No description available.

Uppsatsen syftar till att studera hemlösas perspektiv på den byggda miljön i Stockholm stad. Detta utifrån två frågeställningar: Var bor/vistas hemlösa i Stockholm och varför? Vad finns det för möjligheter och begränsningar i stadens fysiska och strukturella utformning? Arbetet har färgats av teorier från bland annat Emma Jackson som studerat unga hemlösa i London. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av intervjuer och observation samt analyserats med narrativanalys. Uppsatsen undersöker användandet av rum genom exemplet hemlösa. Studiens resultat påvisar att hemlösa utsätts för krafter som drar och trycker dem i olika riktningar och påverkar deras rörelsemönster.

Denna flerfallstudie undersöker hur utformningen av platsers fysiska miljö påverkas av olika planeringsideal. Syftet är att studera om och hur den byggda miljön i mindre orter har påverkats av olika stadsplaneringsideal. Dessutom diskuteras orternas identitet och känsla i förhållande till den byggda miljön och planeringsidealens påverkan. De fall som undersöks är de fyra orterna Björneborg, Bäckhammar, Nybble och Ölme i Kristinehamns kommun. De teoretiska utgångspunkterna består av olika teorier om planeringsideal samt kulturgeografiska perspektiv på platsidentitet och platskänsla. Två viktiga bidrag har varit Christian Norberg-Schulz teorier om platsens ande, identitet och den byggda miljön samt Bo Larssons teorier om hur stadsideal och stadsbyggnadstyper påverkar relationen mellan den byggda miljön och människans identifikation till platsen. Studiens empiriska material utgörs av historiska lantmäterikartor, fältobservationer samt egna illustrationer. Analysen visar att inga definitiva svar huruvida stadsplaneringsideal har påverkat den fysiska utformningen av de mindre tätorterna är möjliga att ge, men att olika spår från stadsplaneringsideal i vissa fall kan urskiljas. Resultatet pekar dock i riktning mot att andra påverkansfaktorer än olika stadsplaneringsideal har agerat som starkare platsskapande krafter på orterna. Hur orternas identitet och känsla har påverkats av de olika planeringsidealen har inte varit möjligt att diskutera utifrån undersökningens resultat. Men resultatet har öppnat för en diskussion kring hur orternas identitet och känsla kan påverkas av den fysiska miljön, vilket ger en djupare förståelse för relationen mellan orternas fysiska utformning och dess platskänsla och platsidentitet.

Mitt syfte med den här uppsatsen var att undersöka vilka platser barnen vistas på när de går på rast. Jag lyfte fram barnens egna tankar om rasten med hjälp av barns perspektiv som min teoretiska utgångspunkt och använde mig av speciella platser, platsidentitet och platskänsla som teoretiska begrepp. Som metod valde jag att genomföra kvalitativa samtalspromenader med tretton barn från förskoleklassen till årskurs 2. För att få variation i min studie valde jag en flicka och en pojke från varje klass som jag gick samtalspromenaden med. Samtalen med barnen spelades in med en mobil så att inget som barnen berättade gick miste. Min studie visade att platser uppfattas som levande, att en plats kan upplevas på olika sätt och att olika lekar kan utspela sig där samtidigt. Undersökningens resultat visade att rollspel var en stor del av barnens rast. Resultatet visade även att barn kanske inte alltid behöver det vi vuxna menar när vi skapar det vi tror är perfekta miljöer för barn. Lek kan uppstå var som helst och barnen i undersökningen överraskade mig med vilka deras favoritplatser var. Den platsen som visade sig som den kreativaste platsen att leka på, var en plats som inte har fått någon speciell bestämd funktion för vuxna. Det var snarare en plats där barnen själva gett platsen en mening. Mina resultat visade att en plats kan användas som mötesplats för olika årskurser kan skapa möten som tillfredsställer barnens behov av att bli sedda och igenkända av andra. Detta i sin tur kan utöka vänskapskrets till att sträcka sig utöver de personer som finns i ens egen klass. Min studie visade att vägen till att stötta barn i att utveckla sina intressen handlade om att lyssna på barnen själva. Jag hävdade dessutom att fler mötesplatser borde skapas, där barnen från olika årskurser kan mötas och leka tillsammans.

Tidigare studier visar att återvinningsstationer med en god lokalisering och tillgänglighet ökar människors benägenhet till att källsortera. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Östersunds återvinningsstationer kan lokaliseras för en ökad tillgänglighet och därmed en förbättrad insamling av hushållsavfall. Uppsatsen analyserar dagens återvinningsstationer och människors attityder till källsortering i syfte att presentera en optimerad lokalisering av Östersunds återvinningsstationer. Metoden består av en litteraturstudie, en enkätundersökning, fältobservationer samt en statistik-­ och tillgänglighetsanalys av stadens befolkning och trafikflöden. Östersunds tolv återvinningsstationer är idag lokaliserade intill handelsplatser och bilvägar i utankanten av stadens bostadsområden. Anläggningarna utnyttjar inte sin maximala tillgänglighet och begränsar därmed människor utan bil att källsortera. Enligt enkätundersökningen var människor nöjda med återvinningsstationernas placering och tillgänglighet men ansåg att belysning och renlighet var dålig. Det behövs fjorton återvinningsstationer i Östersund för att tillfredställa stadens behov. Sex av fjorton anläggningar kan behålla sin nuvarande position medan åtta måste omlokaliseras till nya platser. Om uppsatsens lokaliseringsalternativ implementeras kommer anläggningarnas tillgänglighet att öka eftersom fler människor och förbipasserade fordon omfattas av återvinningsstationerna i jämförelse med dagens situation. För att möjliggöra en central lokalisering bör anläggningarna anpassas efter den miljö där de etableras i syfte att framstå som mer visuellt attraktiva och därmed uppmuntra förbipasserande människor till att källsortera.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den lokala uppfattningen i Ockelbo gentemot etableringen av en vindkraftspark i näromgivningen samt vad som ligger bakom Upplands Väsbys val att bygga ett vindkraftverk på annan ort. Resultaten visar att NIMBY-åsikter inte ligger bakom Upplands Väsbys val samt att attityden som återges bland de boende och kommuntjänstemännen i Ockelbo kommun präglas av en positiv inställning mot vindkraftsetableringen i deras närmiljö. Den positiva inställningen grundar sig främst på utbetalningen av bygdepengen samt att vindkraften symboliserar och innebär miljövänlig energi.

Intill torget Esperantoplatsen i Göteborg bygger man Masthuggskajen, en ny stadsdel med en konstgjord halvö, 1300 bostäder, 6000 kontor och tre hus, runt 100 meter höga. I projektets plandokument och skuggstudier är Esperantoplatsen utelämnat. Här finner uppsatsen sitt syfte. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Masthuggskajen och Hotel Draken kan komma att påverka Esperantoplatsen och dess restaurangverksamheter, både ur ett skuggperspektiv och sett till torgets potentiellt förändrade platskänsla. Skuggstudien jämför skuggbildningen idag, med hur den kommer bli när Masthuggskajens bebyggelse är färdig. Detta tillsammans med djupgående intervjuer med representanter från Esperantoplatsens tre verksamheter besvarar arbetets syfte. Uppsatsen kommer fram till att Masthuggskajens tre höghus kommer att påverka förutsättningarna för torgets uteserveringar till sol mellan 1,5 – 2 timmar per dag under sommarhalvåret. Samtidigt kommer restaurangerna få andra förutsättningar med det ökade flödet av människor som Masthuggskajen bidrar med. Med noggrann planering av höghusen behöver det inte höghusen bidra att torgets platskänsla försämras, utan kan bidra till att Esperantoplatsen blir en unik plats i Göteborg.

Denna uppsats handlar om Arvika i västra Värmland som bland annat är känt för sitt rika kulturliv. Kultur är ett differentierat begrepp som har olika definitioner beroende på vad man syftar på och vem man frågar. Uppsatsens syfte är att utskilja om det finns en officiell bild av Arvikas kultur och om äldre och unga personer har en annan bild för att förstå om kulturen har betydelse för platsens identitet. Resultatet blev att bilderna till viss del ser olika ut men även att de liknar varandra. Bilden av Arvikas kultur är ofta estetisk men olika individer snarare än olika grupper hade skilda åsikter om vad de definierar som kultur samt hur de identifierar sig med den och platsen. / This senior essay is about the town of Arvika, in Western Värmland, Sweden. Arvika is famous, among other things, for its rich cultural life. Culture is a difficult concept that has many meanings depending on who you ask. The paper tries to highlight or draw out the official perceptions of Arvika´s culture and whether the elderly and the young inhabitants have a different image and perception of Arvika´s culture. The essay examines the importance of culture for the (place) identity of Arvika. The study found out that the official and ”popular” images of Arvika on the whole are similar, but diverse as well. The images of Arvka´s culture are often aesthetic. The differences are individual rather than age or group related.

Uppsatsen undersöker och analyserar hur barn i mellanstadiet använder och upplever sin skolgård. Material har samlats in genom observationer och kvalitativa intervjuer med 22 elever från två skolor i södra Stockholm och sedan analyserats utifrån ett genusperspektiv. Hur eleverna använder och upplever platser på skolgården beror bland annat på sociala konstruktioner som genus och ålder och visar sig genom homogena grupper på olika platser, vilket eleverna också berättar om. Utöver elevernas sociala nätverk och gruppindelningar som påverkar deras användning av platsen, beror användandet även av regler skapade av vuxna. Dessa faktorer påverkar elevers platskänsla på individuell och kollektiv nivå. Studien visar att elever avstår från vissa aktiviteter och därmed platser på skolgården. Genom att ha bestämda platser för olika aktiviteter, som tilltalar och utförs av majoriteten flickor eller pojkar, skapas genderiserade platser. Syftet är att uppmärksamma hur elever upplever och använder sin skolgård och de skillnader som skapas genom konstruktioner av genus, och på så sätt identifiera möjligheter att motverka dessa. Detta för att alla barn ska ha samma rättigheter och möjligheter till alla platser på skolgården och till alla de lekar och aktiviteter som sker där.

This study investigates how schools use green areas and what obstacles the schools meet in using green areas. In two different schools in the suburbs of Stockholm students from year 9, teachers and the school management have been interviewed. With the key concepts ofenvironmental justice, sense of place and outdoor education this study has been trying to get a deeper understanding of the schools use of green areas. According to the regulatory document LGR 11 schools must strive to make students aware of the environment close to them, something outside education have been shown to achieve. Teachers did not agree in what obstacles there was for having outdoor education in green areas and far from all the students were interested of being educated in green areas. The two schools had different approaches to outdoor education and usage of green areas. Why that is can is hard to answer but accordingto the school management from one of the schools it could have to do with lack of school traditions regarding outdoor education.