Syftet med denna studie är att undersöka fenomenet etnisk profilering i bevakningsbranschen. Då det inte finns tidigare forskning om väktares yrkeskulturer har polisforskning kring brottsstereotyper använts som utgångspunkt. Studiens empiriska material har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sex väktare som diskuterar attityder och förhållningssätt till den egna yrkespraktiken. Resultatet visar att informanterna ger uttryck för att de arbetar med hjälp av kategoriseringar och stereotyper, de uppmärksammar etniska grupper som betraktas som problematiska samt ser det som en skyldighet att uppdatera kollegor om dessa grupper. Det framkommer att det finns föreställningar om en relation mellan etnicitet och brottslighet: specifikt etnicitet och stöld samt våldsanvändning. Det finns en informell jargong som tillhör yrket som kan betraktas som rasistisk. Informanterna menar dock att de trots dessa omständigheter uppträder korrekt i mötet med allmänheten. Studien visar via en postkolonial analys hur väktaren skapar bilden av ”de andra” genom att tillskriva personer ur dessa ”problematiska” grupper en lägre moral samt negativa stereotyper. Även det faktum att ”de andra” framställs som en homogen grupp bidrar till detta.

The purpose of this study is to examine how consultants define conceptions of diversity and discrimination. There has also been an aim to find connections to the term intersectionality within the consultants’ definitions. The link between consultants and academic research is interesting to examine in order to examine what they base their definitions of different conceptions on. In order to explore these definitions and discussions I have used the qualitative method of interviewing each consultant separately at different occasions. This was in an attempt to achieve a deeper understanding of how each individual reason when it comes to the conceptions of diversity, discrimination and intersectionality. In order to avoid controlling their stories I have pursued the interview as a form of conversation and I have only asked simple questions in order to start the conversation. I have not been able to find any earlier studies about this particular field, where the researcher has asked these kinds of questions about consultants working with diversity and discrimination; however I did find many studies about the concept of diversity, which was not relevant enough. The common themes found in the data material was that depending on the kind of educations the consultants had, the more developed their definitions were of diversity and discrimination, and also more versatile were their discussions and theorizing. The connection to academic research was also linked with their own academic backgrounds. Many of the consultants looked at differences between people rather than similarities, which can lead to discriminating actions on different levels of society. I also noticed the tendency to see diversity as a question of ethnic and cultural belonging with many of the consultants. Some of the consultants also saw the connections of diversity and discrimination as an issue of ethnic origin and cultural belonging, leaving out all other possible reasons for people being discriminated against, while others had a wider definition of what discrimination and diversity could be seen as. / Syftet med denna studie är att undersöka hur konsulter definierar föreställningar om mångfald och diskriminering. Det har också varit ett mål att hitta kopplingar till begreppet intersektionalitet inom konsulternas definitioner. Kopplingen mellan konsulter och akademisk forskning är intressant att undersöka för att se vad de grundar sina definitioner av olika uppfattningar på.För att undersöka dessa definitioner och diskussioner har jag använt en kvalitativt inriktad metod genom att intervjua varje konsult separat. Detta var i ett försök att uppnå en djupare förståelse för hur varje individ resonerar när det gäller föreställningar om mångfald, diskriminering och intersektionalitet. För att undvika att styra deras svar så har jag bedrivit intervjuerna som en form av samtal, då jag enbart har frågat korta frågor med syftet att starta konversationen.Jag har inte kunnat finna några tidigare studier inom just detta område, där forskaren har frågat dessa former av frågor om hur konsulter arbetar med mångfald och diskriminering, men jag hittade många studier om enbart begreppet mångfald, som inte hade likartade inriktningar då de inte problematiserade diskriminering i samband med mångfald.De gemensamma teman som återfanns i intervjumaterialet var att beroende på vilka typer av utbildningsbakgrunder konsulterna hade, så var de olika utvecklade i sina definitioner av mångfald och diskriminering. Mångsidigheten i deras diskussioner samt teoretiserandet varierade även utifrån deras utbildningar. Kopplingar till akademisk forskning gjordes också beroende på konsulternas egna akademiska bakgrunder. Jag upptäckte tendenser till att se mångfald som en fråga om etnisk och kulturell samhörighet med hos många av konsulterna. Några av konsulterna såg kopplingar mellan mångfald och diskriminering som en fråga om etniskt ursprung och kulturell tillhörighet, vilket utelämnar andra möjliga orsaker till varför människor diskrimineras; medan andra hade en bredare definition av vad diskriminering och mångfald kan ses som.

No description available.

Abstrakt Liksom skolan utgör en arena för alltmer pluralistiska elevgrupper med vitt skilda erfarenheter strävar konstmuseer idag efter att vara en representativ arena för en alltmer globaliserad konstvärld. Den problematik de står inför, samt hur de hanterar den då de arbetar för att inte reproducera en normerad maktrelation mellan västerlandet och resten av världen är kärnan i mitt arbete. Med postkoloniala frågeställningar om makt och diskurser försöker jag belysa vilken identitet vi i den västerländska kulturen ger både dem vi beskriver, samt oss själva, när vi definierar "icke-västerländsk" konst på ett specifikt sätt. För att kanalisera de postkoloniala frågeställningar jag undersöker tittar jag närmare på utställningen Africa Remix, (Moderna Museet i Stockholm 2006 – 2007) eftersom den var en utställning som medvetet förhöll sig till den representationsproblematik som jag undersöker. Således blir min frågställning: Vilken representationsproblematik ställs konstmuseer inför när de ställer ut icke-västerländsk konst? Hur hanterades denna problematik i utställningen Africa Remix? Jag har arbetat utifrån ett socialkonstruktionistisk perspektiv och undersökningen görs inom den postkoloniala teoribildningen som kan sägas sträva efter att analysera och belysa hur och varför maktrelationer ser ut som de gör idag och visa på samband som kolonial och neokolonial retorik döljer. Arbetet belyser hur svårt det är att implementera insiktsfulla och självreflekterande perspektiv på den egna positionen, som museum, men framförallt som ett "västerland" med blicken riktad mot resten av världen. Gestaltningen består av två kompletterande bildspel där det ena lyfter upp och belyser frågor som Africa Remix behandlade i sin utställning, men som sällan gjordes explicita i utställningsrummen. Medan det andra ställer frågor utifrån ett mer teoretiskt förhållningssätt och utgår mer ifrån den teoretiska undersökningen. Syftet är att väcka funderingar kring ämnet och kommunicera problematiken på ett mer visuellt sätt.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse synen på Öst och Väst har för fyra svenska chefer och dess betydelse för hur de hanterar islamofobiska värderingar på sin arbetsplats. Med hjälp av ett postkolonialt teoretiskt ramverk tar jag upp följande frågor: Vad informanterna anser att väst representera: vad de anser att Öst representerar: hur de värderar islam samt hanterar islamofobiska värderingar på sin arbetsplats. Resultatet av denna studie visar att informanterna har en negativ syn på Öst och islam samt en positiv syn på Väst. Det visar också att informanterna förknippar islam med Öst trots att de uppger att de har en bristfällig kunskap om islam. Vidare visar resultatet att informanterna trots en negativ syn på islam ändå anser det vara viktigt med en nolltolerans mot islamofobiska värderingar på arbetsplatsen. Jag tar även upp hur man kan implementera denna studie i verkligheten: detta går kort ut på vikten av att arbeta för en ökad mångfald på svenska arbetsplatser och att öka svenska chefers kunskaper om islam genom utbildning.

Begreppet utanförskap har hörts i den politiska debatten sedan 2006 då den borgerliga Alliansregeringen lanserade termen för att prata om människor utan arbete. Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska den politiska diskursen kring begreppet utanförskap i mötet med kvinnors berättelser från ett så kallat utanförskapsområde. Med narrativ metod lyfts kvinnornas berättelser fram vilkas röst fungerar som motståndsberättelser mot den diskurs som ges makt och hörs i Sverige idag. Kvinnornas berättelser bryter upp en stereotyp bild av människor i ”utanförskapsområden” som en passiv homogen grupp som står utanför samhället på grund av arbetslöshet. Berättelserna synliggör istället engagemang, självständighet, gemenskap och motstånd. Slutsatsen blir ur ett postkolonialt synsätt att utanförskapsbegreppet och den politiska diskursen kring termen blir den retorik som förespråkare för en essentiell syn, ett kolonialt arv och en tanke om nationell gemenskap, håller fast vid för att kunna utöva makt mot ”andra” i ett uppdelat samhälle. Kvinnornas berättelser visar istället på ett helt annat perspektiv, ett komplext mönster av olika typer av gemenskap och tillhörighet i ett transkulturellt samhälle där nationalstatens gemenskap och ”innanför” eller ”utanför” på grund av arbete eller arbetslöshet är en alldeles för enkel analys av samhället.

This thesis in Global Development has looked at the personal experiences of non-European medical doctors that have migrated to Sweden to find out what they have encountered during the process of trying to obtain a Swedish medical license and if there are signs of discrimination. Sweden has a shortage of doctors, but has not resorted to brain drain. Contrary, it is difficult for non-European doctors to work as doctors in Sweden. This thesis has used a qualitative research strategy and five non-European unemployed doctors that were trying to get Swedish medical licenses as well as one non-European doctor that was working, were interviewed. Empirical data from a seminar with Swedish doctors about the pro-cess that foreign doctors have to go through to be able to work in Sweden has also been used in this thesis. The results showed that doctors from non-European countries have stricter requirements to fulfill in order to be able to practice medicine in Sweden than doctors coming from European countries. The system for accepting foreign doctors and validating their competence was flawed. The pro-cess was confusing, frustrating and unnecessarily long. Although there was no direct discrimina-tion or prejudice, European doctors were favored by the system. / Denna C-uppsats i Global Utveckling har tittat på personliga erfarenheter av icke-europeiska läkare som har migrerat till Sverige för att ta reda på vad de har stött på under processen av att skaffa svensk läkarlegitimation och om det finns tecken på diskriminering. Sverige har brist på läkare, men har inte tillgripit ”brain drain”. Tvärtemot är det svårt för icke-europeiska läkare att arbeta som läkare i Sverige. En kvalitativ forskningsstrategi har använts och fem icke-europeiska arbetslösa läkare som försökte få svenska läkarlegitimationer samt en icke-europeisk läkare som arbetade intervjuades. Empiriska data från ett seminarium med svenska läkare som handlade om processen som utländska läkare måste gå igenom för att kunna arbeta i Sverige har också använts i denna C-uppsats. Resultaten visade att läkare från icke-europeiska länder har strängare krav att uppfylla för att kunna arbeta som läkare i Sverige än läkare som kommer från europeiska länder. Systemet för att ta emot icke-europeiska läkare och validera deras kompetens var bristfällig. Processen var förvirrande, frustrerande och onödigt lång. Även om det inte fanns någon direkt diskriminering, så var europeiska läkare gynnade av systemet.

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att undersöka hur den svenska sportrapporteringen sett ut under världsmästerskapet i fotboll 2010 när det skrivits om afrikanska fotbollslandslag söder om Sahara. Hur skildras dessa afrikanska lag i de svenska reportrarnas rapportering? Utifrån 52 artiklar i Dagens Nyheter och Expressen under perioden 10 juni 2010 till 12 juli 2010 har en kvalitativ textanalys med ett diskursanalytiskt perspektiv utförts. Med en postkolonial teori utifrån Edward W. Saids orientalismbegrepp har materialet sedan analyserats. Analysen har visat hur dikotomin Vi och Dem har reproducerats, där de afrikanska fotbollslandslagen och deras spelare fått representera Dem i motsats till västvärldens Vi. Denna andrafiering har skett genom en reproducering av koloniala diskurser.

The purpose of this essay is to examine Marjane Satrapi’s comic novel Persepolis from a gender and postcolonial perspective. To reach this I have used several theories from mainly three different fields of theory: gender studies, postcolonial theories and theoretical texts which focus on the form of comics. My analysis has shown that idols, heroes and other cultural symbols are important for the creation of the main character Marji’s identity, but that she at the same time has many Marxistic influences. These casts of mind do not stand in opposition, but become an expression for her hybridity. Furthermore, the analysis has shown that the regime of Persepolis’ Iran uses the marriage, the veil, the virgin and the whore as stereotype to maintain and re-produce the norms of gender. These different factors are used as parallels to force women into the marriage and along with that also into the contract of gender. But the veil also becomes a symbol for how the official exterior of the characters’ is a facade outside their private sphere. The veil and its facade becomes in this way a prerequisite of resistance against the regime. The trans-national and hybrid identity of Marji are therefore influenced by both Iranian and Austrian thoughts, political and religious conviction, and all of these factors can co-exist, without objecting to each other. Marji uses this hybrid identity to make resistance against both the Iranian regime and the structures of stereotypical gendering.

This essay discusses the problem of literary history in the Swedish school system. The aim of the essay is to discuss whether the textbook, Den Levande litteraturen, in literary history for Swedish high school students measures up to the demands of the curriculum in terms of obtaining knowledge about international literature and the historical and cultural framework that surrounds it. The essay establishes a theoretical framework that is used to distinguish the discourse that permeates the textbook and how it affects the means of sustaining the curriculum and the problems it may create.The textbook is broken down chronologically and analyzed showing quotes that points towards national and orientalistic discourses which in turn are discussed put in relation to the curriculum and the effects that these discourses might have on education in Swedish and literary history.This is in turn problematized with the current theories regarding comparative literary history.