Målet med denna kvalitativa studie är att studera hur män upplever otrygghet i det offentliga rummet samt jämföra kvinnors upplevelser och hur det påverkar samtliga köns rörlighet i staden. För en jämställd diskussion inom ämnet är det viktigt att studera samtliga köns behov. Mäns upplevda otrygghet i offentlig miljö är relativt ostuderat jämfört med kvinnors och därför har en intervjustudie kompletterats med tidigare forskning för att undersöka detta. Undersökningens mål är att studera likheter och skillnader mellan män och kvinnors upplevelser. Hur upplever män och kvinnor otrygghet på offentliga platser, vilka offentliga platser upplevs otrygga av respektive kön, och vilka strategier tillämpas för att motverka otrygga känslor. Studien konstaterar att det förekommer uppenbara skillnader mellan kön men också internt hos männen som intervjuats. Rädslor kan skapas av samma källor hos båda könen, men den distinkta skillnaden är vad de faktiskt är rädda för. Den otrygghet som skapas är ofta situationsbaserad, där flertal faktorer spelar in. Fysiska, sociala, och mentala aspekter pekas ut hos båda könen i dess upplevda otrygghet. Studien visar att både män och kvinnor upplever otrygghet, men att kvinnors upplevda otrygghet påverkar deras vardag i större utsträckning, mycket på grund av det sexuellt inriktade hotet, vilket är skilt från individers faktiska utsatthet i den offentliga miljön. Tanken med studien var att de intervjuade skulle kunna peka ut faktiska platser och beskriva varför otrygghet upplevdes på dessa och sedan jämföra med platser kvinnor generellt upplever otrygghet på, baserat på tidigare forskning. Frågan visades vara mer komplex än så och att otrygghet är svårt att faktiskt kartlägga. Ofta handlade det snarare om tidigare erfarenheter eller vilka sociala situationer individer befann sig i.

Syftet med denna uppsats är att undersöka mobbningens olika arenor och på vilka platser på de olika arenorna mobbningen förekommer ur ett elevperspektiv. I undersökningen fanns också ett delsyfte och det var att undersöka vad elever upplever att mobbning har för olika former, vilka former som är vanligast förekommande och varför de är vanligast. En kvalitativ metod användes för att syftet skulle kunna uppnås. Alla informanter i undersökningen var elever som gick på gymnasiet. Resultatet i undersökningen visar att eleverna har erfarenheter och upplevelser av att mobbningen främst förekommer i skolan. Korridorerna var den plats på skolan där mobbningen var vanligast. Men klassrummen, idrotten och matsalen var platser på skolan där mobbning också brukade förekomma. Mobbningen förekom även på andra arenor som internet, träningsanläggningarna, pendelstationer och centrala mötesplatser där eleverna möttes efter skoltiden. Informanterna upplevde att det var ovanligt att någon utsattes för mobbning på två eller fler arenor samtidigt, men det förekom ibland. Resultatet i undersökningen visar även att den verbala formen var den vanligaste formen av mobbning som förekom. Men även den psykiska formen var relativt vanlig. Informanterna upplevde att det var E-Mobbningen och den fysiska formen som var de mest ovanliga formerna som förekom. De olika formerna användes ofta på olika platser för att mobbningen inte skulle upptäckas. Vissa informanter hade dock erfarenheter av att mobbningen ibland skedde öppet. Vissa personer som mobbades blev utsatta för flera former samtidigt. Resultatet visar även vilka former som förekommer på vilka arenor och platser och varför just vissa former förekommer på vissa platser. / The purpose with this study is to examine on which arenas and on what places in the arenas students have experiences that bullying occurs. Another purpose with the study was to examine student’s experiences of the different shapes of bullying, which shapes are most abundant and why they are most commonly practiced. A qualitative method was used so the purpose of this study could be achieved. All informants in the study were students who went to high school. The results of the survey show that students have experiences that bullying mainly occurs in school. The corridors were the location of the school where the bullying was most common. The classrooms, the physical training and the dining room were places at the school were bullying also occurred. Bullying also occurs in other arenas like internet, fitness facilities, stations and central meeting places where students meet after school. The informants felt that it was unusual for someone who was getting bullied to be exposed to bullying at two or more arenas at the same time, but it did happen sometimes even if it was unusual. The results of the survey also shows that the verbal shape was the most common form of bullying that occurred. But even the psychological shape of bullying was relatively common. The informants experiences of the digital and the physical shapes of bullying were the most unusual forms that was being practiced. The different shapes was often used in various places so the bullying would not be detected. Some informants however hade experiences that bullying occurred open and public. Some people who was bullied were exposed to several forms simultaneously. The result also shows what shapes appear on the different arenas and places and why certain shapes occur in some places.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för unga kvinnors upplevda otrygghet på offentliga platser i Örnsköldsvik. Studien synliggör orsaker till att känslan av otrygghet uppstår och belyser dess konsekvenser. Upplevd otrygghet undersöks med hjälp av fyra semistrukturerade fokusgruppintervjuer. Totalt intervjuas tolv unga kvinnor som går andra året på gymnasiet i Örnsköldsviks kommun. Undersökningen utgår från tre forskningsfrågor: Vad är otrygghet? Vad ger upphov till otrygghet på offentliga platser? Hur påverkas unga kvinnors liv av upplevd otrygghet på offentliga platser? Materialet analyseras med en induktiv tematisk analysmetod och diskuteras i förhållande till ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Denna studie bekräftar tidigare forskning som visar att känslan av otrygghet är ett komplext område, såväl sociala medier, erfarenheter och miljömässiga faktorer har betydelse för upplevd otrygghet. Resultatet i vår studie visar dock att den huvudsakliga orsaken till att känslan av otrygghet uppstår på offentliga platser är mäns gränslösa beteende, vilket har en negativ påverkan på unga kvinnors livskvalité och välmående. / This study aims to increase understanding of young women´s perception of unsafety in publicplaces in Örnsköldsvik. The study raise knowledge about underlying causes of feeling unsafe inpublic places and possible consequences that follow. To examine this, a qualitative semistructured focus group interview is conducted. The interviewees consist of twelve young womenin upper secondary school. This study is based on tree main research questions: What isunsafety? What gives rise to the feeling of being unsafe in public places? How does perceivedunsafety in public places affect young women lives? The collected data material is analyzedusing an inductive thematic analyze method and is discussed in relation to a socioculturalperspective on learning. The result confirms that perceived unsafety is a complex problemcaused by several influencing factors, such as social media, experiences of victimization andenvironmental factors. However, the main reason for the occurrence of perceived unsafetyamong young women appears to be men and their disrespectful behavior. This in turn has anegative effect on wellbeing and quality of life among young women.

Brownfields have the potential to be transformed to offer green infrastructure to cities and bottom up environmental stewardship approaches can be a creative and dynamic way of providing much needed ecosystem services to the urban environment. The following study explores how the transformation of a contaminated site to a community garden in Stockholm can contribute to providing ecosystem services and improving general resilience. Through aqualitative method including literature review, interviews and observations; the results showed elements contributing to resilience including an increase in the diversity of the urban landscape, the creation of a space for social connections, and a gateway to sharing knowledge and creating polycentricity in natural resource management. / Förorenade områden kan potentiellt omformas för att erbjuda grön infrastruktur till städer och miljöförvaltning kan vara ett kreativt och dynamiskt sätt att tillhandahålla välbehövliga ekosystemtjänster till stadsmiljön. Denna studie utforskar hur omvandlingen av ett förorenat område till en stadsodling i Stockholm kan bidra till att skapa ekosystemtjänster och ökan resiliens i samhället. Genom användningen av kvalitativa metoder – såsom en litteraturstudie, intervjuer och observationer – visar resultaten på en ökad resiliens genom ökad mångfald i landskapet, skapandet av plats för sociala förbindelser, ökad kunskap om ekosystemtjänster samt polycentricitet inom naturresurshantering.

För att lärare ska kunna hjälpa eleverna att utveckla sitt historiemedvetande krävs det pedagogiska strategier. Vi vill därför undersöka vilka strategier lärare använder sig av i sin undervisning. Förutom att undersöka lärarnas pedagogiska strategier vill vi även undersöka lärarnas användning av artefakter, museum och historiska platser, för att jämföra om dessa tankar stämmer överens med den forskning som vår uppsats är grundad på. I vår undersökning har vi utgått från hermeneutisk vetenskapsteori för att skapa oss en förståelse kring lärarnas tankar.I läroplanens första kapitel (Skolverket, 2011), som berör skolans värdegrund och uppdrag, står det att skolan genom sitt arbete ska främja elevernas empatiska förmåga genom att utveckla deras förståelse för andra människor. Genom att utveckla elevernas historiemedvetande kan vi stärka det gemensamma kulturarvet. Eleverna lär sig då att skapa sig en förståelse för andra människors förutsättningar och värderingar, inte bara ur det historiska perspektivet, men även i sin vardag. Detta stärker även elevernas förståelse för den mångfald vi har i Sverige idag.Förutom i kursplanen för historia (Skolverket, 2022) står det även med i Läroplanens första kapitel (Skolverket, 2011) att historiemedvetande är viktigt. Begreppet “Historiemedvetande” används inte specifikt. Men innehållet i texten lägger vikt vid liknande tankar som definitionen av historiemedvetande har.Enligt forskning som Wallace-Casey (2016) tagit del av, så ser många elever ämnet historia från ett förenklat perspektiv. Detta ensidiga perspektiv riskerat att eleverna till exempel tror att en händelse sker endast på grund av en enskild orsak. Ett sådant exempel kan vara att första världskriget startade på grund av att Franz Ferdinand blev skjuten. Denna är utlösande faktor är så klart en viktig del av historien, men det är viktigt att eleverna inte fastnar där utan ser vilka andra händelser och perspektiv som gjorde att detta blev den utlösande faktorn för kriget.I den nya revideringen av kursplanen för Historia står det tydligt i syftet att:“Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar sitt historiemedvetande och sin historiska bildning. Det blir möjligt genom att eleverna i undervisningen får utveckla kunskaper om historiska förhållanden och historiska begrepp, får insikter i hur historia skapas genom tolkningar av källor samt utvecklar förståelse för hur historia kan brukas i olika sammanhang. På så sätt får eleverna förståelse för hur det förflutna har format nutiden och därmed präglar våra förväntningar på framtiden.” -Kursplanen för historia (Skolverket, 2022).Dessa visar på att historiemedvetandet fått en större betydelse inom den nya kursplanen. Därför anser vi det viktigt att undersöka hur lärare i praktiken undervisar för att främja denna.Vidare kan vi se i den nya kursplanen för historia (Skolverket, 2022) att eleverna inom historieämnet ska ha möjlighet till att utveckla kunskaper om det förflutna genom att arbeta med historiskt källmaterial, lära sig att tolka dessa, kritiskt granska dem och leva sig in i det förflutna. Till stöd för lärarna finns det redan utformad pedagogik på olika platser såsom olika museums pedagogiska utbud för skolor. Ett sådant exempel är Livrustkammaren. De erbjuder bland annat besök på museet som inkluderar möte med olika artefakter som är direkt knutna till olika historiska personer och händelser, såsom Slaget vid Lützen och Gustav III:s maskeradbaler. Under dessa besök får eleverna möjlighet att utforska bland annat dräkter, rustningar, vagnar och vapen. Enligt Livrustkammaren (Statens historiska museer, 23 februari 2022) bidrar detta till att eleverna får kunskap om och perspektiv på Sveriges kungliga historia. Detta har väckt vårt intresse kring att undersöka om besök på museer, historiska platser och möten med artefakter är något som lärare använder sig av i sin undervisning och om de anser att dessa platser och ting hjälper eleverna i deras utveckling av ett historiemedvetande.

Undersökningens syfte var att jämföra två förskolors utemiljöer och se hur barn och pedagoger samspelar där. Vi ville se i vilken omfattning barnen har tillgång till material och vilket material och vilka platser de var intresserade av. Utifrån vårt syfte ställde vi oss frågorna: Hur ser förskolornas utemiljö ut? Vilket material finns tillgänglig för barnen? Vilka material och vilka platser visar barnen intresse för? Vad i leken blir föremål för pedagogernas samspel eller styrning? Skapar de olika utemiljöernas kontext olika förutsättningar för samspel och styrning? Forskning om barns utemiljöer som vi tagit del av är gjord av Grahn och Mårtensson (1993, 1997, 2004). Vår undersökning byggde på ostrukturerade observationer och fotografering av lek och samspel på de två förskolornas gårdar. Vi bad även pedagogerna fylla i en enkät över tillgången på material. Ur studiens resultat kunde vi se att förskolornas utemiljöer skapade olika förutsättningar för barnens lek. Vi kunde se att stor tillgång på löst material och naturmaterial gjorde att barnen leker mer självständigt i grupp utan hjälp och styrning av pedagoger. Vår studie visade att barnen använde sig av det material som fanns tillgängligt på olika sätt, utifrån sin fantasi och lekens behov och att de äldre barnen drogs till platser en bit bort från pedagogerna, där de kunde vara ifred med sina lekar eller ”bara vara”. En slutsats av vår jämförande studie är att barns lek formas av vilken kontext den äger rum i, att leken påverkar omgivningen och att omgivningen påverkar leken (Sträng & Persson 2003:12,31).

Autismspektrumet har en bred problematik. För att nämna några aspekter kan personen med autismspektrumstillstånd ha svårt för att kommunicera socialt, det kan vara svårt att läsa av situationer och andra människor och det är vanligt att de lider av ångest. Detta tillsammans med en aversion mot nya situationer, som platser, kan tänkas göra det särskilt svårt för dessa personer att ta sig till nya ställen för att till exempel träffa en kompis eller doktor, på grund av ovana. För denna studie genomfördes djupintervjuer på distans med ett urval av sju personer på den relativt högfungerande änden av spektrumet för att diskutera hur de upplever trygghet kopplat till platser och vad det nu kan innebära. Vad är trygghet för dem? Kan man dela upp det i beståndsdelar? Vad tycker de om en teknisk lösning att utforska en plats via en 360-video? Det visade sig att trygghet i huvudsak påverkas av en kombination av klara föreställningar av förväntningar av hur saker går till på platsen, typen av människor där, sinnesintryck och ett bristande lokalsinne. Informanterna berättar att en trygg plats är en plats som känns lugn och välkomnande, är förutsägbar och enkel att ta sig ifrån. 360-videon är en mycket uppskattad lösning som de bedömer vara lustfylld och informativ. Den uppskattades vara användbar för att kunna se exakt hur det ser ut och lite runt om vilket hjälper en att öva hitta där och ibland kunde den även användas för att dra slutsatser om personer och sinnesintryck att förvänta där. Vidare arbete hade varit intressant med personer på spektrumet som upplever mer omfattande problem med nya platser och en video som inkluderar en tydlig väg till kollektivtrafiksrutter och mer material över tid för att kunna ge en mer representativ bild och förstärka videons användbarhet: öva hitta och sätta sig in i den specifika platsen genom att få titta runt själv.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur planeringen av social hållbarhet med fokus på trygghet i den offentliga miljön förändrats i den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ samt en kvantitativ innehållsanalys av två olika planprogram för en hållbar utveckling av Norra Djurgårdsstaden. Planprogrammen är från 2017 och 2021 och har studerats med en jämförande ansats. Uppkomsten av ord har räknats samt en dokumentstudie där olika studier och böcker ligger till grund för de teorier som diskuteras med analysens resultat. Resultatet av studien visar att det finns ett fortsatt arbete för social hållbarhet i stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden. Planering som är kopplat till det offentliga rummet visar på hur Norra Djurgårdsstaden har ett starkt fokus på trygghet. Planprogrammet från 2021 har ett trygghetsperspektiv med en starkare koppling till jämställdhet och jämlikhetsfrågor. Det sociala hållbarhetsarbetet har fått ett större fokus på jämställdhet och jämlikhet som är kopplat till Agenda 2030 och FN:s hållbarhetsmål.

Spårvägsprojektet i Lund är ett påkostat och omtalat projekt som har mötts med stark kritik av olika anledningar. En del av denna kritik har riktats mot den omvandling som skett på Clemenstorget till följd av spårvagnshållplatsens implementering. Kritiken förmedlar att förändringen har påverkat torgets utformning, karaktär och på så sätt även dess användning. Offentliga platser såsom torg är ofta de mest uppskattade platserna och en betydande del i stadens sociala hållbarhet. En förändring av dessa platser innebär därför eventuella sociala konsekvenser. Forskning menar samtidigt att kollektivtrafikhållplatser utgör aktiva inslag i utformningen av plats och påverkar samhällslivet i den urbana miljön, men deras betydelse försummas ofta. Forskning efterlyser därför ökad uppmärksamhet på kollektivtrafikhållplatsers påverkan på den urbana miljön. Studien undersöker denna påverkan på samhällslivet i form av ramverket social infrastruktur med fokus på Clemenstorgets förändring. Denna studie ämnar att göra detta genom användningen av dokumentanalys, kvalitativa intervjuer, enkätundersökningar samt tidigare forskning för att undersöka Clemenstorgets historiska bakgrund, dess nuvarande tillstånd och medborgarnas synpunkter på omgestaltningen. Genom att analysera spårvagnshållplatsens påverkan på torgets användning, bidrar studien till förståelsen av hur social infrastruktur påverkas och förändras vid specifika platsomvandlingar. Resultatet visar på att Clemenstorget har förändrats till att inneha karaktären av ett stationstorg. Denna karaktär innebär en förändrad användning av torget med förutsättning för resande och riktar sig inte längre till att vara en plats som bjuder in till möten och vistelse. Samtidigt har det med omvandlingen följts en etablering av kafée- och restaurangverksamheter på bottenplan i anslutande byggnader till torget. Den sociala infrastrukturen har därmed ändrat form på platsen från att vara i form av ett torg till för vistelse och interaktioner, till att istället flyttats till kommersiella kafée- och restaurangverksamheter. Samtidigt innebär en omvandling av torget en varierad uppsättning karaktärer mellan Lunds torg, vilket adresserar social infrastruktur i staden som helhet positivt i bemärkelsen av att erbjuda en varierad uppsättning platser för olika behov.

I städer finns det idag många bortglömda outnyttjade platser, så kallade ickeplatser,vars fulla potential inte tillvaratas. Stadens sociala hållbarhet missgynnas ofta av dessaplatser som i många fall ger upphov till otrygghet, obehag och utsatthet för förbipasserande,särskilt för kvinnor. Återkommande bortglömda platser i svenska städerär de så kallade brofästeplatserna, det vill säga platser under broar intill brofästen.Syftet med studien är att visa på potentialen hos outnyttjade brofästeplatser i urbanamiljöer och att belysa förutsättningar, problem och möjligheter samt sociala och ekologiskafördelar med en bebyggelse av dessa platser.Studien visar att bebyggelse av platserna kan skapa säkra och inkluderande områdenatt vistas i, samt öka den upplevda tryggheten på platsen framförallt för kvinnor.Bebyggelse som i någon form aktiverar platsen bidrar till att skapa sociala möten istaden. Bebyggelsen kan även fungera brottsförebyggande, bland annat till följd avett ökat flöde av människor på platsen. Ekologiska fördelar som erhålls är att urbangrönska, och därmed viktiga ekosystemtjänster, kan bevaras i större utsträckning dåde redan hårdgjorda eller grusbelagda ytorna används vid förtätning i urbana miljöeristället för grönområden. Grönska och ekosystemtjänster ger viktiga rekreativa ochsociala värden för stadens invånare och gynnar även förekomsten av biologisk mångfald.Brofästeplatser utnyttjas i andra länder både för bostäder och verksamheter, därföruppstår frågan om varför dess potential inte tillvaratas i Sverige. Platserna tycks haglömts bort eller tidigare inte behövt tas i beaktning vid förtätning av svenska städer,då det funnits annan mark att exploatera. Studien konstaterar att det inte finns någragenerella förbud eller reglemente som reglerar bebyggelse eller icke bebyggelse avbrofästeplatser. Samtliga lagar, krav och bestämmelser vilka gäller vid planering, projekteringoch uppförande av byggnader i Sverige, gäller för platserna. Varför platsernainte nyttjats kan även bero på förutfattade meningar hos aktörer i byggbranschen.Exempelvis förutsätts att krav inom andra områden än det egna inte uppnås. De förutfattademeningarna är ofta grundade i antaganden utanför respektive yrkesprofession,snarare än fakta, vetskap och erfarenhet. För att platserna ska kunna bebyggas krävsdärmed en förändring av inställning och attityd hos aktörer i branschen.Byggnadstypologierna verksamhetslokaler, bostäder och tillfälliga boenden, är allamöjliga att uppföra vid brofästeplatser, med undantag för bostäder vid de brofästeplatserdär ljudnivå och dagsljusinsläpp inte uppnår kraven. Bäst lämpade byggnadstypologiför många urbana brofästeplatser är verksamhetslokaler, där en blandningav funktioner som både kräver konsumtion och inte kräver konsumtion skulle gynnaden sociala hållbarheten i området bäst. Studien visar att bebyggelse av brofästeplatserär möjlig om parametrar som belysts i studien beaktas och tillgodoses. För attmöjliggöra ett sådant projekt krävs en ändrad inställning, attityd och ett gediget tvärprofessionelltsamarbetemellan olika professioner i branschen. Att myndigheter ochaktörer inom byggbranschenskapar ett bättre samarbete skulle inte enbart gynna eneventuell bebyggelse av dessa platser, utan samtliga byggprojekt i Sverige. / In today’s cities there are many forgotten places whose full potential is not being met.The social sustainability of the city is often disadvantaged by these places as theycause insecurity, discomfort and vulnerability to passers-by, especially women. Aforgotten place that is recurring in Swedish cities are so-called bridge abutment-sites,that is, places under bridges next to the abutment. The purpose of the study is todemonstrate the potential of these non-places at bridge abutments in urban environmentsand to highlight the conditions, problems and possibilities as well as the socialand ecological benefits of a development of these sites.The study shows that building these sites can create safe and inclusive areas to stayin, as well as increase the perceived security of the site, especially for women. Housingthat in some way activates the site helps to create social meetings in the city. Thebuilding can also act crime preventive, partly due to an increased flow of people onthe site. The ecological benefits obtained are that urban greenery, and thus importantecosystem services, can be preserved to a greater extent as already impermeable surfacesare used in densification in urban environments instead of green areas. Greeneryand ecosystem services provide important recreational and social values for the city’sinhabitants and also benefit the presence of biodiversity.All laws, requirements and regulations that apply to planning, design and constructionof buildings in Sweden, also applies to these locations. The study finds that there areno general prohibitions or regulations that regulate the construction or non-constructionof bridge abutments. Bridge abutment-sites seem to have been forgotten or previouslynot needed to be taken into account in the densification of Swedish cities, sincethere have been other land to exploit. Another reason why the sites have not been usedis due to preconceived opinions in the construction industry. The preconceptions areoften based on assumptions beyond professional knowledge, rather than facts andexperience. In order for the places to be built, a change of attitude in operators in theconstruction industry is required.The function-types of community center, housing and temporary accommodationare all possible to construct at these sites, with the exception of housing at the bridgeplaces where noise levels and daylight emissions do not meet the requirements. Thebest-suited function-type for many urban bridge abutment-sites is a communitycenter, where a mix of functions that require both consumption and non-consumptionwould best benefit social sustainability in the area.The study shows that construction of the bridge abutment-sites is possible if parameters,as mentioned in the study, are considered and met. In order to enable such aproject, a change in attitude and solid cooperation between several operators in theindustry are required. The cooperation between authorities and operators in the constructionindustry would not only benefit the possible development of these sites, butall construction projects in Sweden.