Målet med vår uppsats är att undersöka och analysera hur en individ presenterar sig på den virtuella arenan Facebook. Utifrån intervjuer och deltagande observation ska vi beskriva hur identitetsskapande uttrycks i förhållande till en social omgivning. Vidare ska vi visa hur värderingar och normer i samhället påverkar aktiviteter på Facebook. För att förklara detta utgår vi från valda delar av interaktionismen samt teorier om det postmoderna samhället. De begrepp vi använder oss av för att uppnå vårt syfte är roller och identiteter i anknytning till den virtuella världen samt att dessa formas och omformas i relation till ett socialt sammanhang. Vi har kommit fram till att Facebook är ett uttryck för det postmoderna samhället där identitetsskapandet är en process som sker beroende av omgivningen.

Arbetet syftar till att studera hur den svenska gymnasiekolans läroplaner förändrats över tid i sin syn på eleven, dess lärande och vad målet för dess lärande är. Till de senaste tre läroplanerna för gymnasiet adderas de två statliga utredningar. Beställda av den borgerliga alliansregeringen 2006 och den socialdemokratiska föregående regeringen. Vilket ger dels en mer aktuell bild av synen på en ny läroplan, men även ger en bild av den kommande nya läroplanen för gymnasieskolan. För att sätta denna förändring i en kontext matchas materialet till teorier om det moderna samhällets övergång till det postmoderna, samt förändringen av synen på kunskap och lärande denna övergång medför. Arbetet visar på en stor överensstämmelse mellan de studerade dokumenten och teoretikernas beskrivning av förändringen. Tydliga utvecklingslinjer kan följas angående den omvärldsbeskrivning samt syn på individ, lärande och kunskap som dokumenten ger uttryck för. Dock utgör den av ga alliansen beställda utredningen ett undantag. Då den i fokus och utformning avsevärt skiljer sig från de övriga dokumenten, vilket försvårat analys och jämförelse. Gymnasieskolans läroplaner kan sammanfattningsvis sägas i hög grad ha följt med i förändringen, om än med viss tidsförskjutning.

Studiens huvudsyfte är att förstå hur sex studenter i mellansverige som lever i ettsamhälle av postmodern karaktär upplever sina identiteter samt på vilket sättsamhällstillståndet påverkar dem. Studien syftar även till att avgöra huruvida det gåratt finna empiriska belägg för Zygmunt Baumans (2002) teori kring att individen i detpostmoderna bryter upp livet i episoder för att lättare hantera skeenden i sitt liv.Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med totalt sexrespondenter. Samtliga är studenter vid en högskola eller ett universitet imellansverige. Respondenterna är mellan 20 och 25 år gamla. Studiens huvudsakligaslutsats är att identiteten i det postmoderna uppfattas som en social symbol somanvänds för att kommunicera individens Själv (Mead, 1977). Respondenterna istudien påverkas av samhällstillståndet, vilket kan komma att uppfattas som ennegativ konsekvens för dem om de inte klarar av att balansera sitt Själv medidentiteten gentemot samhällets krav på den enskilde individen.

Like several of her female peers, Marie Under (1883 - 1980) has been denied the international acclaim she deserves. The earliest text on Marie Under in swedish told of her greatness, but in classical fallic maner reduced her poetic production by marking it with pathological symtoms. Though latter texts by author Enel Melberg have put a feminist perspective on Unders work, the theoretical complexity of her poetic images and language, and its polemic relation to contemporary literary currents, has yet to be recognised. This study will seek to portrait Marie Under and her poetry in this new light. The study moves from an installation of Marie Under in the modern discourse she so far has been estranged from, to an analysis of her earlier works (in the 1910’s and 1920’s). Lou Andreas-Salomés theory, characteristic of the period, will found Under’s debut in the discourse of Eros and the production of female subjectivity. Through the theory of Luce Irigaray I will try to see how this force towards a female subjectivity is inverted, to call into question the souvereignity of the (male) subject. That is, to see in the face of modernism not only the rise of female subjectivity but its relativization and multifaced constitution. Irigaray’s poststructuralistic theorizations leads to the postmodern philosophy/communication theory of Jean Baudrillard. With his hyperreal notion of imploded distances between subject and object, decomposition of causality and meaning I take on a search for a voice that surpasses the subject, a voice of simulacra in Marie Under’s poetry from early 20’s. A significant portion of the study is engaged in Marie Under’s relationship to her mother tongue. Under wrote poetry in early years but not until her late teens in the language of her own country, estonian - mostly due to the russian occupation. From 1918, when independence was declared, estonian culture blossomed, and the estonian language was renewed. Marie Under’s poetry had a great deal in this linguistic regeneration, and I will sum up this poetic/linguistic practice in the chiasm: to seek language through poetry and the poetry in this language. This dialectic approach to Under’s poetry is an essential part of this study.

Uppsatsen har för avsikt att ur en filosofisk ansats försöka åskådliggöra teoretiska och tankemässiga komplikationer mellan kunskapssynen i läroplanen för de frivilliga skolformerna och det traditionella klassrummets fysiska och upplevda miljö. Detta för att pröva ansatsens möjligheter vid framtida teoretiska och empiriska studier. Uppsatsen vill därför dels ta reda på vad läroplanen och dess beredningsarbete föreskriver för typ av kunskapsundervisning, dels undersöka hur läroplanen och dess beredningsarbete resonerar kring kunskap. För att nå en djupare förståelse för läroplanens formuleringar i detta avseende, lägger jag ett utvecklingsperspektiv på samhälle, skola och kunskap. Analysen visar att skolans kunskapsuppgift är tudelad. Läroplanen och dess beredningsarbete föreskriver dels en kunskapssyn där kunskaper ges, förmedlas, tillägnas och används – detta är den mimetiska kunskapen som utgår från en syn på eleven som konsument, dels som en aktivitet där kunskapen utvecklas, skapas eller kunskapas – kunskapens transformativa sida, där eleven blir producent. Läroplanens kunskapssyn har i detta perspektiv åtskilliga inslag av postmodern teori; de uppträder ur ett betraktande av kunskaper som relativa, konstruktiva och konstextuella vilka hos eleverna skall utvecklas och skapas, men också i former som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – berättelser och myter som ej har något inneboende sanningsvärde utan som snarare skapats som sociala och kulturella produkter och som skolan har ett uppdrag att förmedla. Jag finner att föreställningen om det traditionella klassrummets fysiska miljö ur ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv främst är skapad för att främja skolverksamhetens mimetiska sida, där undervisningen baseras på en reproduktion av kunskap snarare än produktion. Det traditionella klassrummet blockerar utvecklandet av transformativ kunskap och i grund och botten blir utbildning och skolans livsvärld därför demokratisk fråga.

<p>Studiens huvudsyfte är att förstå hur sex studenter i mellansverige som lever i ettsamhälle av postmodern karaktär upplever sina identiteter samt på vilket sättsamhällstillståndet påverkar dem. Studien syftar även till att avgöra huruvida det gåratt finna empiriska belägg för Zygmunt Baumans (2002) teori kring att individen i detpostmoderna bryter upp livet i episoder för att lättare hantera skeenden i sitt liv.Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med totalt sexrespondenter. Samtliga är studenter vid en högskola eller ett universitet imellansverige. Respondenterna är mellan 20 och 25 år gamla. Studiens huvudsakligaslutsats är att identiteten i det postmoderna uppfattas som en social symbol somanvänds för att kommunicera individens Själv (Mead, 1977). Respondenterna istudien påverkas av samhällstillståndet, vilket kan komma att uppfattas som ennegativ konsekvens för dem om de inte klarar av att balansera sitt Själv medidentiteten gentemot samhällets krav på den enskilde individen.</p>

No description available.

Undersökningen syftar till att undersöka föräldrars attityder till skolan. För att göra denna undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod och således av en kvalitativ intervjuform. Många menar att vi idag lever i ett postmodernt samhälle, där stora föränd-ringar har skett. Dessa förändringar har påverkat hela samhället, hemmen och sko-lan. Genom dessa förändringar har även lärarrollen blivit påverkad. Många menar att lärarrollen idag är mer mångfacetterad än förr. Detta då framförallt ett större ansvar, vad gäller de sociala bitarna, idag åligger läraren. Undersökningen visar att respondenterna överlag är positivt inställda till sitt barns skolgång, men att skolan även har vissa brister. Studien visar att om barnets skolgång fungerar väl, både socialt och kunskapsmässigt, tenderar föräldrarna att ha en mer positiv attityd till skolan. I undersökningen har vi tagit vår utgångspunkt i empirin och således låtit respondenterna utgöra grunden. För att analysera den empiriska undersökningen har vi använt oss av teorier kring det postmoderna samhället, samt undersökningar kring föräldrars attityder gjorda av Skolverket.

Denna studie behandlar kläder och mode som kommunikation och dess roll i individersidentitetsskapande. Frågor om såväl strukturer på makronivå som beslut på mikronivå löpersom en röd tråd genom studiens olika delar. För oss författare var det självklart att föratt förstå den ena nivån måste en också förstå den andra. Studiens syfte var att genom intervjueroch visuell etnografi undersöka lönearbetande 25-30 åringars identitetsskapande,specifikt hur de kommunicerar sin identitet genom konsumtion av kläder och mode. Föratt utforska vårt syfte har vi genomfört och analyserat åtta kvalitativa intervjuer. I researchochanalysarbete filtreras resultaten genom teorier om postmodernitet, sociala fält och konsumism.Därtill redogör vi för tidigare forskning inom ämnet. Studien visar att individer,modeintresserade eller ej, är högst medvetna om vad deras kläder kommunicerar i olikakontexter. Samhället tycks genomsyras av de klädkoder som, till största del, konstitueras påmakronivå. / This study treats clothes and fashion as communication and its role in individual's identity.Questions about structures on a macro level as well as decisions on a micro level is thetheme for all the parts of the study. To understand one level, you have to understand theother. The purpose for this study was, through interviews and visual ethnography studywage earning Swedes between 25 to 30 years old in their creation of identity, specificallyhow they communicate their identity through consumption of clothes and fashion. To exploreour purpose, we have conducted and analysed eight qualitative interviews. In the researchand analysing work the results have been understood through theories concerningpostmodernism, field, habitus and consumerism. We also describe and connect the resultswith previous research. The study shows that individuals, interested in fashion or not, arehighly conscious about what their clothes communicate in different contexts. Society seemsto be permeated with codes of clothing constituted on a macro level.

Uppsatsen är skriven ur ett postmodernt och identitetsskapande perspektiv och handlar om hur designhistoria skapas i en nyutkommen vintagebok. Studien undersöker hur vintagebilder kan verka som en ny konstruktion av designhistoria. Detta undersöks genom semiotiska analyser av fem stycken bilder, hämtade ur boken Vintageparty (2013) och diskuteras sedan i relation till de sedvanliga designhistorieböckernas beskrivning. Resultatet tolkas utifrån identitetsskapande, postmodern och semiotisk teori. Undersökningen visar att vintagebokens skapare, vilka jag valt att kallar för bricholeurer1 själva kombinerat de föremål som finns med i bilderna. Istället för en traditionell designhistorisk beskrivning flyttas identitetsskapandet, genom design, ut i det offentliga rummet. Studien visar också att bilderna kan kopplas till postmodern stil, detta då bilderna visar upp eklektiska sammansättningar av föremål. Att ta till vara på olika föremål, genom att återvinna dem, visar på en miljövänlig designhistorik. Genom den identitetsskapande teorin, går det att konstatera att vintagebilderna till stor del konstruerar en individualitet, eftersom föremål valts ut och sammansatts så som skaparna av boken själva önskat. Kanske kan man påstå att bilderna skapar designhistoria på ett nytt sätt, i en ny skepnad?