån Grounded Theorys analys visar att fritidshemsbarns meningsskapande är både konstruktivt och utvecklande på oredigerade platser. Analysen ledde fram till kärnkategorin, Lekpräglad plats. Det innebar att oredigerade platser gav studiens fritidshemsbarn lekvärden när de utövar sina aktiviteter. Fritidshemsbarn berättar att de leker både traditionella lekar, temalekar och egna fantasifrigörande lekar. Fem underkategorier skapades som har olika egenskaper och relationer i förhållande till kärnkategorin. Underkategorierna är frigörande plats, aktiverande plats, rörelseutmanande plats, känslorik plats och plats för naturassociationer. Studiens slutsats belyser att studiens fritidshemsbarns lekvärld finns på oredigerade platser utomhus och leken kan främjas där samt att dessa platser är lek viktiga för dem. Fritidshemsbarn bör ha tillgång till oredigerade platser utomhus kring fritidshem eftersom olika platser ger olika meningserbjudanden. / <p>Masteruppsats på 15hp inom Masterprogrammet inom utbildningsvetenskapligt område med examen i Pedagogik med utomhusdidaktisk inriktning.</p>

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / DVD i ficka.

Jag utgår från mitt minne av en plats för att se vad som händer när jag skapar en ny plats. Var hamnar jag med detta, när jag inte utgår från de vanliga utgångspunkterna inom inredningsarkitektur så som funktion, behov och efterfrågan. Finns det andra värden som vi bortser ifrån, som vi som människor behöver? Jag formger landskap som väller in i både stadsrummet och de offentliga rummen för att omprogrammera platser som är i desperat behov av något nytt - andra värden än effektivisiering och funktionalisering. Ur minnet växer något nytt fram, en ny plats gror.

Purpose: Today, there are common places in cities that were once used for social interactions but no longer fulfil these functions. This has led to the loneliness of the population as well as unused places. The aim of the study is to create a design model that will achieve social sustainability in public places. The model will then be used as a basis for two design proposal in Jönköping Method: The methods used in this research are case studies in form of observation and site analysis based on Jan Gehls’ 12 quality criteria and a survey for public opinion. Findings: The survey resulted in a design model that was based on Gehl's 12 criteria and the public's priorities and preferences. The model contains the nine most prioritized criteria and various aesthetic principles as well as activity-based functions. The model can be used as an aid in early planning of public places to achieve social sustainability. Developed design proposals have been designed to test the model's usability and provide an illustration of what public space can look like. Two proposals were presented when considering the design model. The first proposal for a future esplanade and the second for an already existing square. Implications: This study has contributed to the knowledge of how public places should be designed for social interactions to take place again with the help of the developed design model. Limitations: One of the limitations that has made the study more difficult has been the Covid-19 pandemic that went on for most of the study. The given time period has been another limitation which has affected the completeness of the study. Keywords: Public places, quality criteria, squares, design model, social sustainability / Syfte: Idag råder folktomma platser i städer som en gång i tiden användes till sociala interaktioner men som längre inte uppfyller dessa funktioner. Detta har både lett till ensamhet hos befolkningen och outnyttjade platser. Målet med undersökningen är att uppnå social hållbarhet hos offentliga platser genom att skapa en utformningsmodell. Modellen ska sedan användas som underlag till två utformningsförslag i Jönköping. Metod: De metoder som har använts i denna undersökning är fallstudie i form av observation och platsanalys utifrån Jan Gehls 12 kvalitetskriterier samt enkätundersökning av allmänhetens prioriteringar. Resultat: Undersökningen resulterade i en utformningsmodell som grundades utifrån Gehl 12 kriterier och allmänhetens prioriteringar och preferens. Modellen innehåller de nio mest prioriterade kriterier och olika estetiska principer samt aktivitetsbaserade funktioner. Modellen kan användas som hjälpmedel vid tidig planering av offentliga platser för att uppnå social hållbarhet. Framtagna utformningsförslag har gestaltats för att testa modellens användbarhet och ge en illustration av hur offentlig plats kan se ut. Två förslag gestaltades vid prövning av utformningsmodellen. Det första förslaget för en framtida esplanad och de andra för ett redan befintligt torg. Konsekvenser: Denna undersökning har bidragit med kunskap om hur offentliga platser bör utformas för att sociala interaktioner igen ska ske med hjälp av den framtagna utformningsmodellen. Begränsningar: En av begränsningarna som har försvårat undersökningen har varit Covid-19 pandemin som pågick större delen av studien. Den givna tidsperioden, våren 2020, har varit en annan begränsning som har påverkat undersökningens fullständighet. Nyckelord: Offentliga platser, kvalitetskriterier, torg, utformningsmodell, social hållbarhet