<p>Sedan Max Weber har många forskare påvisat tendenser till ett samband mellan svaga regeringar och starka byråkratier. Man har i sammanhanget lyft fram två faktorer som gör att en byråkrati kan komma att dominera över sina politiska principaler: Å ena sidan har man menat att eftersom politikerna omöjligen kan ha egen expertis på alla områden och kunna sköta allt vardagligt behöver de delegera uppgifter till en förvaltning. Med tiden, och om principaler byts ut ofta, leder detta till att det till sist är förvaltningen som med sin expertis tenderar att bestämma över sina politiska huvudmän. Å andra sidan har man även påpekat att eftersom staten intervenerat i allt fler samhällsområden har detta gett förvaltningen möjligheter att där etablera olika allianser som i sin tur kan användas som källa till expertis och som en påtryckargrupp för att främja förvaltningens egna syften och planer. I denna studie försöker jag med hjälp av processer i den estniska statsförvaltningen under huvudsakligen 1990−talet visa att det inte med nödvändighet existerar ett kontinuum där man å ena sidan skulle hitta starka och aktiva regeringar med rationella, neutrala och lydiga kanslier till sitt förfogande och å andra sidan svaga regeringar som domineras av kansliet.</p><p>Eftersom staten snarare är en social relation än ett givet subjekt utgår jag ifrån att de politiska ledaraktörerna och förvaltningen likt en ekologisk enhet ingår i en levande kontext som också påverkar dess interna processer och flöden. Därmed kan mycket av förvaltningens interna liv förstås om man relaterar det till händelser och beroendeskap i en organisk kontext. Jag kommer således att betrakta staten som en social relation. En viktig aspekt i resonemanget i detta avsnitt blir alltså dragkampen på scenen och dess omgivning. Tanken är att denna dragkamp bestämmer statens kapacitet, aktörernas relationer på scenen och på vilket sätt dessa aktörer kan få fotfäste i det omgivande samhället. Därför väljer jag att till beskrivningen av statens position i sin omgivning även lägga massorganisationernas och folkrörelsernas roll, vilka med sin utbreddhet i samhället kan lägga en bred grund för att bära upp de aktörer som intar staten alternativt omöjliggöra för staten att i politikskapande manövrera förbi dem. I detta ligger också att staten med hjälp av sin uppburenhet eller samarbete med stora medborgerliga sammanslutningar blir djupt inbäddad i samhället. Dock har massorganisationerna och folkrörelserna under de senaste decennierna förlorat sin förmåga att samla och organisera människor.</p><p>I denna avhandling kommer jag att redogöra för de faktorer som medför att medborgarsammanslutningarnas förmåga att sammanfläta staten med medborgarna försvinner. Resultatet av denna process har blivit att de politiska organisationer som intog statsarenan saknar en bred och djup inbäddning bland befolkningen. När partierna därefter tvingas att garantera sin fortsatta delaktighet i utformandet av regeringsmaskineriet måste de vända sig till väljarkåren som de saknar all organisationell samhörighet med. Detta, menar jag, har fått vidare konsekvenser för politikskapandet och statens roll i samhället, samt i förlängningen även medfört konsekvenser för statsapparatens funktioner.</p>

<p>Trots människans mångfacetterade karaktär spelar yrkesidentiteten en betydande stor roll för hur vi introducerar oss för, och kommunicerar med andra människor. Den slutsats vi drar är att arbete har en central roll i de flesta människors liv. Arbete kan föra med sig en social gemenskap, bidra till ekonomisk försörjning och ge tidsstruktur i en människas vardag vilket bidrar till en människas livsvillkor. Detta kan skapa trygghet hos individen varpå arbete betraktas som åtråvärt av de flesta. Arbete spelar följaktligen en central roll för människors identitetsskapande. Detta framkommer i vår antologi då de olika delarna behandlar betydelsen av arbete, dels arbete i sig och frånvaron av ett arbete men också olika arbetens betydelse och dess påverkan på identiteten. I denna antologi står att läsa om arbetsvägran, makt och ledarskap, klassresor genom akademisk utbildning, arbetslösa ungdomar och arbetsfrihet.</p>

<p>PURPOSE: To find out how identity creating and community utter within the Black Metal culture, to get an insight of why people are drawn to Black Metal, and what function it fills to the adherents/practicians.</p><p>METHOD: Analyses of interviews done by the authors. In addition to them literature, mainly in book form, is used for theories.</p><p>RESULT: We have seen that there are shared Black Metal values, despite a strong individualism within the culture. And death is important for the survival of the culture and the individuals.</p> / <p>SYFTE: Att ta reda på hur identitetsskapande och gemenskap yttrar sig inom black metal-kulturen, att få en inblick i varför folk dras till black metal, samt vad det fyller för funktion för anhängarna/utövarna.</p><p>METOD: Analyser av intervjuer gjorda av författarna. Utöver dem nyttjas litteratur, främst i bokform, för teorier.</p><p>RESULTAT: Vi har sett att det finns black metal-gemenskaper, trots en stark individualism inom kulturen. Och döden är viktig för kulturens och individernas överlevnad.</p>

Sedan Max Weber har många forskare påvisat tendenser till ett samband mellan svaga regeringar och starka byråkratier. Man har i sammanhanget lyft fram två faktorer som gör att en byråkrati kan komma att dominera över sina politiska principaler: Å ena sidan har man menat att eftersom politikerna omöjligen kan ha egen expertis på alla områden och kunna sköta allt vardagligt behöver de delegera uppgifter till en förvaltning. Med tiden, och om principaler byts ut ofta, leder detta till att det till sist är förvaltningen som med sin expertis tenderar att bestämma över sina politiska huvudmän. Å andra sidan har man även påpekat att eftersom staten intervenerat i allt fler samhällsområden har detta gett förvaltningen möjligheter att där etablera olika allianser som i sin tur kan användas som källa till expertis och som en påtryckargrupp för att främja förvaltningens egna syften och planer. I denna studie försöker jag med hjälp av processer i den estniska statsförvaltningen under huvudsakligen 1990−talet visa att det inte med nödvändighet existerar ett kontinuum där man å ena sidan skulle hitta starka och aktiva regeringar med rationella, neutrala och lydiga kanslier till sitt förfogande och å andra sidan svaga regeringar som domineras av kansliet. Eftersom staten snarare är en social relation än ett givet subjekt utgår jag ifrån att de politiska ledaraktörerna och förvaltningen likt en ekologisk enhet ingår i en levande kontext som också påverkar dess interna processer och flöden. Därmed kan mycket av förvaltningens interna liv förstås om man relaterar det till händelser och beroendeskap i en organisk kontext. Jag kommer således att betrakta staten som en social relation. En viktig aspekt i resonemanget i detta avsnitt blir alltså dragkampen på scenen och dess omgivning. Tanken är att denna dragkamp bestämmer statens kapacitet, aktörernas relationer på scenen och på vilket sätt dessa aktörer kan få fotfäste i det omgivande samhället. Därför väljer jag att till beskrivningen av statens position i sin omgivning även lägga massorganisationernas och folkrörelsernas roll, vilka med sin utbreddhet i samhället kan lägga en bred grund för att bära upp de aktörer som intar staten alternativt omöjliggöra för staten att i politikskapande manövrera förbi dem. I detta ligger också att staten med hjälp av sin uppburenhet eller samarbete med stora medborgerliga sammanslutningar blir djupt inbäddad i samhället. Dock har massorganisationerna och folkrörelserna under de senaste decennierna förlorat sin förmåga att samla och organisera människor. I denna avhandling kommer jag att redogöra för de faktorer som medför att medborgarsammanslutningarnas förmåga att sammanfläta staten med medborgarna försvinner. Resultatet av denna process har blivit att de politiska organisationer som intog statsarenan saknar en bred och djup inbäddning bland befolkningen. När partierna därefter tvingas att garantera sin fortsatta delaktighet i utformandet av regeringsmaskineriet måste de vända sig till väljarkåren som de saknar all organisationell samhörighet med. Detta, menar jag, har fått vidare konsekvenser för politikskapandet och statens roll i samhället, samt i förlängningen även medfört konsekvenser för statsapparatens funktioner.

PURPOSE: To find out how identity creating and community utter within the Black Metal culture, to get an insight of why people are drawn to Black Metal, and what function it fills to the adherents/practicians. METHOD: Analyses of interviews done by the authors. In addition to them literature, mainly in book form, is used for theories. RESULT: We have seen that there are shared Black Metal values, despite a strong individualism within the culture. And death is important for the survival of the culture and the individuals. / SYFTE: Att ta reda på hur identitetsskapande och gemenskap yttrar sig inom black metal-kulturen, att få en inblick i varför folk dras till black metal, samt vad det fyller för funktion för anhängarna/utövarna. METOD: Analyser av intervjuer gjorda av författarna. Utöver dem nyttjas litteratur, främst i bokform, för teorier. RESULTAT: Vi har sett att det finns black metal-gemenskaper, trots en stark individualism inom kulturen. Och döden är viktig för kulturens och individernas överlevnad.

Uppsatsen har för avsikt att undersöka hur den nypaganistiska, och i första hand nordamerikanska, rörelsen Church of All Worlds reagerar mot förändring och institutionalisering. För att förstå institutionaliseringsprocessens bakomliggande krafter och identifiera dess konsekvenser, är det övergripande syftet med uppsatsen att utifrån en fallstudie av Church of All Worlds undersöka hur organisationen under sina verksamhetsår förändrats i fråga om (1) förhållande till samhället, (2) ideologi, (3) organisatorisk struktur och (4) ledarskap. Utgångspunkten är att betrakta rörelsen som dels religiös och spirituell, dels organisatorisk och ekonomisk, varför uppsatsen lutar sin teoribildning mot både religions- och samhällsvetenskapen och mot organisationsteorin. Som samhälleliga samt organisatoriska faktorer till Church of All Worlds institutionalisering finner vi den postmoderna motreaktionen mot industrisamhällets missförhållanden samt kritiken mot existensen av den objektiva sanningen. Institutionaliseringens följder är emellertid att rörelsen slutligen upptas som en del av det sen-moderna samhällssystemet. Förändringen märks i första hand då rörelsen under 80-talet förvandlas till en ekonomiskt intresserad organisation med tjänstehierarkier och reglerat ansvar som påföljder. Den byråkratiska arbetsordningen urlakar inte bara rörelsens ideologi, utan tvingar också den nu demokratiskt tillsatte ledaren till radikala åtgärder för att återfå sin makt, något som når sin kulmen i en konflikt med ledarens sorti som yttersta konsekvens.

Det här arbetets syfte är att undersöka hur ett urval länder placerar och förändrar sigöver tid sett till överlevnads och traditionsdimensionen som presenteras av Inglehart&amp; Baker. Detta sker genom en kvantitativ metod och mer specifikt en sekundäranalysav material sammanställt av World Value Survey. Till detta kommer en kopplinggöras till modernitet och postmodernitet. Resultatet visar att det är en tämligen jämnfördelning mellan länderna hur de placerar sig på traditions kontra den sekulärrationella skalan. De sker desto fler förändringar när man ser till överlevnads kontrasjälvförverkligande.

Syftet med studien är att undersöka unga vuxnas förhållande till och sökande efter religion och andlighet i en postmodern europeisk kontext, där kommuniteten Taizé, belägen i Frankrike, tjänar som exempel på ett fenomen. Ett fenomen av andlighet och religion i en postmodern och sekulariserad samtid, vilka tillsynes är väsensskilda. Med hjälp av en fältstudie i Taizé samlades empiri in för att kunna svara på frågorna vad besökare där söker efter, vad som driver dem dit och hur detta är förenligt med deras vardag. Genom kvalitativa intervjuer med sju personer samlades deras berättelser in, och tolkades och analyserades influerade av en narrativ analysmetod. En metodisk ansats vald för att kunna komma åt den personliga upplevelsen och erfarenheten, ett ovanligt perspektiv inom fältet. Genom postmoderna och religionspsykologiska teoretiska perspektiv samt tidigare forskning kring pilgrimsresor, religion och sekularisering i Europa och ungdomars syn på religion i Sverige, förankrades, kontextualiserades och genomlystes de personliga berättelserna. Resultaten visar på en komplex relation mellan sekularisering, postmodernitet och religion – ej uteslutande varandra, utan istället formande nya sätt att tro och utöva religion eller spiritualitet. Studien visar också att det bland informanterna finns ett stort behov av vägledning, trygghet, reflektion samt en plats att mötas och diskutera stora livsfrågor, något som ej premieras i en postmodern kontext och som de saknar i sina dagliga liv.

No description available.

Trots människans mångfacetterade karaktär spelar yrkesidentiteten en betydande stor roll för hur vi introducerar oss för, och kommunicerar med andra människor. Den slutsats vi drar är att arbete har en central roll i de flesta människors liv. Arbete kan föra med sig en social gemenskap, bidra till ekonomisk försörjning och ge tidsstruktur i en människas vardag vilket bidrar till en människas livsvillkor. Detta kan skapa trygghet hos individen varpå arbete betraktas som åtråvärt av de flesta. Arbete spelar följaktligen en central roll för människors identitetsskapande. Detta framkommer i vår antologi då de olika delarna behandlar betydelsen av arbete, dels arbete i sig och frånvaron av ett arbete men också olika arbetens betydelse och dess påverkan på identiteten. I denna antologi står att läsa om arbetsvägran, makt och ledarskap, klassresor genom akademisk utbildning, arbetslösa ungdomar och arbetsfrihet.