Studiens syfte är att undersöka pojkars attityder till läsning av skönlitteratur. Vi vill med våra frågeställningar ta reda på vilka faktorer som påverkar deras läsning av skönlitteratur. Arbetet syftar till att undersöka vad pojkarna läser samt vad de anser att de får ut av sin läsning. Vi har använt oss av enkätundersökningar och kvalitativa intervjusamtal för att uppnå studiens syfte. Resultatet visar sammanfattningsvis att pojkarna i urvalet sällan uppger har läsning som ett prioriterat intresse. Det finns en tydlig trend bland pojkarna där Harry Potter (Rowling) och Kalle Anka (Disney) var de vanligaste förekommande böckerna. Fantasygenren läses för dess möjlighet att fly från verkligheten och serietidningar för det låga engagemang som krävs och lättillgängliga händelseförlopp.

<p>This study shows how boys and girls play has changed during the 20th century. The purpose is to make people aware of the change that has happened. In the background I show what the literature says about gender and play, before and now.</p><p>To get a result I’ve interviewed two older persons and four children. These interviews has been compared to see similarities and differences.I discovered that today’s play revolves mostly around toys. In my discussion I talk about how I believe this can affect children and their fantasy. I’ve also discovered that girls play hasn’t changed as much as boys.</p><p> </p>

Uppsatsens syfte är att belysa högstadieelevers grammatikintresse. Målet är att försöka förklara och förstå vad pojkar respektive flickor tycker om grammatik. Syftet är också att se om det finns några skillnader mellan pojkars respektive flickors grammatikintresse. Frågeställningar som uppsatsen behandlar är: Hur uppfattar elever grammatikundervisningen? samt Går det, ur ett genusperspektiv, att urskilja skillnader mellan pojkars och flickors uppfattning gentemot grammatikstudier? Den valda metoden är en kvantitativ metod med kvalitativa inslag, det vill säga en enkätundersökning som både innehåller slutna, alternativa och öppna frågor. Utformningen ger arbetet styrka och förklaring till varför vissa informanter tycker som de tycker. Huvudresultatet visar att det finns fyra generellt återkommande uppfattningar i frågan om elevernas uppfattning av grammatikundervisning, nämligen: Grammatik är viktigt, grammatik är roligt, grammatik är viktigt men tråkigt och slutligen grammatik är oviktigt eller tråkigt. Vidare uppvisar pojkarna i undersökningen en något mer negativ uppfattning till grammatik än flickorna och flickor hävdar att grammatik är viktigt vid språkinlärning.

This study shows how boys and girls play has changed during the 20th century. The purpose is to make people aware of the change that has happened. In the background I show what the literature says about gender and play, before and now. To get a result I’ve interviewed two older persons and four children. These interviews has been compared to see similarities and differences.I discovered that today’s play revolves mostly around toys. In my discussion I talk about how I believe this can affect children and their fantasy. I’ve also discovered that girls play hasn’t changed as much as boys.

The aim with this essay is to look into what literature has been published in 2006 and 2007 for boys between the ages of twelve and sixteen in order to analyse six of the titles. Our two main questions are as follows: • How is the teenage boy depicted in six of these books? - To what extent is the teenage boy depicted in a gender stereotypical way?. We chose the titles for analysis based on our mapping of the published literature and took into account the authors’ gender and age as well as the main themes of the books. As theoretical base for our analysis we used Marias Nikolajeva’s table of gender stereotypes in literature. The table lists traits that are characteristic of masculinity and femininity respectively. The market for boys’ literature is rather limited and male authors by far exceed female ones in number. Our analysis shows that the main characters are not particularly stereotypical. However, most books contain other characters that definitely show mostly gender stereotypical features. / Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga ungdomslitteratur för pojkar mellan tolv och sexton år som publicerats under 2006 och 2007. Vi har sedan analyserat sex av de publicerade titlarna. Våra frågeställningar är som följer: • Hur skildras tonårspojken i några av dessa böcker? - I vilken utsträckning är tonårspojken genusstereotyp? Vi valde böcker att analysera utifrån kartläggningen och tog hänsyn till författarnas kön och ålder samt böckernas huvudtema. Som teoretisk utgångspunkt för vår analys använder vi Maria Nikolajevas schema för manliga och kvinnliga egenskaper. Utbudet av pojklitteratur är begränsat. Manliga författare överskrider kvinnliga i antal. Vår analys visar att huvudkaraktärerna inte är överdrivet stereotypa, däremot innehåller de flesta böcker sidokaraktärer som upplevs som genusstereotypa.

I denna kvalitativa och kvantitativa studie har pojkar i årskurs 6 och deras motivation till läsning i relation till den stöttning de får av sina lärare och vårdnadshavare undersökts. Syftet var att skapa erfarenheter och kunskaper kring hur pojkar i årskurs 6 kan motiveras till läsning och vilket stöd de kan tänkas behöva från sin skola och sitt hem. Hur skola och hem uppfattade kommunikationen mellan varandra i syfte med att nå progression i pojkars läsning undersöktes också. Studien har genomförts på tre olika F-6 skolor i två olika kommuner i landet. Genomförandet av studien och datainsamlingen har skett genom elevintervjuer i två olika fokusgrupper. Vidare har även två enkätundersökningar genomförts, varav den första enkätundersökningen riktade sig till pojkarna i årskurs 6, och den andra till deras vårdnadshavare. Resultatet av studien visar att läsintresset oftast är motivationsbaserat, samt att manliga läsande förebilder har en positiv inverkan på pojkars motivation till läsning.

Denna studie tar avstamp i den tidigare litteraturstudien Utveckling i skriftspråk i svenskämnet, som undersökte om elevers attityder skilde sig beroende på deras kön, och om detta påverkade deras skrivutveckling och vidare deras resultat och betyg. För att fördjupa den tidigare skrivna litteraturstudien avser denna studie att finna svar på hur lärare upplever pojkars prestationer, hur de arbetar med att skapa ett lärande klimat och om lärare anser att de behandlar pojkar och flickor olika. Utifrån den litteraturstudie som ligger till grund för denna studie visade det sig att det fanns skillnader i pojkars och flickors attityder och att det påverkade deras skrivutveckling. Denna studies syfte har undersökts med hjälp av en semi-strukturerad enkät som skickats ut till 40 skolor. Av dessa valde 12 lärare att svara, resterande 5 återfanns i en Facebookgrupp ämnad för svensklärare. Svaren på enkäten visar på att lärare har olika uppfattningar om pojkars prestationer, att de arbetar olika men att de inte anser att de behandlar pojkar och flickor olika.

Den här uppsatsen undersöker hur samtida lättläst realistisk litteratur skildrar vilka utmaningar samhället menar att pojkar i högstadieåldern med läs- och skrivproblematik står inför. Eftersom texttypen lättläst är relativt ung och har andra förutsättningar än traditionell litteratur tar uppsatsen också upp texttypens historia och särskilda förutsättningar. Lättläst har flera målgrupper med olika behov. Den här uppsatsen fokuserar på pojkar i målgruppen ′′läsovilliga,läsovana och läsomotiverade′′ Genom narrativa progressionsanalyser av titlar vars protagonister har uttalad läs- och skrivproblematik visar uppsatsen vilka normer och värderingar som pojkarna måste följa för att komma ur det utanförskap som deras läs- och skrivsvårigheter försätter dem i. Uppsatsen kartlägger och analyserar också sociala markörer som används för att gestalta protagonisternas utanförskap. Analyserna kombinerar narratologi med litteratur- och kultursociologisk- och alteritetsteori. Resultatet diskuteras sedan med hjälp av begreppet hegemoni och föreslår att den skildring av målgruppens situation som texttypen för fram innebär att pojkar i grundskolan med läs- och skrivproblematik ensamma får ta ansvar för sina eventuella skolmisslyckanden. Uppsatsen föreslår också att narrativ i lättläst litteratur för pojkar som anses behöva hjälp för att läsa komma in i litteraturens värld avhåller målgruppen från läsning.

This Master essay has examined boys´own view of success factors for learning. The attended school is organized with pupils from 6-16 years old. It is a school in West Sweden, which has good results among boys leaving school, the difference from the country´s results are significant. The purpose of the study has been to find out from an organizational and pedagogical perspective which success factors therer are for boys´ learning. The study has a qualitative approach and semi structured interviews were conducted in groups of two or three pupils (boys) in grade nine. The method for the interviews is called Perception Map (Sherp, 2018) and has been completed like a dialogue in the group. What emerged out of the interviews are analyzed by using three research questions: Which are boys´own view of success factors at the current school? How do the boys connect the success to the school´s profile? To what extent are the boys´view of success factors characterized by quality education? In the results of the study it can be concluded that the two perspectives are interdependent and that the basic conditions are a factor of great importance. The small school and the small classes provide the conditions for the teachers to have time to meet each of the students and get to know them and everyone´s needs. These meetings are the basis of a good relationship that can be created between students and teachers, and the good relationship creates security and a calm environment. To sum up, this together provides the conditions for teaching and learning. What then happens in the classroom is dependent on the teacher´s competence and ambition to motivate, interest and catch the students´ attention. It also means that the school´s culture is characteristic of the values that prevail in the boy´s group and the prerequisite for whether a study culture is created instead of an anti-study or anti-effort culture. / Sammanfattning Denna magisteruppsats har undersökt pojkars egen syn på vad som är framgångsfaktorer för lärande. Undersökningen är gjord i en F-9-skola i västra Sverige bland pojkarna i åk nio utifrån att skolan har signifikant högre genomsnittlig meritpoäng än rikssnittet för samma grupp. Syftet med studien har varit att utifrån ett organisatorisk och pedagogiskt perspektiv få fram vilka framgångsfaktorerna är för pojkars lärande. Studien har både en kvalitativ och en kvantitativ ansats, där halvstrukturerade intervjuer har gjorts i grupp om två till tre elever. Intervjumetoden har varit föreställningskarta enligt Scherp (2018) och eftersom den gjorts i grupp har den karaktäriserats som ett lärande samtal. Nyckelord och utsagor har sedan analyserats utifrån de tre frågeställningarna, varav den sista även analyserats utifrån Håkansson &amp; Sundbergs (2018) sju riktningsgivare för en kvalitativt god undervisning:  Vilken är pojkarnas syn på skolans framgångsfaktorer? På vilket sätt kopplar pojkarna framgången till skolans profil? I vilken utsträckning kännetecknas pojkarnas syn på framgångsfaktorer av kvalitetsmässigt god undervisning? I studiens resultat kan man dra slutsatsen att de båda perspektiven är beroende av varandra och att de grundläggande betingelserna är en faktor med stor vikt. En modell utifrån pojkarnas utsagor visar att skolkulturen eller skolans kontext blir en bärande faktor för övriga faktorer. Den lilla skolan och de små klasserna ger förutsättningar för lärarna att få tid till att möta eleverna och lära känna dem och deras behov var och en. Dessa möten är grunden till att en god relation kan skapas mellan elever och lärare och den goda relationen skapar trygghet och studiero. Detta sammanlagt ger förutsättningar för undervisning och lärande. Det som sedan händer i klassrummet är beroende av lärarens skicklighet och ambition att motivera, intressera och fånga eleverna. Det innebär också att skolans kultur är bärare av de värderingar som råder i pojkgruppen och förutsättningen för om en pluggkultur skapas istället för en antiplugg- eller antiansträngningskultur.

Abstract The aim of this study is to investigate attitudes to leisure-time reading among pupils in grade 5. A subsidiary aim is to examine whether there is a difference between how boys and girls relate to reading books. The method used in the study is questionnaires and a focus group interview. The result shows a clear difference between boys’ and girls’ reading habits in leisure time. The girls devote more time in general than the boys to leisure-time reading, but sports activities and the computer are two phenomena that the pupils choose in preference to reading. In the study one can see a link between reading literature relatively frequently in leisure time and having a positive attitude to reading in school, which applies to both sexes. The pupils who seldom or never read in their leisure time are also more negatively disposed to reading in school, which applies chiefly to the boys.