<p>The purpose of this essay is to examine Marjane Satrapi’s comic novel Persepolis from a gender and postcolonial perspective. To reach this I have used several theories from mainly three different fields of theory: gender studies, postcolonial theories and theoretical texts which focus on the form of comics.</p><p>My analysis has shown that idols, heroes and other cultural symbols are important for the creation of the main character Marji’s identity, but that she at the same time has many Marxistic influences. These casts of mind do not stand in opposition, but become an expression for her hybridity. Furthermore, the analysis has shown that the regime of Persepolis’ Iran uses the marriage, the veil, the virgin and the whore as stereotype to maintain and re-produce the norms of gender. These different factors are used as parallels to force women into the marriage and along with that also into the contract of gender. But the veil also becomes a symbol for how the official exterior of the characters’ is a facade outside their private sphere. The veil and its facade becomes in this way a prerequisite of resistance against the regime.</p><p>The trans-national and hybrid identity of Marji are therefore influenced by both Iranian and Austrian thoughts, political and religious conviction, and all of these factors can co-exist, without objecting to each other. Marji uses this hybrid identity to make resistance against both the Iranian regime and the structures of stereotypical gendering.</p>

Studien behandlar hur de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i sin bildjournalistik gestaltade upploppen i Stockholms förorter våren 2013. Fokus ligger på att identifiera övergripande gestaltningsmönster vad gäller händelserna, de inblandade aktörerna och Husby som område. Med hjälp av en översiktlig innehållsanalys av samtliga bilder publicerade på nyhetsplats under perioden 20-25 maj och semiotiska bildanalyser av åtta utvalda bilder har jag kommit fram till att tidningarna i stor utsträckning låter enstaka dramatiska bilder representera större skeenden och att de inblandade aktörerna och Husby som område gestaltas utifrån stereotyper som tidigare forskning har visat är vanlig i mediebilden av kriser och förortsområden. Antal ord: 13 031.

Tidigare forskning visar att ungdomar som bor i stigmatiserade bostadsorter bär med sig fragmenterade bilder av sina områden. Genom detta arbete vill jag skapa en förståelse för hur de förhåller sig till de mångfacetterade och färgstarka beskrivningarna i relation till den upplevda bilden av sitt hem. En rådande negativ mediebild samt en diskurs som kategoriserar människor i ett Vi och Dem  påverkar ungdomarnas självbild och identitet. Ungdomarna upplever sitt hem som något positivt och som de kan identifiera sig med, samtidigt som de brottas med negativa beskrivningar som de får överförda genom media och allmänna diskurser. Syftet med detta arbete har varit att undersöka ifall ungdomarna använt sig av retoriska strategier för att förhandla och navigera mellan den upplevda bilden och den mediala/diskursiva bilden. Om det visade sig finnas sådana strategier var även syftet att undersöka vilka dessa bestod av. För att förstå ungdomarnas beskrivningar av sina bostadsorter har arbetet tagit avstamp i ett retoriskt perspektiv. För att lyfta upp resultatet av den retoriska analysen i ljuset av ett historiskt, samhällskritiskt samt maktkritiskt perspektiv har postkoloniala teorier även tillämpats på materialet. Slutsatsen som dragits av arbetet är att ungdomarna använt sig av diverse retoriska strategier för att skapa svängrum, eller utrymme, genom att växla mellan de olika bilderna. Det som till en början framträder endast som kontradiktioner är också ett sätt att forma ett handlingsutrymme. Det blev bland annat tydligt att begreppet förort  haft en central roll för ungdomarnas växlingar i perspektiv. Genom det postkoloniala perspektivet har man kunnat dra slutsatsen att flera av de intervjuade ungdomarna internaliserat den negativa bilden av sig själva och att de anammar medias negativa beskrivningar av deras bostadsområden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilka sätt facklitteratur avsedd för lärare och lärarstudenter i ämnet svenska som andraspråk reproducerar den koloniala skillnadsdiskursen. Jag har med stöd i framför allt postkolonial teori gjort en textanalys av en antologi inom ämnet andraspråksforskning och funnit att den koloniala diskursen oavsiktligt reproduceras genom förmedlingen av en statisk kultursyn, förenklande dikotomier och en assimilationsideologi. Min slutsats är att detta riskerar att få kontraproduktiva konsekvenser för andraspråksundervisningen och att lärare i svenska som andraspråk behöver ett medvetet kritiskt förhållningssätt i sin hela förståelse av ämnet.

I vår iver att hjälpa utvecklingsländer tror jag att vi eventuellt är med och på nytt skapar en maktposition gentemot utvecklingsländerna, en ny slags kolonisering. Kanske borde västvärlden ta ett steg tillbaka och först lära sig om andras kulturer och vara mer lyhörda inför vart och vilka behov som behövs, istället för att bara anta att de ska och vill bli en kopia av västerlandet. Syftet med uppsatsen är att utifrån en analys av tre självbiografiska verk få bredare kunskap om vilka former av påverkan som volontär- och biståndshjälp kan ha på mottagarländernas kultur samt att diskutera om volontär- och biståndshjälp indirekt upprätthåller västerlandets fortsatta globala maktposition    Min valda teori är postkolonialism med fokus på Saids Orientalism. Då postkolonialismen till viss del utgörs av språkliga maktstrukturer, har jag valt att utgå från metoden närläsning som går ut på att analysera språk och strukturer i litterära verk. Undersökningen visar att främst volontärhjälp påverkar mottagarländerna på ett negativt sätt och är med och bidrar till att bevara gamla koloniala strukturer. Biståndshjälpen är mer försiktig och påverkar inte i lika stor mån.

The aim of this research is primarily to examine and explore how imperialism/colonialism is depicted in teaching material from 1929 through to the present day and the changes which may or may not have occurred. This research’s point of departure is postcolonial theory and Edward Said’s harrowing critique of other cultures inaccurate representations in literature; reinforced with the West’s tendencies to portray the East as culturally and intellectually inferior. Previous research has indicated that Western perspectives still dominate textbooks and even suggests that old prejudices are alive and well. This investigation has even a dual-purpose, that is, to determine if the teaching aids meet the requirements of a good textbook, as stipulated by didactic researcher Tom Wikman. Wikman has devised principles to interpret the quality of a textbook which will thus be applied as analytical tools in conjunction with this research. The results of this study reveal, in correlation with previous research that Western perceptions of other cultures are still an issue in modern teaching aids. Despite the exception of one textbook’s attempt to incorporate a more sympathetic viewpoint, a rigid dichotomy between ‘us’ and ‘them’ is nonetheless upheld in the texts. Furthermore, the results allude to that outdated ethnocentric tendencies are seemingly ubiquitous in recent teaching materials, whether the authors are conscious or unconscious of this. To conclude, based on Wikman’s interpretation principles none of the teaching aids fulfil all the requirements of a good textbook.

No description available.

Det är vanligt förekommande att förskolor lånar bilderböcker från bibliotek. Jag vill därför i denna studie analysera ett biblioteks utbud av bilderböcker som har huvudkaraktär med mörk  hudfärg. Syftet är att ifrågasätta och belysa om det finns en vithetsnorm i bibliotekets utbud  av bilderböcker. Därefter analyseras de böcker med huvudkaraktärer som har mörk hudfärg  för att se om det finns ett “vi” och “dem” eller om någon karaktär ses som “den andre” som  innebär att något eller någon avviker från normen. Syftet är också att se till vilka  genusföreställningar, stereotyper som är synliga och om karaktärer eller platser representeras  olika baserat på var boken geografiskt utspelas. Studien görs utifrån metoden narrativ  dekonstruktion som innebär att analysen görs utifrån binära oppositioner olika motsatspar  med en hierarkisk maktordning. Teorierna som används tillsammans med metoden är  postkolonial teori och ett normkritiskt perspektiv. Ett schema med motsatspar har gjorts  utifrån ett postkolonialt och normkritiskt perspektiv som används i analysen av de utvalda  bilderböckerna. 1560 bilderböcker granskades och endast 26 av 1560 böcker hade  huvudkaraktärer med mörk hudfärg. I majoriteten av böckerna oavsett geografisk plats så är  mönstret att det inte finns tydliga “vi” och “dem” synliga i böckerna. Det poängteras oftast  inte ut att något skulle vara främmande eller avvikande bara i enstaka böcker. I böckerna som  utspelas i Sverige och i Afrika finns exempel på urbana och lantliga miljöer. Det finns fler  lantliga miljöer i böckerna som utspelas i Afrika och i samtliga böcker finns boskapsdjur  vilket inte är lika vanligt i böckerna som utspelades i Sverige. Några av böckerna ger en  föreställning av att Afrika är fattigt eller outvecklat. Det finns fler normativa  genusföreställningar i böckerna som utspelas i Afrika. Gemenskapen är mer påtaglig i de  afrikanska miljöerna än i de svenska. Ensamhet är synlig i böckerna som utspelades i Sverige  men inte i de böcker som utspelas i Afrika. I alla böcker finns variation av utseenden,  personligheter, handlingar, miljöer och normer vilket är en förutsättning för att  diskriminerande stereotyper inte ska skapas (Said 1978).

I denna undersökning har framställningen av ”vi” och ”de andra” i två utvalda läroböcker i samhällskunskap undersökts genom kvalitativ innehållsanalys. En jämförelse mellan två läroböcker har gjorts. Läroboken Se samhället har anpassat språk och är riktad mot introduktionsprogrammet och läroboken Reflex 123 är inte språkligt anpassad och riktad mot övriga gymnasieprogram. I resultatet framkommer det att ”vi” och ”de andra” framställs i likhet med den tidigare forskning som tas upp i undersökningen. ”Vi:et” i båda läroböckerna framställs som bland annat demokratiskt med god moral, svenskt och bidragande. ”De andra” framställs i båda läroböckerna som odemokratiska, stereotypa och omoraliska. De främsta skillnaderna som denna undersökning har identifierat är hur framställningen är påverkad av hur läroböckerna är skrivna. Den språkligt anpassade boken tenderar att ha en mer tillrättavisande ton och den icke språkligt anpassade boken tenderar att ha en mer diskuterande ton. Resultatet har analyserats med hjälp av den postkolonial teorin och läromedelsteorin. Med hänvisning till dessa teorier är undersökningens slutsats att framställningen av ”vi” och ”de andra” reproduceras i utvalda läroböcker vilket i sin tur skulle kunna bidra till att läsaren påverkas av denna framställning.

Med denna uppsats har jag undersökt nyhetskildringen av de boende i Järvaområdet i Stockholm, i samband med fallen av insjuknade och avlidna där i coronasmittan, i mitten av mars 2020. Överrepresentationen av insjuknade och avlidna just där rönte stor medial uppmärksamhet under våren. Området i fråga är sedan tidigare känt i mediala diskurser som ett utsatt och invandrartätt bostadsområde som ofta har figurerat i media med ett tydligt narrativ av social utsatthet, hög brottslighet och segregation. Jag ville undersöka om man i tre av reportageartiklarna, från två av Sveriges största nyhetstidningar, kunde ana spår av sedan tidigare etablerade mediala narrativ med diskriminerande stereotypiserande avbildningar av de boende i dessa redan rikskända så kallade utsatta förorter. Det jag fann var att det fortfarande anas spår av dessa narrativ och stereotyper, men även att det finns en medvetenhet från mediearbetares håll att skildringen historiskt sett har varit skev. Det görs försök att ge röst och skildra de boende på ett inkluderande vis och man lyckas ibland, men övergripande förekommer det fortfarande exkluderande och ihopklumpande skildringar av samt tillskrivande av stereotypa egenskaper till de boende i områdena.