En kvalitativ studie har genomförts för att undersöka hur HBTQ+ personer upplever attityder och insatser inom polismyndigheten angående HBTQ+ relaterade frågor. Studien syftar till att förstå hur dessa utmaningar reflekteras och hanteras inom polismyndigheten. Genom att studera detta från tre olika perspektiv, det organisatoriska, kollegiala och det personliga perspektivet, har vi genomfört 6 semistrukturerade intervjuer med förhoppningen att få svar på följande frågeställningar:  -  “Vilka faktorer påverkar queerpolisers känslor av att känna sig inkluderade eller eventuellt exkluderade inom polismyndigheten?” -  “Vilka sociala strategier används av queerpersoner vid tillfällen av exkludering kopplat till arbetsmiljön inom Polismyndigheten?”  Genom att ta del av polisernas berättelser och upplevelser har vi fått en insikt i vilka faktorer som påverkar queerpolisers känslor av inkludering och exkludering samt hur de hanterar dessa. Resultatet visar att queerpoliser till stor del känner sig inkluderande på arbetet. Insamlat material visar däremot att resultatet är mer komplext. Intervjupersonernas berättelser och erfarenheter belyser att det krävs en viss anpassning till organisationens normer för att bli socialt accepterad i gruppen. Samtidigt beskriver majoriteten av intervjupersonerna att de känner sig inkluderade och inte har några känslor av exkludering vilket kan tyda på viss särkoppling. Känslor av exkludering visade sig komma från skämt och specifik jargong mellan kollegor inom polismyndigheten. Konsekvensen av detta har visat sig resultera i att intervjudeltagarna utvecklat sociala strategier såsom att tona ner sina åsikter inom HBTQ+ relaterade frågor samt att kartlägga vilka kollegor som uttrycker sig provocerande för att undvika eventuell exkludering.

Det brottsförebyggande arbetet har stött på utmaningar och haft en låg status inom Polismyndigheten. År 2022 påbörjade Polismyndigheten implementeringen av deras nya brottsförebyggande strategi (PM 2022:12). Syftet med den nya strategin är att tydliggöra målen och säkerhetsställa att arbetet bedrivs effektivt. Den här studiens syfte är att undersöka implementeringen av Polismyndighetens brottsförebyggande strategi hos områdespoliser och att öka kunskap och urskilja faktorer som har betydelse för implementeringen. Studien är kvalitativ och materialet har samlats in genom intervjuer som sedan har analyserats i form av en tematisk analys. Studien tar avstamp i Lipskys (1980) teori om street-level bureaucracy och Lundqvist (1992) implementeringsteori. Resultatet tyder på att det finns en stor variation i hur områdespoliser tillämpar och förstår strategierna. Den brottsförebyggande strategin genomsyrar inte hela Polismyndigheten och flera av de problem som historiskt har identifierats kvarstår i Polismyndigheten. Det finns en stor motivation och ett engagemang hos områdespoliser men trots det har inte strategin fått fullt genomslag. Resultatet visar att det beror på faktorer som motivation, kompetens, resurser, prioriteringar, yrkeskultur samt ledarskap.

Sociala medier skapar stora förändringar runt både människor och organisationer. Det betyder att organisationer behöver anpassa sin kommunikation för att nå ut till sin målgrupp. Myndigheter har idag en uppgift i vårt demokratiska samhälle att informera och upplysa samhället och det är även centralt för myndigheter att börja använda sig av sociala medier för att nå sin målgrupp. Syftet med undersökningen är att kartlägga hur en polismyndighet kommunicerar via sociala medier till sin målgrupp. Vi har valt att göra en fallstudie på en specifik polisgrupp - ungdomspolisen och hur de kommunicerar till sin målgrupp. Undersökningen ämnar besvara följande frågeställningar: Hur kommunicerar polisen på sociala medier? Hur kommunicerar ungdomspolisen på Åland genom sin Facebooksida? Och i vilket syfte använder ungdomspolisen sig av Facebook? För att besvara dessa frågor har två metoder använts - netnografisk observation och semistrukturerade intervjuer. Genom en observation av Facebooksidan besvaras frågan hur de kommunicerar på Facebook och genom intervjuer framkommer svaret på i vilket syfte de använder sig av Facebooksidan. Det insamlade materialet analyseras sedan i ljuset av uppsatsens teoretiska ramverk där public relations, Schneiders kommunikationsmodell och strategier för myndigheter på sociala medier presenteras. De övergripande resultat som framkommit genom denna studie är att ungdomspolisen inte har någon specifik strategi för hur de kommunicerar. Poliserna har dock olika sätt att skriva, vilket på så sätt leder till vad man skulle kunna kalla egna individuella strategier för användandet. Deras huvudsyfte med Facebooksidan är att göra polismyndigheten mer öppen och transparent, vilket de gör genom inlägg där de vill informera, visa arbetet som polis, uppmana och föra en dialog med målgruppen. Polisen hade från början ungdomar som målgrupp, men med tidens gång har målgruppen förändrats till föräldrar och egentligen hela allmänheten. Slutsatsen utifrån analysen är att myndigheter som använder sig av sociala medier måste använda rätt plattform för att nå sin målgrupp, men även att sociala medier är ett utmärkt verktyg för att upprätthålla relationer och skapa förståelse för polisyrket vilket i sin tur kan leda till förbättrade relationer mellan polisen och målgruppen. / Social media creates new conditions around both individuals and organizations. This means that organizations need to adjust their communication efforts to reach their target group. Therefore, it is central to the authorities to start using social media to reach their target group when the usage of social media increases. The purpose of this study is to identify how a specified police group communicate through social media to their stakeholders. We have chosen to do a case study on a specific group of police – The Youth Police and study how they communicate through social media to their stakeholders. The study aims to answer the following questions: How does the police communicate on social media? How does the Youth Police communicate through their Facebook page? And for what purposes are the Youth Police using the Facebook page? To answer these questions, we have used two methods - observation and interviews. The collected material is then analysed in the light of the theoretical framework, where we describe public relations, Schneider's communication models and different strategies for authorities on social media. The overall results obtained by this study is that the Youth Police do not have a specific strategy for how they communicate, but the police have their own ways of writing and thus form an unspoken individual strategy. Their purpose with this Facebook page is to make the police more transparent, which they do through Facebook posts where they inform, show their work and have a dialogue with their target group. The Youth Police had initially adolescents as a target group, but along with the passage of time, their target group has changed into the parents of the adolescents and the public instead. The conclusion from the analysis is that the authorities, who use social media, have to choose the right platform to reach their target group.  Social media is also a great tool for maintaining relationships and creating an understanding of the police work, which in turn can lead to improved relations between the police and their target group.

Kriminaliteten i universitetsstaden Lund har alltid varit ett förekommande fenomen. Vid medborgardialoger framhäver de lokala medborgarna till polis och kommun vad de upplever som otryggast. Baserat på fyra frågeställningar har studiens syfte varit en blottläggning av samverkan mellan medborgarna, kommunen och polisen som har gett upphov till medborgarlöftet i kampen mot brottsligheten i Lund. Denna samverkan har ett brottsförebyggande syfte. För att kunna besvara frågeställningarna har arbetet koncentrerats på två kriminologiska teorier, rational choice- och rutinaktivitetsteorin. I vår studie har vi använt oss av en kvantitativ metod som gör gällande sekundäranalys av offentlig statistik. Valet av den här metoden föll sig naturligt då den är lämpar sig väl för den studie av brottslighet inom Lunds kommun som vi ämnat att beakta. Metodvalet är även motiverbart utifrån ett tids- och ekonomiskt perspektiv då den stora mängden av kvantitativa data i form av inrapporterade polisanmälningar, som vi analyserat, upptas av polismyndigheterna och sedermera bearbetas av Brottsförebyggande rådet och presenteras i statistisk form. Som en avgränsning har vi valt att fokusera på åren 2010-2015. Vi har analyserat fyra olika brott inom kommunen: brott mot trafikbrottslagen, tillgrepp av icke motordrivet fortskattningsmedel, cykel, brott mot narkotikastrafflagen samt en analys av samtliga anmälda brott inom kommunen. Den totala mängden anmälda brott indikerar under perioden 2010-2015 en svag eskalerande trend och tendens gällande brottsutvecklingen och den totala mängden anmälda brott. En genomsnittsberäkning visar att det i snitt anmäls 14 924 st. brott årligen mellan åren 2010 till och med 2015.

No description available.

Regeringens styrning av sin förvaltning är en fråga som över tid varit i fokus för den förvaltningspolitiska forskningen. Uppsatsen har för avsikt att närmare undersöka en eventuell variation i regeringens styrning av Polisen under 2012-2018 genom att studera politiska dokument; förordning med instruktion, regleringsbrev och tillkommande regeringsbeslut. 2015 ombildades Polisen där regeringen valde en fortsatt styrning med ny ledningsform, enrådsmyndighet. Med grund i det teoretiska ramverket med fokus på New Public Management och governance undersöks även på vilket sätt styrningen kan sättas i relation till den valda ledningsformen och om det går att iaktta en förflyttning mot en mindre detaljerad styrning under den period regeringen har valt att styra Polismyndigheten genom enrådsmyndighet. Undersökningen präglas av en textanalytisk metod där genomförandet med utgångspunkt i analysverktyget kombineras dels med en kvantitativ utformning dels med en mer fördjupad kvalitativ inriktning. Med grund i empirin och den valda teorin visar undersökningen att regeringens styrning av Polisen under 2012-2018 i större utsträckning speglar en rik variation än kontinuitet över tid och att det därför inte går att iaktta några varaktiga tendenser. Vidare går det inte utläsa några styrningstendenser som specifikt kan återknytas till regeringens val av ledningsform, vare sig för Rikspolisstyrelsen eller för Polismyndigheten. Avslutningsvis genererar undersökningen även slutsatsen att det inte går iaktta en förflyttning mot en mindre detaljerad styrning under den period regeringen har valt att styra Polismyndigheten genom ledningsformen en-rådsmyndighet. I sammanhanget bör särskild uppmärksamhet riktas mot den utmaning som finns att tolka detaljeringsgraden, det vill säga styrningens precision, och den avslutande slutsatsen bör därför iakttas med viss försiktighet.

<p>Massmedium utgör en viktig informationskanal för individen i samhället av idag. Det är allmänt känt att massmedier påverkar opinionsbildningen i samhället, dock inte i vilken utsträckning. Massmediers nyhetsförmedling öppnar antalet olika tolkningsmöjligheter vilka kan påverka förtroendet både positivt och negativt beroende på individens egna erfarenheter och i vilken utsträckning individen är beroende av massmedier i sin åsiktsbildning. Då förtroende konstant och regelbundet måste omförhandlas och aldrig får tas för givet har journalisten och massmediumet en avgörande betydelse i individens åsiktsbildning. Detta i och med att journalistens makt att genom språk och framställning i massmedier kan påverka den allmänna opinionen, vilken sedermera utgör en av grunderna i förtroendeskapandet.</p>

No description available.

No description available.

Manligt- och kvinnligt ledarskap samt jämställdhet mellan könen är en het debatt som ständigt är aktuell och omdisuterad. Det finns teorier som styrker stereotyper och normer i samhället genom att hävda att det finns skillnader mellan manligt- och kvinnligt ledarskap. Samtidigt finns det också teoerier som visar att det inte finns biologiska skillnader mellan könen och deras ledarskapsförmågor. Det finns också en ständigt pågående debatt och därigenom också delade åsikter kring hur olika organisationer ska bli mer jämställda. Vi vill genom en kvalitativa studie undersöka vad det finns för föreställningar kring positiva särbehandlingsmetoder inom en av Sveriges största myndigheter, polisen. Vårt syfte är också att utveckla en förståelse för det jämställdhetsarbete som utförs inom myndigheten. Genom att hålla semistrukturerade intervjuer med sex polischefer runt om i Sverige och tolka deras berättelser med hjälp av valda teorier uppfattade vi att polischeferna tycks vara negativt eller tveksamt inställda till positiva särbehandlingsmetder. Vi utvecklade också en förståelse för att det finns ett ständight pågående jämställdhetsarbete inom myndigheten genom olika metoder samt att det tycks finnas omedvetna fördomar och stereotyper kring manligt och kvinnligt ledarskap.