The aim of this thesis is to clarify which potential a bridging structure has for handling the consequences created by a physical barrier. The following questions are posed: -Is bridging a suitable strategy for handling a physical barrier? -In what aspects do barriers counteract the development of a qualitative urban environment? -What potential does bridging have as a strategy for addressing these aspects? By studying literature, reference projects and the project site, a framework is set up for handling barriers in general and for the requirements of the specific project site. A design suggestion is made with the objective to address these needs. It uses a combination of the strategies presented in order to adress the consequences of the barrier: decreased intensity, connectivity and lack of pedestrian invitation. The thesis does not recommend bridging as a general solution, as it is complex and requires thorough analyses. However, the thesis argues that the strategy of bridging should not be rejected immidiately, since it has a potential of place-making. The strategy can provide for qualitative public space while offering a direct passage across a barrier. / Denna avhandling avser att klargöra potentialen hos fysisk överbryggning som strategi för att hantera konsekvenserna av barriärer i stadsmiljö. Frågeställningarna är följande: -Är överbryggning en lämplig strategi vid hantering av fysiska barriärer? -Ur vilka aspekter motverkar barriärer utvecklingen av en kvalitetsmässigt god stadsmiljö? -Vilket potential har överbryggning som strategi för att adressera dessa aspekter? Genom att studera litteratur, referensprojekt och ett utvalt projektområde (Bodenvägen, Luleå) beskrivs ett ramverk för hur barriärer i allmänhet bör hanteras, samt vilka förändringar det specifika projektområdet behöver. Ett designförslag tas fram för att möta dessa behov. Det använder en kombination av strategier för att adressera konsekvenserna av barriären: minskad intensitet, minskad tillgänglighet samt brister i miljön för fotgängare. Överbryggning rekommenderas inte som ensam generell lösning, eftersom den är komplex och kräver mer utförlig konsekvensanalys. Strategin bör inte förkastas, utan kan tillämpas i utvalda situationer. Överbryggning har potentialen att skapa unika platser. Samtidigt som barriären kan korsas obehindrat, kan offentliga rum av god kvalitet skapas.

Ett socialt hållbart samhälle utgår från att skapa en miljö där alla individer respekteras och ges lika möjligheter att delta i samhället. Offentliga mötesplatser har en viktig funktion i den sociala hållbarheten med att vara inbjudande, trygga och tillgängliga. Människor med olika förutsättningar ska kunna vara delaktiga i samhället och offentliga miljöer behöver vara planerade efter fysisk tillgänglighet för att inte exkludera vissa grupper. Vilka grupper som kan vara delaktiga i det offentliga rummet påverkar hur samhället utvecklas över tid. Studien uppmärksammar hur tillfällig användning kan användas som metod för att föra arbetet med social hållbarhet framåt. Sommargågator är en tillfällig användning av en plats under sommarmånaderna när användningen temporärt ändras till fotgängares fördel genom att stänga av gatan för fordonstrafik. Konceptet sommargågata studeras i den här studien utifrån perspektivet social hållbarhet, genom att undersöka vilka möjligheter och nackdelar som kan uppstå vid införandet av tillfälliga gågator och hur dessa kan användas i samhällsplanering för att öka fysisk tillgänglighet och socioekonomisk inkludering. En fallstudie har utförts över Östra Ågatan i Uppsala för att undersöka möjligheter och nackdelar med att anordna en sommargågata utifrån social hållbarhet. Resultatet visar att en breddning av konceptet tillgänglighet möjliggör att offentliga platser blir mer inkluderande och flera grupper kan vara delaktiga i den offentliga miljön. Om detta sker kan tillfällig användning vara en metod för att skapa mötesplatser och öka tillgängligheten. Vidare är det grundläggande för att skapa en inkluderande plats att ett långsiktigt mål för platsen uttrycks och att balansen bibehålls mellan allmänna och kommersiella aktiviteter. / A socially sustainable society is based on creating an environment in which all individuals are respected and given equal opportunities to participate in society. Public spaces play an important role in the social sustainability of being involved, safe and accessible. People with different conditions should be able to participate in society and public environments need to be planned after physical accessibility so as not to exclude certain groups. Which groups that participate in the public space affects how society develops over time. The study draws attention to how temporary use can be used as a method to bring forward work on social sustainability. A summer pedestrian street is a temporary use of a place during the summer months when use is temporarily changed to pedestrian advantage by turning off the street for automobile traffic. The concept of summer pedestrian street is studied in this study from the perspective of social sustainability, by examining the possibilities and disadvantages that may arise when introducing temporary pedestrian streets and how these can be used in community planning to increase physical accessibility and socio-economic inclusion. A case study has been carried out across Östra Ågatan in Uppsala to investigate the possibilities and disadvantages of organizing a summer pedestrian street based on social sustainability. The results show that broadening the concept of accessibility enables public places to become more inclusive and several groups may be involved in the public environment. If this happens, temporary use can be a way to create meeting places and increase accessibility. Furthermore, it is essential to create an inclusive location for a long-term goal for the site to be expressed

Denna studie har fokuserat på villkor, kontroll och reglering av den barnkulturella platsen Schoolforgoodandevil.com och hur den tänkta målgruppen av barn rör sig inom platsen och dess rum. Genom användandet av en netnografisk metod har studien gått i dialog med platsens rum med hjälp av Foucaults heterotopiabegrepp samt barndomsgeografi för att påvisa hur diskursiva praktiker som kretsar kring barnet har påverkat uppbyggnaden av platsen och hur användarna tillåts nyttja dess rum. Anonymisering och censur har varit den främsta taktiken för platsens uppehållande av barnets ”säkerhet”. I analysen används även en social nätverksanalys som är en netnografisk metod för att deskriptivt analysera användarnas dialog för att undersöka förhållning till platsen regler, villkor och kontroll. Studien kommer fram till att målgruppen och positionen av platsen, det vill säga barnet respektive det digitala rummet, var den främsta påverkande faktorn i dess uppbyggnad, regler och kontroll.

Resandet försiggår i korridorer och fickor - mellanrum mellan här och där. Präglade av flyktighet och anonymitet utgör dessa rum en optimal plattform för introspektiv aktivitet. På bussen, tåget, flygplatsen, hotellet är vi ensamma tillsammans.  Projektet utgår ifrån en teoretisk undersökning av hotell och andra icke-platser som det globala kommunikationssamhället bidragit till.  De temporära rum som resande och hotellvistelser erbjuder ger utrymme för oss att ifrågasätta och utvärdera oss själva och vår identitet. Undersökningen fokuserar på individens påverkan av att befinna sig på avstånd från ”verkligheten”. Mariefred lämpar sig synnerligen bra att placera ett hotell marknadsfört som en plats man kan söka sig till för att vara ensam tillsammans med andra och fullt ut tillåta sig själv att befinna sig i mellanrummet, både fysiskt och psykist. Ambitionen har varit att utveckla ett hotellförslag där arkitekturen - såväl visuellt som rumsligt och konceptuellt - förstärker och uppmuntrar till asocial samvaro och introvert utforskning. / Travelling takes place in corridors and pockets - spaces inbetween here and there. Characterized by volatility and anonymity, these rooms provide an optimal platform for introspective activity. On the bus, the train, at the airport, the hotel - we are alone together. The project is based on a theoretical investigation of hotels and other non-places that the global society of communications has spawned. The temporary rooms that traveling and hotel stays provide, create a platform for us to question and evaluate our selves and our identity.The investigation focuses on how individuals who find themselves at a distance from "reality" react and are impacted.  Mariefred is a particularly well suited location for a hotel that markets itself as a place one can go to to be alone togehter with others and to fully allow oneself to be in the between - both physically and mentally. The ambition has been to develop a hotel where the architecture - both visually, spatially and conceptually - enhances and encourages antisocial togetherness and introverted exploration.

What attributes can make a street become more sociable and create a vibrant streetscape where people feel comfortable spending time? The purpose of this study is to find these attributes and apply this knowledge in a case study on Drottninggatan and Strøget to identify their strengths and weaknesses as well as providing recommendations on how the streets can become more sociable public spaces. To achieve this a diverse selection of methods will be used. A literature review with emphasis on theories by Mehta (2013), Jacobs (1995) and Whyte (1980) will form the foundation for the study. Furthermore a combination of conventional methods such as observations and counting/tracking and more experience-based methods as City Walks and storytelling will form the core of the case study. During the case study a number of important urban elements arose with the key features being the use of open spaces, urban furniture and their positioning, the use of green structure and the presence of events on the street. The architectural ensemble is to be considered important for the framing of the public realm to a certain degree since it has a strong effect on how a space is perceived and the fact that if inappropriately used it can give rise to negative experiences of the street. Strøget and Drottninggatan show examples of both good and bad practice and both have aspects to improve to support a more sociable public space, even though Strøget have to be considered as being a few steps ahead. / Vilka attribut kan få en gata att bli mer socialt tilltalande och skapa ett levande gaturum där människor trivs att vara? Syftet med denna studie är att finna dessa attribut och tillämpa detta i en fallstudie om Drottninggatan och Strøget för att identifiera deras styrkor och svagheter samt ge rekommendationer på hur dessa gator kan bli mer välkomnande och socialt tilltalande. Olika typer av metoder kommer att genomföras under denna studie. En litteraturstudie med tyngdpunkt på teorier av Mehta (2013), Jacobs (1995) och Whyte (1980) kommer att utgöra grunden för denna studie. Utöver detta kommer också en kombination av konventionella metoder som observationer och räkning/spårning och mer upplevelsebaserade metoder som City Walks och historieberättande att vara kärnan fallstudien. Under fallstudien uppkom ett antal viktiga attribut, men de viktigaste var användandet av öppna ytor, gatumöbler och hur dessa är placerade, användandet av grönstruktur och närvaron av olika event i gaturummet. Arkitekturens utformning är en till en viss grad en viktig aspekt när det gäller inramningen av det offentliga rummet eftersom den har en stark påverkan på hur gaturummet upplevs och det faktum att olämpligt användande kan resultera i negativ påverkan. Strøget och Drottninggatan visar båda prov på både bra och dåliga exempel, och båda har aspekter som behöver förbättras för att kunna främja ett mer socialt tilltalande gaturum, även om Strøget måste ses som att ha kommit längre i processen.

Social hållbarhet innefattar värdegrunder som är viktiga att främja för att möta de sociala utmaningar som samhället står inför. Inom stadsplanering tar arbetet med sådana frågor ofta skepnad som visioner och mål, men vägen från dessa strategiska principer till detaljplan och slutlig projektering är inte lika tydlig. Offentliga platser har en betydande roll i stadsutvecklingsfrågor gällande social hållbarhet, då de utgör rum för möten mellan människor. Den fysiska miljön kan användas för att främja inkludering, trygghet, och andra sociala värden i staden. Det finns olika teorier och perspektiv på vad som gör en offentlig plats framgångsrik, och hur den fysiska utformningen kan skapa förutsättningar för att stärka sociala värden. Bland annat bör en offentlig plats vara mångfaldig och skapa rum för engagemang och aktivitet i syfte att främja delaktighet och gemenskap. Samtidigt bör det formas förutsättningar för välbefinnande och inkludering av alla människor. Det finns teorier om gestaltningsprinciper för hur en offentlig plats kan formas för att främja dessa värden. Man talar bland annat om att skapa aktiva bottenvåningar och erbjuda en variation av aktiviteter. Även utformning av formella och informella sittplatser, samt beaktande av orientering, placering, avstånd och dimensioner kan skapa förutsättningar för olika former av sociala möten. Denna studie genomförs på uppdrag av Värmdö Kommun i syfte att ta fram en handbok för hur offentliga platser kan utformas för att främja social hållbarhet. Förutom en litteraturstudie av relevanta teorier och forskning genomförs denna uppsats med hjälp av en fallstudie. Med fokus på Gustavsberg i Värmdö Kommun har tre olika offentliga platser studerats; Gustavsbergs centrum, Stadsparken, och Gustavsbergs hamn. En platsanalys av områdena har genomförts för att studera attribut i den fysiska utformningen som främjar sociala värden i enlighet med identifierade teorier och forskning. Även en stadsrumsanalys har genomförts i syfte att studera vilka förutsättningar som skapas av stadens struktur. Utformningen av Gustavsbergs centrum karaktäriseras av främjande faktorer för att skapa engagemang och mångfaldighet, som följd av den variation av funktioner som finns. Stadsparken och dess öppna grönyta främjar välbefinnande och den framtida utvecklingen, med större variation av aktiviteter, erbjuder kvalitéer som kan tilltala fler målgrupper och skapa delaktighet och inkludering. Gustavsbergs hamn karaktäriseras av områdets kulturhistoria som bruksort, och utformningen av området präglas av den lokala identiteten. Även välbefinnande främjas genom bland annat offentlig konst, promenadstråk och sittplatser. Åtgärder för att skapa social blandning förespråkas också, genom att en variation av aktiviteter och stadsrum utformas för att tilltala fler målgrupper. / Social sustainability embraces values that are important to foster to meet the social challenges that society faces. In urban planning, working with such issues often involves creating visions and goals. However, the steps from these strategic principles to detailed and final planning are often unclear. Public places play a significant role in urban development issues regarding social sustainability, as they provide space for meetings between people. The physical environment of public places can be used to promote inclusion, safety, and other social values in the city. There are different theories and perspectives on what makes a public place successful, and how physical design can create the conditions for strengthening social values. Among other things, a public place should be diverse and create space for involvement and activity to promote participation and community. At the same time, conditions should be formed for the well-being and inclusion of all people. There are theories of design principles for how a public place can be shaped to promote these values. Among other things, there is talk of creating active ground floors and offering a variety of activities. Formal and informal seating, as well as consideration of orientation, location, distance, and dimensions can also create conditions for various forms of social meetings. This study is carried out on behalf of Värmdö Municipality to produce a handbook for how public places can be designed to promote social sustainability. In addition to a literature study of relevant theories and research, this essay is conducted as a case study. With a focus on Gustavsberg in Värmdö Municipality, three different public places have been studied; the Centrum for Gustavsberg, the City Park, and the Port of Gustavsberg. A site analysis of the areas has been conducted to study attributes in the physical design that promote social values in accordance with identified theories and research. An urban space analysis was also carried out to study the conditions created by the city's structure. The design of the Centrum of Gustavsberg is characterized by promoting factors for creating commitment and diversity, because of the variety of functions that exist. The City Park and its open green space promotes well-being, but the future development with greater variety of activities offers qualities that can appeal to more target groups and create participation and inclusion. The Port of Gustavsberg is characterized by the cultural history as an industrial area, and the design of the area is characterized by the local identity. Well-being is also promoted with the use of public art, walking paths and seating. Measures to create social mixing are also advocated, by designing a variety of activities and urban spaces to appeal to more target groups.

Bakgrunden till arbetet är en problematik som bland annat Boverket belyser och som idag är aktuell i flera kommuner, nämligen att kommunerna vill bygga tätare, mer yteffektivt och funktionsblandat. Samtidigt är bostadsbristen fortfarande ett problem i flera kommuner. Studenter och unga vuxna är särskilt drabbade av bostadsbristen och har svårigheter med att skaffa en bostad utifrån deras ekonomiska förutsättningar. Med detta i åtanke är bostäderna i förslaget avsedda för denna målgrupp. Detta arbete har som mål att presentera ett förslag på hur tillfälliga bostäder i form av modulhus kan byggas på underutnyttjade platser i storstäder som Stockholm. En inspiration till arbetet var konceptet SNABBA HUS som handlar om att bygga flyttbara modulhus på tomter med tillfälliga bygglov. Syftet med denna studie är att visa ett exempel på hur estetiskt tilltalande och välutformade modulhus kan bidra till att omvandla en underutnyttjad plats till ett multifunktionellt område. Fokus för arbetet ligger på gestaltning och byggnadsutformning. Med hänsyn till de miljöaspekter som varit av stor vikt under utbildningens gång är frågor kring vatten- och avloppshantering samt hållbara materialval av intresse i arbetet. I arbetet gjordes en lokaliseringsutredning för att identifiera en lämplig plats och kartlägga dess förutsättningar för uppförandet av de framtagna modulhusen. Genom en designundersökning som innefattat granskning av liknande projekt kring modulhus har metoder för en mer estetiskt tilltalande utformning identifierats. Via litteraturstudier och konsultationer undersöktes möjligheten för tillämpning av ett småskaligt vatten- och avloppsystem för att göra bostäderna oberoende av allmänna ledningssystem och främja mobilitet. Litteraturstudier om KL-trä (korslimmat trä) har genomförts för att sammanlänka de miljömässiga och estetiska aspekter som varit viktiga under arbetet. Arbetet har lett till ett förslag på utformningen av studentbostäder uppförda med tillfälligt bygglov ovanför en parkeringsplats. Modulhusen är utformade efter standardmåtten för en parkeringsplats och de gällande kraven för transport. De flyttbara modulhusens konstruktion möjliggör att de kan staplas i höjd- och sidled enligt önskemål. Uppförandet av bostäderna skulle innebära ett bättre utnyttjande av platsen för att möta kommunernas behov och kan antas skapa underlag till framväxt av ett multifunktionellt stadsområde. / The background of this work is an issue that the Swedish National Board of Housing, Building and Planning (Boverket) illuminates and which is currently relevant in several municipalities in Sweden, namely efforts towards a mixing of functions, densification and a more efficient exploitation of urban areas. The housing shortage is still a problem in several municipalities. Students and young adults are particularly affected by the housing shortage and have difficulties obtaining a home due to their financial conditions. The dwellings in the proposal of the study are intended for this target group. The goal of this thesis is to present a proposal on how temporary dwellings in the form of modular houses can be built on underutilized sites in big cities such as Stockholm. An inspiration for the thesis was the concept SNABBA HUS which is about building mobile modular houses with temporary building permits. The purpose of this thesis is to show an example of how well-designed modular houses can contribute to the conversion of an underutilized space into a multifunctional area. This work has focused mainly on design and planning for housing. Questions about water, sewage and sustainable materials have been of interest due to the environmental aspects that have been of significant importance during the education of the authors. A survey was carried out in order to identify a suitable location for the assembling of the proposed module houses. Methods for a more aesthetically pleasing design have been identified through a design study that included examination of similar projects about modular houses. Literature studies and consultations were carried out to examine the possibility of applying a small-scale water and sewage system to make the houses independent of general pipeline systems and promote mobility. Literature studies about CLT (cross-laminated timber) were made in efforts to link the important aspects of environment and design. This thesis presents a proposal of the design of student housing raised above a parking lot with a temporary building permit. The modular houses are designed to fit the standard measures of two parking spaces and to meet the conditions regarding transportation. The way the modules are constructed makes it possible to stack them in close position and on top of each other. The assembling of the houses would mean a higher grade of exploitation to meet the need of the municipalities and can presumably create a basis for the emergence of a multifunctional urban area.

Studiens syfte är att undersöka vilka meningserbjudanden som sker i förskolornas utomhusmiljöer som barnen plockar upp som bidrar till deras lek. Syftet med studien är att bidra till kunskap om utomhusmiljön samt se möjligheterna och de erbjudanden som finns att utforska i utomhusmiljön. Metoder som tillämpas är tematisk analys och observation. Empirin består utav fältanteckningar och observationsschema som analyseras genom Gibsons teori om affordance. Studiens resultat visar att det finns många faktorer som förändrar vilka meningserbjudanden (affordance) som barnen plockar upp till exempel hur utomhusmiljön är utformad med naturbaserade inslag, lekplatsstruktur eller en kombination av båda. I resultaten går det att urskilja att de lösa och fastsittande objekten som finns tillgängliga för barnen att plocka upp under leken bidrar till interaktion mellan individer, vilka meningserbjudanden som pedagoger ger barnen med planerade och spontana aktiviteter samt väderförhållandets meningserbjudanden. Pedagogerna behöver vara medvetna om meningserbjudanden i både deras egna handlingar och utomhusmiljöns för att kunna stötta barnen i deras lek och utforskande.

In Sweden, camera surveillance in places where the public own access is regulated by a permit. This entails a lack of permit requirement for camera surveillance in places where the public does not own access. Such places can consist of a privacy- sensitive character. Surveillance constitutes processing of personal data where- upon the General Data Protection Regulation (GDPR) must be complied with.Article 6 of the GDPR stipulates various legal bases that must be met in the processing of personal data. The ones who conduct surveillance in places where the public does not own access often fails to make correct legal assessments of Article 6(1)(e) and 6(1)(f) of the GDPR, as displayed by various supervisory de- cisions issued by the Swedish Authority for Privacy Protection. In this light, the purpose of the thesis is to examine and analyze how the ones who conduct sur- veillance and the Swedish Authority for Privacy Protection consider the personal integrity of the camera monitored individual in the assessments of Article 6(1)(e) and 6(1)(f) of the GDPR during camera surveillance without permit requirement in places where the public does not own access. Because of the differences be- tween the legal assessments made by the ones who conduct camera surveillance and the Swedish Authority for Privacy Protection, the thesis also intends to shed light on the consequences that arise for the camera monitored individual by the fact that their personal integrity is assessed in different ways.The thesis also aims to evaluate the Swedish Authority for Privacy Protec- tions’ supervisory work in relation to both personal integrity and the compliance with Article 6(1)(e) and 6(1)(f) of the GDPR during camera surveillance without permit requirement in places where the public does not own access. The Swedish Authority for Privacy Protections’ supervisory work is important as most of the camera surveillance takes place without a permit requirement and the fact that there is a lack of knowledge prevailing to the number of cameras in use. It is important that the Swedish Authority for Privacy Protections’ supervisory work is well-functioning since the ones who conduct surveillance carry out the legal assessments incorrectly. The risk with insufficient supervisory work is that per- sonal integrity is violated and that the GDPR is ineffectual in the long run.In general, it can be said that the legal assessments of Article 6(1)(e) and 6(1)(f) of the GDPR are poorly carried out by both the ones who conduct surveillance and the Swedish Authority for Privacy Protection. This primarily affects the cam- era monitored individuals’ personal integrity. Because of the indications of short- comings in the supervisory work, there are several improvement measures that can be taken to maintain personal integrity and ensure that the Swedish Authority for Privacy Protection continue to constitute an important function.

Med utgångspunkt i hållbar stadsutveckling och social hållbarhet undersöker denna uppsats offentliga mötesplatsers socio-ekonomiska kvaliteter. Miljonprogramsområdet Kroksbäck, beläget i sydvästra Malmö, utgör med sina befintliga och föreslagna offentliga mötesplatser undersökningsområdet. Genom teorier och litteratur om bland annat social hållbarhet, mötesplatser, offentliga platser/rum, territorialitet och grannskapet skapas normativa principer som blir till verktyg för uppsatsens socio-ekonomiska analys. I nulägesbeskrivningen av Kroksbäck synliggörs med hjälp av tidigare forskning och statistik, observationer samt intervjuer ett område med en påtaglig socio-ekonomisk problematik, brist på mötesplatser, service och handel. Då det angränsande och högprofilerade Hyllie centrumområde nu till största del står färdigt har Kroksbäck fått ett centralt läge och blivit attraktivt att bebygga och utveckla, vilket har resulterat i två gestaltningsförslag där Kroksbäck framstår som urbant, kommersiellt och tryggt, en vision långt ifrån verkligheten. För att anpassa stadsutvecklingsinsatserna till områdets boende och behov föreslås i uppsatsens förstudie ett projekt som avses främja Kroksbäck ur ett socio-ekonomiskt perspektiv, så att sociala värden som kan stärka området gynnas och därmed den övergripande samhällsekonomin. Genom att ta till vara på kroksbäcksbornas lokala expertis och kunskaper samt involvera en bredd av samhällsaktörer kan det föreslagna projektet Möt ditt Kroksbäck! understödja skapandet av socio-ekonomiskt hållbara mötesplatser i Kroksbäck. Projektets process ser till att stärka de boendes engagemang för sitt bostadsområde och deras självkänsla och mötena mellan boende från olika grannskap kan gagna den sociala sammanhållningen. När den fysiska mötesplatsen i ett senare skede står färdig kan den ge upphov till interaktion, vilket kan främja den kollektiva styrkan och de sociala nätverken, skapa arbetstillfällen och göra området mer trivsamt. / Based on theories and the discourse of sustainable urban development and social sustainability, this thesis explores the socio-economic qualities of public meeting spaces. The socially and economically deprived suburban housing area Kroksbäck, situated in the Southwestern parts of Malmö, Sweden, is with its existing and suggested meeting spaces the focus area of the analysis. Through theory and literature about social sustainability, meeting spaces, public space/place, territoriality, the neighbourhood, and the community, normative principles are created to function as a tool for this socio-economic analysis. In the chapter that makes up the status report, a housing area that is struggling with socio-economic insufficiencies, a lack of meeting spaces, service, and commercial activities is depicted. Since the adjacent and high-profile area Hyllie centrumområde is now nearly completed after many years of planning and construction work, Kroksbäck has gotten a new central location and has become attractive for entrepreneurs to start to develop. This has resulted in two urban development proposals, where Kroksbäck is presented as urban, commercial and safe, which is a vision far from today’s reality. In order to adapt the plans to the area and the people living here, a pilot study of a project intended to strengthen Kroksbäck’s socio-economic qualities is presented in this thesis. By supporting and facilitating social sustainability, the economy at large will benefit from the outcomes of better social relations and cohesion. The local expertise of the people living in Kroksbäck is made use of while at the same time involving different local stakeholders in the project Meet your Kroksbäck!, which is based on participatory methods and intended to be utilized in the development of the area and its new meeting spaces. The project is also intended to heighten the self-esteem and social cohesion of the locals living in Kroksbäck. When the new meeting space is created, in a later stage, it will help to promote interaction between people, strengthen social networks and the local economy, and make the area more lively and enjoyable to live in and to visit.