Background: Surgical site infections are the second most common healthcare-related infection and implies high costs for the healthcare. It causes suffering for the patient and places high demands on the nursing care. The nurse's preoperative preparation of the patient is an important part where the patient's possible risk factors should be identified. It is also important that the patient receives information that is suitable for the patient's needs of nursing care. The nurse carries the primary liability of nursing care and has a responsibility to prevent surgical site infections from occurring. Aim: The aim of this study was to investigate the nurse's prerequisites to prevent the occurrence of surgical site infections in hospital care. Method: The chosen method was a literature review based on ten articles of qualitative and quantitative methods published between 2013–2022. Results: The analysis resulted in the following themes and sub-themes:Necessary communication with the sub-themes Team collaboration and Information transfer.Availability of principles and resources with the sub-themes Access to evidence-based guidelines, Pre-, intra- and post-operative premises and knowledge, A safe environment andAccess to materials. Pedagogical ability with the sub-themes Meeting the patient individually and Adequate patient education. Conclusion: The results showed that there were both positive and negative aspects regarding the nurse's prerequisites for preventing surgical site infections, but the negative aspects were overrepresented. The nurses often had the required knowledge but did not use their abilities tothe same extent during work. This resulted in limited nursing care with insufficient complianceto the evidence-based guidelines.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på om och i vilken grad elever, och lärare i ensemble och musikteori, upplever att eleverna integrerar musikteori och ensemble samt ifall bakgrund i musik- eller kulturskola påverkade integrationen. Jag använde mig av en kvantitativ undersökningsmetod, det vill säga enkätundersökning i mitt datainsamlande. Fyra skolor i olika storlek och olika delar av Sverige deltog i undersökning som genomfördes med ett ”emic” insider- och ”epic” outsiderperspektiv, det vill säga elev- och lärarperspektiv.I min bakgrund visar jag att musiklära kurs A enligt kursplanen ska ligga till grund för det egna musicerandet. Ensemblekursen har främst för avsikt att ge grundläggande färdigheter relaterade till sång eller instrument, men påvisar koppling i B-kursen. Rostvall & West skriver om kognitiva scheman för att lära in nya saker, och beskriver hur man kan gå igenom dem på olika sätt för att få djupare kunskap. Flera av examensarbetena jag läst visar att vikten av integration mellan teori och praktik skiljer beroende på vilken genre man spelar.Resultatet visar att elever i storstadsområden i högre grad än de i glesbygden gått i musik- eller kulturskola innan gymnasiet, samt att elever med förutbildning håller teoriintegration i det praktiska musicerandet högre än de andra. De flesta eleverna upplever sig göra kopplingen mellan teori och praktik i relativt stor utsträckning, medan lärarna upplever att de gör detta ganska lite. De flesta lärarna upplever även att kunskapsnivån på eleverna sjunker varje år. Teorilärarna hoppas på mer koppling till praktiken i framtiden och eleverna efterfrågar mer koppling till sina egna instrument i teoriundervisningen. Ensemblelärarna tror att undervisningen i framtiden mer kommer att utgå ifrån elevernas musik och bli mer gehörsbaserad. / The purpose of this study was to discern the extent of how students and teachers of ensemble and music theory, regard the integration of the students’ knowledge of music theory and ensemble, and if a background in music school affected the integration. I used a quantitative survey method. Four schools of different sizes and different parts of Sweden participated in the survey conducted by a "emic" inside and "epic" outsider perspective, that is, student and teacher perspectives.In my background, I show that music theory A according to curriculum will form the basis for their musicianship. The ensemble course is primarily intended to provide basic skills related to their vocals or instruments, but showing a link to theory the B-course. Rostvall & West write about cognitive schedules, and describe how to teach something in different ways for a deeper learning. Several of the works I have read show that integration is greatly affected by each individual genre.The results show that students in metropolitan areas to a greater extent than those in rural areas have attended music schools before high school, and students who already possess a basic understanding of theory place a greater value of its inclusion in their playing. Most students feel they make the connection between theory and practice in a relatively large scale, while teachers feel the extent is rather small. Most teachers also feel that the knowledge level of students drops each year. Music theory teachers would prefer a greater connection between theory and performance in the future, and students would like more access to their own instruments in the music theory classroom. Ensemble teachers are of the opinion that teaching in the future will be based more on the students’ repertoire, with added emphasis on aural skills.

Delaktighet är en viktig aspekt i förbättringsarbetet. Delaktighet höjer kvaliteten och skapar förankring hos medarbetarna och är ett hjälpmedel att erhålla ett framgångsrikt kvalitetsarbete. Verksamheterna behöver dock förutsättningar för att skapa delaktighet. I framgångsrika organisationer karaktäriseras framgången av delaktighet skapandet och motivation hos medarbetarna. Syftet med studien var att beskriva hur produktionsledare kan skapa möjlighet till delaktighet i förbättringsarbetet. Metoden som användes var kvalitativ induktiv ansats ur ett livsvärldsperspektiv. Djupintervjuer utfördes med åtta produktionsledare och kvalitativ innehållsanalys användes för att granska texterna med syfte att finna meningsenheter och kategorier. Fiskbensdiagram utfördes som ett komplement till intervjuerna. Resultatet och analysen visade på två kategorier, förutsättningar och begränsningar i skapandet av delaktighet i förbättringsarbetet. Resultatet visade i sin tur på att det finns svårigheter att tolka begreppet delaktighet och än svårare att konkretisera de verktyg som används. Det finns ett värde av ytterligare forskning kring delaktighet skapandet i framtiden. / Participation is an important aspect when it comes to continuous improvements. Participation increases quality and creates support among employees and is a tool for achieving successful quality work. Companies need prerequisites for creating participation, and in successful companies this success is characterized by the creation of participation and motivation among employees. The aim of the study was to describe how production supervisors create opportunities for participation in improvement processes. The method used was a qualitative inductive approach from a life-world perspective. In-depth interviews were conducted with eight production supervisors and qualitative content analysis was used to examine texts to find sentence entetities and categories. Fishbone diagrams were created as a complement to the interviews. The results and the analysis indicated two categories, prerequisites and limitations to create participation in improvement work. This showed that there are difficulties when it comes to interpreting the term participation and even more difficult to specify the tools inuse. In the future it is of great importance to ensure that the research around the creation of participation is in focus.

The thesis deals with travel and tourism in the state of Arizona, USA. The first, theoretical part, defines basic tourism related terms used in this thesis; i.e. definition of tourism, tourism typology, types of tourism participants, tourism destination and prerequisites for a tourism development. The second, analytical part, introduces the state of Arizona from the point of its geography, climate, demography, economy and political situation. Next chapters are devoted to the prerequisites of tourism development in the state of Arizona, tourism organizations operating in the USA, analysis of visitation of the state of Arizona, and to the impact of travel and tourism on the Arizonian economy. The thesis is completed with the SWOT analysis evaluating the strengths and weaknesses of the destination Arizona, as well as its opportunities and threats for the future.

Anknytningsärenden hos Migrationsverket innefattar individer som söker anknytning till partner i Sverige. I och med flyktingkrisen som Sverige upplevde under 2015 - 2016 har många anknytningsärenden dragit ut på tiden. Denna studie syftar till att undersöka upplevelsen av anknytningsprocessen för par där den ena partnern befinner sig i Sverige och den andra fortfarande är kvar utomlands och hur de hanterar denna process. Fenomenologiskt inspirerade frågor om relationen, upplevelserna och coping ställdes i telefonintervjuer. Deltagarna befann sig antingen i Sverige eller i utlandet. Studien visade separationens effekter på individernas relationer och gav inblick i deras förutsättningar. Deltagarna upplevde effekter av väntetiden i anknytningsprocessen så som ovisshet, maktlöshet, stress/ohälsa och ingen framförhållning. Det som utmärkte deras hanterande av väntetiden var att de nu fick leva ett virtuellt liv, de isolerade sig från sitt sociala liv och vissa tog lugnande medel/medicin. Förlängda anknytningsprocessen ledde till symptom av stress och hälsokomplikationer hos de som tvingas leva i ofrivilliga distansförhållanden.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på aspekter som påverkar implementeringen i en förändringsprocess såsom kommunikation, delaktighet och ledarskap, verksamhetens kultur och förutsättningar. Hälso- och sjukvårdsorganisationer har ett ansvar i bedrivandet av evidensbaserad vård och förbättringsarbete ingår i distriktssköterskans arbetsuppgifter. Det finns även styrdokument och riktlinjer som ställer krav på verksamheter inom hälso- och sjukvård att de kontinuerligt säkrar och utvecklar kvalitén i vården. Syfte: Att undersöka vilka förutsättningar distriktssköterskor upplever sig behöva för att utföra förbättringsarbeten på vårdcentraler. Metod: Intervjustudie av kvalitativ design, åtta distriktssköterskor blev intervjuad. Data analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: De förutsättningar distriktssköterskorna ansåg sig behöva vid förbättringsarbeten resulterade i tre huvudkategorier: Tid för förbättring, Kulturen på arbetsplatsen och En organisation för förbättring. Sju underkategorier framkom: Tidsbrist, Tid som en resurs, Kollegors inverkan på förbättringsarbeten, Ledarskapets inverkan på förbättringsarbeten, Individens ansvar, Den enskilda vårdcentralen och Verksamhetsutvecklarens roll i förbättringsarbeten. Slutsats: För att distriktssköterskan ska ha ökade förutsättningar att genomföra ett förbättringsarbete bör det finnas tid, en stödjande verksamhetschef som initierar till förbättringsarbeten, samverkan med andra verksamheter och kollegor som är positiva till förändring. En verksamhetsutvecklare och full arbetsstyrka underlättar genomförandet av ett förbättringsarbete. / Background: Previous research shows aspects that affect implementation in a change process, these are communication, participation and leadership, culture and the prerequisites of the organization. Healthcare organizations have responsibility in the practice of evidence-based care. It is also part of the district nurse's duties to work towards improvements in the care-process. Governing documents and guidelines require healthcare organizations to ensure that they continually secure and develop the quality of care. Aim: To investigate the conditions that district nurses consider themselves needed to carry out improvement work at healthcare centers. Method: Interview study of qualitative design with eight district nurses. A manifest content analysis with inductive approach was carried out. Results: Conditions that district nurses considered necessary for improvement work resulted in three main categories: Time for improvement, The culture at the workplace and An organization for improvement. Seven subcategories emerged: Not enough time, Time as a Resource, Colleagues role in improvement work, The leadership role in improvement work, The responsibility of the individual, The individual Healthcare Center and The role of the organization developer in improvement work. Conclusion: In order for the district nurse to have increased opportunities to carry out an improvement work there should be time, a supportive operations manager, collaboration with other healthcare centers, colleagues that are positive to change, a business developer and full workforce.

This study attempts to uncover how the player’s agency is affected by seeing prerequisites of dynamic choices, as opposed to not seeing them. The study’s background presents different definitions of agency, along with what kinds of conclusions previous research has drawn on the term. The background also presents and discusses varying implementations of digital choice interfaces in a variety of different genres of video games. In order to answer the research question, a short strategic experience was created with two versions, one containing visible markers on prerequisites choices and one which hides these markers. A qualitative method was used to investigate how these two versions affected the player’s agency, and whether there was any difference between them. The results showed that visible prerequisites allowed the player a higher chance to experience positive agency because of the clear and direct feedback it gives on the player’s previous choices.

Denna studie är avsedd att utreda vilka förutsättningar rektorer har att utföra sitt arbete samt om det skiljer sig åt mellan kommunala skolor och friskolor. Detta har undersökts genom att studera den bakomliggande ledningsstrukturen samt styrverktygen och hur de har format förutsättningarna för rektorer. Studien baseras på intervjuer med huvudmän, rektorer och en kvalitetschef från den kommunala skolan respektive friskola. Studien visar att styrverktygen; mål, kommunikation, mandat och beslut samt stödfunktioner och till viss del ledningsstruktur formar förutsättningen för rektorn. Dessa styrverktyg har också undersökts för att se hur väl de fungerar för att skapa rätt förutsättningar för rektorns arbete i den kommunala respektive friskoleverksamheten. Från resultaten som erhållits i denna studie anser vi att styrverktygen inte fungerar optimalt för att skapa bra förutsättningar till rektorerna, för att utföra sitt arbete. Framförallt har resultaten visat på att rektorer i friskolan har bättre förutsättningar än rektorer i den kommunala skolan. / This study is intended to investigate the prerequisites for the principals to perform their work and whether they differ between schools. This has been investigated by studying the underlying management structure and the management instrument and how they have shaped the prerequisites for the principals. The study is based on interviews with princi- pals and a quality director from both public school and private school. The study shows that the management instruments goals, communication, mandate and decision as well as support functions, and to some extent the management structure, shapes the prerequisites for the principals. These management instrument have also been looked into more thor- oughly, in order to see how well they work to create the right conditions for the principals in the public school and private school. From the results that was obtained from this study, we could see that the management instruments don’t work optimally in order to give the right prerequisites for the principals. Mainly have the results shown that the principals in the private school have better perquisites than the principals working in the public school.

This study examines the relation between the prerequisites of principals in compulsory schools and to what extent they hence engage in instructional leadership. Three main questions are therefore posed which seek to describe how frequently the principals say that they engage in instructional leadership, how the principals say that their prerequisites are and to what extent these prerequisites affect their ability to be instructional leaders. A hypothesis is formulated that principals with favourable prerequisites are more likely to engage in an instructional leadership. To define instructional leadership Viviane Robinsons leadership dimensions ”planning, coordinating and evaluating teaching and the curriculum” and ”promoting participating in teacher learning and developement” are used as the foundation for the operationalisation of questions in the survey. The study finds that most of all the national principal education program affects the principals ability to be instructional leaders. Also the school managerand the municipal political board are important factors for the principals engagement in instructional leadership. Furthermore this study implicates that prerequisites, such as the number of employees or the time the principals say they have to be instructional leaders, have no, or almost no, effect on how frequently the principals engage in instructional leadership.

Studiens syfte är att lyfta förskollärares föreställningar om musik som mål och medel, hur de undervisar i musik och vilka förutsättningar de anser är betydelsefulla för att bedriva musikundervisning som ett mål. Studien berör didaktiska tillämpningar av musikundervisning i förskolekontext. Metoden utgår från en kvalitativ ansats och data är insamlad genom intervjuer och observationer för att sedan analyseras utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv och Lindströms modell om estetiska lärandeformer. I studien deltar fyra förskollärare från tre olika förskolor med barn i åldrarna 1-5 år. Resultatet visar att förskollärarnas föreställningar om musik i förskolan är starkt förknippade med glädje såväl som ett eget ämnesinnehåll. Det musikdidaktiska innehållet i förskollärarutbildningen framhävs som otillräckligt och bidragande till förskollärarnas avsaknad av trygghet och kompetens i att undervisa musik som mål och medel. Studiens slutsats är att kompetens inom ämnet musik och stöd från kollegor är faktorer som förskollärare betonar som viktiga förutsättningar för att bedriva musikundervisning i förskolan.