Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att få en fördjupad kunskap om hur skolan kan främja pojkars motivation att läsa och vilka faktorer som motiverar pojkar att läsa. Studien bygger på intervjuer med pojkar i stadierna 4–6 och 7–9 med läs- och skrivsvårigheter. Då det är pojkarnas upplevelser och erfarenheter som är undersökningens fokusområde så valdes semistrukturerade intervjuer, då denna metod gör det möjligt att fånga pojkarnas attityd och perspektiv på läsmotivation. Forskningsfrågorna fokuserar på vilka faktorer pojkarna beskriver ökar deras motivation att läsa, samt se om det finns några likheter och skillnader mellan stadierna. Vi valde att göra intervjuer med pojkar då det finns begränsad forskning om vilka faktorer pojkar beskriver främjar deras motivation att läsa. Totalt kontaktades sju skolor, och elva pojkar deltog i studien, varav en pojke deltog i en pilotintervju. Studiens teoretiska ramverk grundar sig på Dr William Glasser teori, motivationsteori, som handlar om att motivationen kommer inifrån eleven själv. Studien utgår även från ett specialpedagogiskt, relationellt och inkluderande perspektiv. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en tematisk analys. Resultaten och analysen i studien synliggör vilka olika faktorer som främjar pojkars motivation att läsa. Analysen synliggör vikten av likvärdiga förutsättningar för att nå god läsförmåga, exempelvis beskriver pojkarna att motivationen ökar när de har tillgång till böcker i olika genrer, att de får välja vilka böcker de vill läsa men även vikten av lämplig läsnivå på böckerna. De lyfter även att motivationen främjas när de får interagera socialt med andra om vad de läst. Något som sticker ut i det empiriska materialet är att samtliga pojkar inte får möjligheten att läsa regelbundet eller får tillräckligt med läsmängd. De lyfter även pedagogens roll och vikten av stöd och feedback.

Erfarenheten av och forskning om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan pekar på att undervisningen inte är till belåtenhet hos eleverna. För att utröna detta ytterligare valdes en studie med syftet att undersöka flickors och pojkars uppfattningar om innehåll och undervisningsmetoder inom sex- och samlevnadsundervisningen i skolåren 7-9. Hur undervisningen skall vara utformad för att kännas meningsfull för eleverna är av intresse i studien. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med enkäter och gruppintervjuer som metod att skapa ett empiriskt material. Undersökningen genomfördes på två skolor. I enkätundersökningen deltog 47 elever och i gruppintervjuerna deltog fyra flickor och fyra pojkar. Resultatet visar att flickor ochpojkar anser att sex- och samlevnadsundervisning är viktigt och att de fått en relevant undervisning under grundskolans senare år. Gemensamt för flickor och pojkar är att de vill ha en varierad undervisning av såväl innehåll som undervisningsmetoder. Viktigt är att den som undervisar i området skall vara väl insatt och ha stora kunskaper inomområdet. Den som undervisar får heller inte, anser eleverna, bli generad och tycka att det är pinsamt när eleverna ställer frågor. Eleverna i undersökningen saknar dock utrymme för diskussion i undervisningen. Studien visar även att eleverna uppfattar att en stor del av undervisningen läggs på frågor rörande sexualitet, könsorganens anatomi,könssjukdomar och preventivmedel. Däremot läggs endast en begränsad del utav tiden på samtal rörande samlevnad, vilket är ett område som eleverna efterfrågar i undervisningen. För att åstadkomma en meningsfull undervisning i sex- och samlevnad ur ett elevperspektiv förutsätts att eleverna får tillgång till information om vad undervisningsområdet skall innehålla. Genom förhandsinformationen kan eleverna ges inflytande i undervisningen. Av stor betydelse för eleverna är att läraren utgår ifrån elevernas frågor och vad eleverna känner är relevant för dem just nu. / Experience and research of sexual education in school shows that the teaching is not valued as satisfaction by young people. To investigate this statement a study of girls’and boys’ perceptions of content and teaching methods in sexual education in secondary school was conducted. How the teaching should be designed to be meaningful is of interest in the study. The study was conducted with a qualitative approach where the key is to get the different views. To gather the data both questionnaires and group interviews were used. The questionnaires study involved 47 students and group interviews four girls and four boys. The result shows that students believe that sexual education is important and that they had received a good education in secondary school. Common for girls and boys is that they want a varied teaching of both content and teaching methods. It's important that anyone who teaches in the area must have good knowledge. The students also think that the teacher must not be embarrassed and think it's embarrassing when students ask questions. Students in the investigation wants more time for discussions. The study also shows that a large part of teaching is on issues related to sexuality, genital anatomy, STD and contraception. On the other hand is only a bit of time about relationships, which is an area that students are asking for. In order to achieve a meaningful education, from a student perspective, requires that students gain knowledge of what the area contains in order to be able to have influence in teaching. By preliminary information students can be given influence in teaching. It's of great importance that the teacher understands students' questions and what students feel is relevant for them right now.

Med utgångspunkt i genusteori, intersektionalitet och litteraturteori analyserar denna studie två elevvalda böcker från ett bokprojekt i en gymnasieskola; Hungerspelen av Suzanne Collins och Jag är Zlatan Ibrahimović: min historia av Zlatan Ibrahimović och David Lagercrantz, varav en bok är flickvald och en är pojkvald. Böckerna analyseras utifrån genusperspektiv i förhållande till traditionella könsstereotyper, såsom hur de kvinnliga och manliga karaktärerna beskrivs, hur de talar, hur de påverkas av andra aspekter såsom klass och etnicitet samt hur fördelningen av män och kvinnor ser ut. Utöver nykritikens närläsning av litteraturen analyseras de sammanställda listorna med boktitlar som eleverna har valt, för att urskilja potentiella mönster i förhållande till genus, vilket ställs mot de böcker som i en intervju med läraren bakom bokprojektet framkommer att hon skulle välja att läsa i sin klass. Genrer och författare för de elevvalda böckerna analyseras utifrån befintlig forskning för att kunna skönja om det överensstämmer med forskningen, samt huruvida den litteratur som presenteras av läraren stämmer överens med de preferensramar som finns för flickor och pojkars läsning. Resultatet av litteraturanalysen är att huvudpersonerna i böckerna ständigt gör genus, feminitet och maskulinitet, för att uppnå olika mål och till och med överleva. Zlatan vill framstå som tuff och imponera på andra män medan Katniss måste följa de kvinnliga skönhetsidealen i huvudstaden för att få sponsorer. I båda böckerna är karaktärerna i majoritet män, vilket i Zlatans fall beror på hans karriär som är mansdominerad och följer mönstret för medelklassmannen som skapar sin manlighet i en homosocial sfär. I Hungerspelen är de viktigaste personerna som omger Katniss män, men den är i övrigt mer uppblandad och traditionella könskodade yrken är inte lika könskodade. Båda böckerna problematiserar klass och det är stor skillnad på män och kvinnor från arbetarklass och överklass. Både Katniss och Zlatan gör en klassresa igenom boken. När det kommer till elevernas läsning är det endast en av fyra lärarvalda böcker som passar pojkars läsning, övriga tre stämmer bättre överens med flickors val av litteratur. De böcker som valts av eleverna har en jämn spridning av kvinnliga och manliga författare. Pojkar föredrar att läsa deckare, biografier och fantasy, medan flickor hellre läser böcker som handlar om kärlek och romantik.

Denna studie ämnar sammanställa resultat från de internationella jämförelser av elevers läsförståelsekunskaper som Sverige deltagit i, med särskilt fokus på svenska pojkars prestationer i dessa undersökningar. Studiens syfte är att undersöka vilka trender som går att skönja i pojkars läsning, och analysera hur skillnader mellan svenska pojkar och flickors läsning ter sig över tid. En överblick ges dessutom av svenska pojkar och flickors samlade resultat i läsförståelsestudier. Totalt har material från tio internationella studier insamlats och analyserats. Data har hämtats främst från de Skolverket-rapporter som författats efter varje undersökning. I resultatanalysen påvisas bland annat att svenska pojkar såväl som flickor försämrat sina läsförmågor signifikant sedan första undersökningen 1970. Dessutom har könsskillnaden vuxit och i den senaste undersökningen, 2012, registrerade svenska elever rekordhöga könsskillnader i läsförmåga, en skillnad som till stor del kan attribueras till pojkars kraftigt försämrade läsförmågor. Vidare så framkom det i analysen att svenska pojkars såväl som flickors läsattityder har försämrats det senaste decenniet. Denna trend var emellertid tydligast bland pojkar. / This study aims to compile results from international surveys of students’ reading competence that Sweden has participated in, with particular focus on the results of Swedish boys. The purpose of the study is to reveal trends in boys’ reading, and analyse how differences between Swedish boys and girls’ reading has developed over time. The paper also offers an overview of Swedish boys and girls’ general performances throughout all surveys. In total, material from ten major international surveys has been analysed. Foremost, data has been collected from the survey reports written by the Swedish National Agency for Education. In analysing the material it was found, among other things, that Swedish boys as well as girls significantly have worsened their reading competence since the first survey in 1970. Furthermore, the gender differences in reading have increased considerably, and in the latest survey, PISA 2012, Swedish students registered historically high gender differences, a circumstance that largely could be attributed to the deteriorating results of Swedish boys. In addition, it became apparent that Swedish students’ reading attitudes have worsened the last decade, a trend particularly salient among boys.

The aim of this study is to investigate how five boys in grade 3 of compulsory school structure and use language when they write narrative texts retelling and assessing personally experienced events. This is studied by interpreting how the boys use genre steps that are typical of the structure of personal narrative texts and by detecting and naming different linguistic features in the texts. The material in the study consists of five boys’personal reports and the method, which is based on the theories of genre pedagogy (see Johansson & Sandell Ring 2012:28ff, 223f), comes from systemic functional linguistics. A central finding of the study is that the boys structure their texts in varying combinations of genre steps which commonly occur in texts of a narrative kind. Another central finding is that the language in the boys’ texts consists of many verbs and verb groups which explain that someone is acting or doing something, different discourse connectives to indicate time, along with expressions for emotions and descriptions of experiences or objects.