A growing alienation of citizens from politics is a current challenge to many modern democracies. Citizen participation is vital for democracy and engaging citizens becomes a central question within political science. At the same time the use of voting advice applications (VAAs) has increased steadily, particularly popular among young voters. This increasing usage indicates that VAAs fulfil young people’s needs, but what these needs are is unknown. To analyse what functions VAAs have for young voters, this study utilises data from interviews with high school students conducted after the Swedish Elections 2022. Furthermore, research on VAAs has focused on some aspects of voting behaviour such as their impact on citizens’ likelihood to vote. Relatively under-researched remain questions concerning VAAs and other forms of latent engagement with politics, such as deliberation over politics. This thesis seeks to examine these behaviours associated with VAA-use addressing young citizens in particular. The study finds that young people use VAAs with serious intentions to find political guidance. Moreover, VAAs can trigger deliberation over politics, but mainly during the election campaign.

Political trust is by many thought to be an important factor for a society to work efficiently, due in part to trust in political institutions being a motivator for citizens to abide by rules and laws. Political trust is also thought to have an impact on voter turnout, according to some of the previous research. This correlation, however, is debated among researchers. This paper takes off from previous research regarding how voter turnout is impacted by different factors and specifically how voter turnout among young people is impacted. Previous research shows that voter turnout can be impacted by numerous factors on the individual as well as the aggregated level. Gender, age, and level of education are seen as some of the factors for voter turnout on the individual level, whereas the size of the population and proportional representation are seen as some of the factors for voter turnout on the aggregated level. Moreover, specifically voter turnout among young people is well-studied due to the generally lower turnout of this group. Previous research has shown how education and political interest, among other factors, might impact voter turnout among young people. This paper also rests on previous research of political trust in general and political trust as a factor for voter turnout. As mentioned above, the correlation between political trust and voter turnout is somewhat disputed, with some research showing strong correlation and other studies showing no evidence of such correlation. In this paper we therefore aim to study whether political trust, meaning trust for political institutions, has an impact on voter turnout among young people between the ages of 20–26. The term political institutions in this paper include the Swedish Parliament, the Swedish Government and the Swedish political parties represented in the parliament. The method in this study is quantitative, using cross tabulation to analyse the relationship between political trust and voter turnout among young people. The data on which the analysis is based are gathered from the results of the longitudinal research program Political Socialization Program by YeS (Youth & Society), Örebro university. The results suggests that young people have quite high levels of trust with over half of the respondents expressing very high or quite high levels of trust for all three of the political institutions. The results also show that the young people of this population have more trust toward the Swedish Parliament than to the Swedish Government and the political parties. Furthermore, the analysis indicates that low or no trust in each of the political institutions might correlate to a lower voter turnout on the individual level.

This study delves into the influence of social media on the online political participation of young individuals. The research focuses on a sample comprising six students from diverse programs at Örebro University, employing a qualitative methodology centered on semi-structured interviews conducted with all participants. Subsequent to these interviews, a content analysis was performed to scrutinize the collected responses. The fundamental inquiries guiding this study were centered on two primary questions: ● How does online political participation vary among young adults whose social media feeds contain a significant amount of political information compared to young adults whose social media feeds contain little or no political information? ● To what extent are young adults exposed to unintentional exposure of political information on social media? This study reveals that online political participation among young adults is intricately tied to the degree of exposure to political information on social media. Those regularly exposed demonstrate increased interest and engagement, while those with minimal exposure show limited interest and participation. The findings underscore the pivotal role of social media exposure in shaping the dynamics of young adults' online political engagement. Further research is essential for a comprehensive understanding of the underlying mechanisms governing these dynamics

The purpose of this study was to analyze Swedish Twitter users participation in Swedish migration politics in an online setting by examining the interactions and discussions between users on the platform the day before the Swedish election of 2018. The potential insight into political views that social media presents gave us an opportunity to explore how Swedish citizens, politicians, or members of other social and professional roles involved themselves politically and how they interacted with others on Twitter. We did this by examining the hashtag “#Migpol” (short for “Migration politics”). We collected and analyzed a total amount of 328 tweets and an additional 400 replies to these tweets where users had included the hashtag. This was done in order to construct our network which consisted of the platform functions @mention and @reply. It was through these we analyzed users interactions with other users and organizations. To perform our study, we chose a mixed method approach of network analysis and a secondary method inspired by discourse analysis. For our analysis, we applied a theoretical framework consisting of Erving Goffman’s dramaturgical theory and Alessandro Pizzorno’s ideas on political participation. Pizzorno’s ideas from 1970 were reworked and adapted in order to fit for research on social media. The result of the network analysis was displayed as a visualization that revealed how multiple users obtained various values of centrality due to the interaction rate between users, it also revealed that the total number of mutual relationships in the network was low and instead there was a prevalence of clusters of smaller networks inside the much larger network. The tweets containing the hashtags were then analyzed with the method inspired by discourse analysis as we wanted a deeper insight into how the users expressed their opinions. This was also done in order to find dominant topics and whether or not the discourse was affected by the actor’s centrality value. The result of this showed that an anti-immigration party and the party leader public debate on the 7th of September held a great focus while there was a third subject emerging which showed signs of nationalism. The discourse was not affected by centrality value but an indication that some actors were more known inside the hashtag than others. / Syftet med den här studien var att analysera svenska Twitter användares deltagande i svensk migrationspolitik online genom att forska kring interaktioner och diskussioner mellan olika användare på plattformen en dag före Riksdagsvalet 2018. Den potentiella insynen i politisk åskådning som sociala medier kan bistå med gav oss en möjlighet att utforska hur svenska medborgare, politiker, eller medlemmar i andra sociala- samt yrkesroller involverar sig i politisk aktivitet och hur de interagerade med andra på Twitter. Forskningen i detta arbete har skett genom att granska hashtagen “#Migpol” (kort för migrationspolitik). Vi samlade och analyserade totalt 328 tweets samt ytterligare 400 svar på dessa, där användarna inkluderat hashtagen. Det var med dessa vi konstruerade vårt nätverk som består av @replies och @mentions och det var genom dessa plattforms funktioner som vi också analyserade användarnas interaktioner samt diskussioner med andra användare och organisationer. Vi använde oss utav en metod blandning bestående av nätverks analys och en sekundär metod inspirerad av diskurs analys. Som underlag för vår analys, använde vi oss utav ett teoretiskt ramverk bestående av Erving Goffmans dramaturgiska teori samt Alessandro Pizzornos idéer om politiskt deltagande. Pizzornos idéer från 1970 var återskapade och anpassade för att de skulle kunna bli applicerbara för forskning på sociala medier. Resultatet av nätverksanalysen visade att många av de svenska användare fick olika värden av centralitet på grund av att dom integrerade i stor utsträckning med varandra, dock visade det sig att ömsesidiga förhållanden i nätverket var väldigt få. Resultatet visade också att det fanns flera mängder av mindre kluster av nätverk inom det större nätverket. Vi analyserade också de tweets som innehöll hashtagen med metoden inspirerad av diskursanalys, detta då ville få en insikt i hur användarna uttryckte sina åsikter i diskussioner som uppstått. Det var också på så vis vi kunde urskilja vilka ämnen som dominerade inom diskussionerna samt huruvida centralitet påverkade diskussionerna. Resultatet av denna analys visade att ett parti med antimigration åsikter och partiledardebatten som ägde rum den 7:e September var i fokus men att det även fanns spår av ett tredje resultat som indikerade en viss nivå av nationalism. Resultatet visade också att centralitet påverkade inte diskussionerna, dock fann vi en indikation på att vissa användare kan vara mer kända inom hashtagen än andra.

Den här uppsatsen studerar läroböcker anpassade för gymnasieskolans grundkurser i samhällskunskap för att undersöka läroböckernas beskrivning av politiskt deltagande. Syftet är att undersöka om läroböckerna uppmuntrar till politiskt deltagande. Ytterligare syften är att undersöka om läroböckerna fokuserar på någon form av det politiska deltagandet samt om det finns någon skillnad mellan läroböckerna för de praktiska- respektive de teoretiska programmen. Utifrån tidigare forskning och teori skapades ett analysschema. Analysschemat innehåller fyra fält: parlamentariskt kollektivt politiskt deltagande, parlamentariskt individuellt politiskt deltagande, utomparlamentariskt kollektivt politiskt deltagande samt individuellt utomparlamentariskt deltagande. Med hjälp av de fyra fälten har en kvalitativ innehållsanalys genomförts. Läroböckerna, två för det praktiska programmet och två för det teoretiska programmet, har därefter analyserats var för sig och slutligen jämförts. Resultatet visar att läroböckerna i stor utsträckning uppmuntrar till politiskt deltagande. Ytterligare resultat visar att läroböckerna har ett kollektivt och parlamentariskt fokus på politiskt deltagande. Dessutom visade analysen att läroböckerna för de praktiska programmen presenterade en mer nyanserad bild av politiskt deltagande än vad läroböckerna på de teoretiska programmen gjorde. Dock var resultatet att samtliga läroböckerna presenterade en relativt ensidig bild av politiskt deltagande. / This paper is examining the textbooks adapted for the basic courses in social studies in Swedish upper secondary school, in order to examine the descriptions of political participation. The aim is to investigate if the textbooks encourage political participation. Additional aims are to investigate whether the textbooks focus on some form of political participation, and if there is any difference between the textbooks for the practical and the theoretical programs. Previous research and theory generated in an analytical model. The analytical model contains four fields: parliamentary collective political participation, parliamentary individual political participation, non-parliamentary collective political participation and individual non-parliamentary participation. Based on the four fields, a qualitative content-analysis has been conducted. The textbooks, two for the practical program and two for the theoretical program, have subsequently been analyzed separately and finally compared. The result shows that the textbooks largely encourage political participation. Further results show that the textbooks have a collective and parliamentary focus on political participation. Additionally, the analysis showed that the textbooks for the practical programs presented a more nuanced view of political participation than the textbooks on the theoretical programs did. However, the result was that all the textbooks presented a relatively narrow view on political participation.

Det aktiva deltagandet inom traditionella former för politik såsom politiska partier har de senaste decennierna minskat drastiskt. Särskilt unga är en grupp som allt mer använder sig av andra vägar in i politiken för att påverka denna, såsom sociala medier. Detta skulle kunna påverka ett demokratiskt system som är byggt på representation genom partier negativt. Syftet är att öka förståelsen för ungdomars upplevda hinder för att gå med i ett politiskt parti för att de ska kunna inkluderas mer. Vår fråga är därför, vilka upplevda hinder bidrar till att ungdomar inte engagerar sig i politiska partier? Vi besvarar den med hjälp av 3 fokusgruppsintervjuer innehållande elever i årskurs 3 på två teoretiska program på ett medelstort gymnasium med över 10 nationella program i Mellansverige. Studien fokuserar på 4 teorier om demokrati, passivitet, individualiserat engagemang och sociala mediers påverkan på engagemang. Brist på tid, intresse och kunskap var 3 tydliga hinder som upplevdes av majoriteten av ungdomarna. Ungdomarna är en blandning av standby- och oengagerade medborgare. Engagemanget har individualiserats, då ungdomarna upplever det svårt att veta vad partier står för och även ofta uttrycker en motvilja att behöva ställa sig bakom hela det paket av åsikter ett parti har. Sociala mediers användande har till synes normaliserats och inte mobiliserat fler ungdomar till att bli partipolitiskt aktiva. Vi ser tecken på att Dahls demokratikriterier kan påverkas negativt av demokratins utveckling. Exempelvis kan den låga nivån av kunskap bland ungdomar ses som ett hinder för dem att nå upplyst förståelse. Även effektivt deltagande påverkas negativt av låg kunskap och rädsla för konflikter. Ungdomarna tar inte kontroll över dagordningen genom partier eller alternativa sätt och upplever sig inte ha kontroll över den heller. Det finns väsentliga hinder som upplevs av ungdomar och dessa är problematiska för en representativ demokrati. Den här studien bidrar till att öka förståelsen, men det behövs ytterligare forskning på området.

This paper examines the lowest political participation groups in Swedish society, through four interviews with people who belong to various social groups with the lowest levels of political participation. The aim of this study is to increase the understanding of how political inequalityis manifested in Swedish societies. The purpose of this thesis is to map what factors characterize people who are politically active within the groups of society with the lowest levels of political participation in terms of resources, motivation, and recruitment network. The second aim of this research is to understand what factors are important to their political involvement. We hope that the findings of this research can be used as guidelines in futurework to encourage increased participation among the groups that have the lowest levels of participation in Sweden. This paper uses a multi-method study that combines the quantitative method and qualitative method. The multi-method study allows us to examine the research questions from a quantitative and qualitative angle. The qualitative part of the study examinesthe factors that make individuals from the least represented groups in society participate. The qualitative part of the study concluded that the factors that make individuals from the least represented groups in society partake in politics are, network, time and motivation as three decisive factors that influence political engagement among the groups that are far from politics.The results also show that those who are furthest from politics values the right to vote and therefore participate even though they have no interest in politics, it can also be interpreted as a sense of social duty. / Denna studie undersöker fyra intervjuer med personer som tillhör olika grupper som står långt från politiken för att öka förståelsen om hur den politiska ojämlikheten ser ut i svenska samhället. Vi hoppas att de fynd som hittats i denna studie kan användas i vidare studier och i arbete om att främja ett ökat deltagande bland de grupper som deltar i minst utsträckning i Sverige. Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilka faktorer som utmärker personer som är politiskt aktiva inom de grupper som står långt från politiken i termer av resurser, motivationoch nätverk samt vilka faktorer de anser som viktiga för deras politiska engagemang. För att göra detta har uppsatsen använt flermetodsstudie som kombinerar kvantitativ metod och kvalitativ metod. En flermetodsstudie ger oss möjligheten att undersöka de givna frågeställningarna utifrån både en kvantitativ och kvalitativ vinkel, vilket ger studien både en bredd och ett djup. Den kvantitativa delen identifierar de olika grupperna i det svenska samhället som har ett lågt politiskt deltagande genom en enkätstudie. Den kvalitativa delen av studien synliggör de faktorer som får individer från de minst representerade grupperna i samhället att visa på ett politiskt deltagande. Den kvalitativa delen av uppsatsen framförföljande slutsats; nätverk, tid och motivation är tre avgörande faktorer som påverkar politiskt engagemang med bland de grupper som står långt ifrån politiken. Resultaten visar även på att de som står längst ifrån politiken värderar rösträtten vilket gör att de deltar trots att de saknarett intresse för politik, vilket kan tolkas som en känsla av samhällsplikt.

Detta examensarbete syftar till att öka kunskapen och förståelsen för hur gymnasieelever upplever att deras demokratiska kompetens, i form av aktivt politiskt deltagande, påverkas genom deltagande i FN-rollspel inom samhällskunskapsundervisningen. Studien vill således utröna på vilket sätt samhällskunskapsundervisningen och FN-rollspel förmår förmedla kunskaper, dels om men även i demokratisk kompetens i form av aktivt politiskt deltagande. Den teoretiska utgångspunkten sker dels utifrån Henrik Oscarssons sammanfattande modell över de tre demokratimodellerna; valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati. Dels utifrån Gert Biestas kunskapsteoretiska begreppsram, vilken formulerar tre funktioner inom utbildningens mål och syfte; kvalificering, socialisering och subjektifiering. En diskussion och analys kring studiens resultat görs med hjälp av dessa modeller för att utröna på vilket sätt FN-rollspel och samhällskunskapsundervisning förmår förmedla kunskaper om och i aktivt politiskt deltagande. Studien visar att FN-rollspel och samhällskunskapsundervisning generellt sett utvecklar förmågor hos eleverna som är representativa för modellen inom samtals- och valdemokrati i högre grad än modellen för deltagardemokrati. Eleverna visar god självinsikt och förståelse för demokratiska processer och vad det innebär i teorin att vara aktivt politiskt deltagande, men visar överlag ett litet intresse att vilja delta i det. Vidare dras slutsatsen att FN-rollspel och samhällskunskapsundervisning i hög grad domineras av kvalificerande och socialiserande funktioner, snarare än en subjektifierande funktion. FN-rollspel kan till viss del bidra med att stärka den subjektifierande faktorn. Slutsatsen blir dock att samhällskunskapen i huvudsak förmedlar kunskaper om demokrati samtidigt som eleverna socialiseras in i ett normerande förhållningssätt kring vad det innebär att vara en god demokrat. Därmed uppstår en obalans inom skärningspunkten för lärande och mellan den kvalificerande, socialiserande och subjektifierande funktionen.

Syftet med denna studie är att med hjälp av modeller om medborgarskap undersöka blivande gymnasielärares syn på medborgarskap och politiskt deltagande i förhållande till sig själva och deras framtida elever. Studien berör blivande lärares föreställningar kring fyra områden; politiskt deltagande, medborgarskap, kontroversiella ämnen och politisk aktivism samt undersöker förväntningarna som de har på elever utifrån dessa fyra huvudpunkter. Materialet har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer med fyra stycken blivande gymnasielärare utifrån en semistrukturerad modell. De har därefter analyserats med hjälp av olika kärnfrågor och de fyra områden – som presenterats ovan – med ursprung från Isin & Turners modeller för medborgarskap. Kärnfrågor i detta fall är de frågor i intervjuguiden (Se Bilaga 2) som baserats på de frågeställningar som studien bygger på. Svaren har sammanfattats och presenterats i en tabell där varje respondents svar har jämförts med varandra för att synliggöra återkommande mönster och föreställningar. Resultatet visar både likheter och skillnader mellan respondenternas och utifrån detta identifieras en idealtyp för hur medborgaren bör se ut baserat på återkommande gemensamma föreställningar. Svaren jämförs även med Isin & Turners (2002) liberal och deras republikanska modell. Svaren kan inte sammankopplas helt till varken liberal eller republikansk modell utan hamnar i ett mellanläge.

Tidigare forskning har kategoriserat en majoritet av svenska politiker som valdemokrater och en minoritet som deltagardemokrater. Men forskningsläget är oklart kring vad detta innebär när det kommer till deras syn på medborgerligt deltagande i politiken. Syftet med studien är att utifrån de teoretiska perspektiven valdemokrati och deltagardemokrati undersöka hur kommunfullmäktigeledamöter ställer sig till medborgerligt deltagande i den kommunala politiken. Genom en kvantitativ enkätundersökning har ett sammanvägt jämförelsetal tagits fram som både nyanserar bilden av hur trogna ledamöterna är de teoretiska perspektiven och tillåter jämförelse mellan olika grupper. Ledamöter i 80 slumpmässigt utvalda kommuner bjöds in att delta i undersökningen och resultatet pekar på att majoriteten enbart har svaga tendenser åt de olika teoretiska ytterligheterna. Fyra hypoteser testades i studien för att se om det förekommer ett samband mellan ledamöternas könsidentitet, position i kommunen, politiska erfarenhet samt befolkningsmängd i kommunen och synen på medborgerligt deltagande. Statistiskt säkerställda samband kunde påvisas mellan synen på medborgerligt deltagande och ledamöternas könsidentitet samt position i kommunfullmäktige (styrande eller opposition). Samband kunde delvis påvisas mellan ledamöternas politiska erfarenhet och syn på medborgerligt deltagande, men inget samband kunde påvisas mellan befolkningsmängden i kommunen och ledamöternas syn på medborgerligt deltagande. Studiens slutsats är att en majoritet av ledamöterna stödjer vissa deltagardemokratiska inslag i demokratin och att position i kommunfullmäktige är den faktor som samvarierar mest med synen på medborgerligt deltagande, där oppositionen är mer positiva. Kvinnliga ledamöter framstår som något mer positiva till medborgerligt deltagande än manliga. Det förekommer också stora variationer beroende på ledamöternas partitillhörighet. Studien pekar på behovet av fortsatt forskning kring politikers syn på medborgerligt deltagande.