The aim of this thesis is to analyze and evaluate the prerequisites tourism and the tourism potential in the defined area of the Pelhřimov district. The theoretical part focuses on the basic terminology of tourism, regional development and theoretical determination of preconditions for tourism development. In the practical part, the prerequisites of the defined area are analyzed and evaluated from the tourism point of view. This is followed by the evaluation method of tourism potential. Based on the analyses, several recommendations for the use and connection of local attractions are suggested with the aim to promote local tourism in the defined area.

Sammanfattning Introduktion: Satsningen på preventiv vård bör öka för att möta vårdbehovet i samhället de närmsta 20 åren. Primärvården (PV) har i sitt uppdrag att motivera patienter till egenvård och förebygga ohälsa i befolkningen. Motiverande samtal (MI) är ett evidensbaserat arbetsverktyg för kommunikation och samverkan som används av distriktssköterskor för att motivera patienter till egenvård.  Syfte: Distriktssköterskors upplevelser av förutsättningar för att använda motiverande samtal med patienter. Metod: Beskrivande design med kvalitativ ansats. Manifest innehållsanalys har använts för att analysera resultatet. Huvudresultat: Huvudresultatet av intervjuerna resulterade i tre huvudkategorier: Egen erfarenhet och kunskap om MI, möjlighet att arbeta förebyggande med MI och strukturella förutsättningar för att använda MI. Att ha erfarenhet av MI beskrevs som en förutsättning för att kunna använda metoden i patientmötet. Ytterligare faktorer som beskrevs var tiden, patientrelationen samt vilket stöd distriktsjuksköterskor upplevde från sina kollegor. Riktlinjer och rutiner på arbetsplatsen beskrevs ge förutsättningar för att distriktsjuksköterskor kunde arbetade på lika sätt, chefen och organisationen var i det en viktig förutsättning.  Slutsats: Deltagarna i studien upplevde begränsade förutsättningar för att använda MI i patientmötet, främst pga bristande riktlinjer och rutiner gällande handledning och vidareutbildning. Mer tid och kontinuitet med patienter skulle resultera i bättre förutsättning i användandet av MI.    Nyckelord: Distriktsköterska, förutsättningar, motiverande samtal, upplevelser / Abstract Introduction: The effort to increase preventive care needs to enhance over the next twenty years. Primary care has the assignment to motivate the patient to self-care and prevent ill health in the population. Motivational interviewing (MI) is a science-supported intervention that district nurses use to motivate patients to adopt healthy behavioural changes.  Aim: District nurses' experiences of prerequisite conditions for using motivational interviewing with patients. Method: Qualitative approach with descriptive design, manifest content analysis has been used to analyse the results. Results: The main conclusion of the interviews falls in to three categories: Own experience and knowledge of MI, the ability to work preventively with MI and structural conditions using MI. Having experience of MI was described as a prerequisite to be able to use the method in the meeting with the patient. Additional factors described were the time, relationship with the patient as well as the support district nurse experienced from their colleagues. Guidelines and procedures at the workplace were also described as conditions that had to exist for the district nurses to work using MI methods in the same way, and a supportive manager and organization were also important prerequisites. Conclusion: Participants in the study experienced limited prerequisites to use MI with the patients, mainly due to deficient guidelines and routines when it came to training and coaching and further education. More time and continuity with the patients describe as a prerequisites to use MI.  Keywords: District nurse, experiences, motivational interviewing, prerequisites

In this work the author has focused on meeting with the process of assigning public contracts, on detail monitoring of the composition and number of quali-fying prerequisites and on evaluation criteria. To analyze such prerequisites and criteria the author used data from public contract information sub-system. Sub-sequently the gained information were processed and evaluated, including spe-cific projects. Eventually, based on the collected data, the author suggested gen-erally suitable structure of qualification prerequisites and evaluation criteria.

The purpose of this study was to determine if there was any relationship between student success as defined by grades in earned in basic sciences of anatomy and physiology as well as overall college grade point average with the score on the National Physical Therapy Examination (NPTE) for Physical Therapist Assistant (PTA) students. This pilot study examined the first two cohorts of PTA students at the College of the Sequoias from 2012 and 2013. Correlations and multiples regressions were the primary quantitative methods used to determine which prerequisites were most likely to predict passing the NPTE. Demographic information of ethnicity and age, did not show any significant correlation with score on the NPTE-PTA. Further analysis determined that both anatomy and overall grade point average had statistical correlations. However, overall college grade point average was the only variable that contributed significantly to the NPTE score. Therefore, overall grade point average was used to develop a predictive admission formula that can be used for further research and analysis. The procedures for this pilot study can be used to duplicate the study on a larger scale and continue to build a predictive admission formula that has the potential for establishing a consistent admission criterion for PTA programs. The long range goal of this study has been to help identify students who have the greatest potential to pass the NPTE and become employed as a PTA.

Sammanfattning Grundsärskoleelever som får sin undervisning i grundskolan årskurs 7-9 tillhör en minoritetsgrupp bland elever i svensk skola. Då skollagen ger kommuner frihet att utforma förutsättningarna för integrerade elever på många olika sätt tillkom studien i syfte att bidra med kunskap om undervisning av integrerade elever. Studien är baserad på en kvalitativ intervjumetod utförd på två skolor i två olika kommuner. Fem lärare intervjuades där alla har erfarenheter av undervisning gällande integrerade elever. För att belysa mitt syfte användes The questions of curriculum av Dillon (2009) som teoretisk utgångspunkt. Teorin bygger på frågor kring sju element där svaren används som hjälpmedel för att organisera upp undervisning, se helhetsbilder och sammanhang. De sju elementen är läraren, eleven, ämnet, miljön, syftet, aktiviteten och resultatet. Det framkomna resultatet utifrån tematisk uppdelning av svar från intervjuerna visar att lärarnas val av undervisning och arbetssätt begränsas av bristande förutsättningar inom elementen resultat, lärare, aktivitet samt miljö. Lärarna tar upp bristen på tid, avsaknad av kollegialt samarbete, undervisningsmaterial och en fysisk miljö som inte är anpassad till integrerade elever i årskurs 7-9. Resultatet visar att lärare som undervisar i teoretiska ämnen saknar fler förutsättningar för undervisning av integrerade elever än praktisk-estetiska ämnen. Brister inom elementet miljö som behövs för individanpassade arbetssätt saknas många gånger i de teoretiska ämnena. Lärarna menar att de vet hur de skall gå tillväga för att möjliggöra integrerade elevers kunskapsutveckling men rätta förutsättningarna saknas. Slutsatsen indikerar på att lärare bör få de förutsättningar som studiens resultat visar för att kunna ge integrerade elever god undervisning. Saknas de förutsättningar som krävs får man ställa det i relation till beslutet att inte undervisa integrerade elever i årskurs 7-9. / Abstract Students in Compulsory school for pupils with learning disabilities who receive their education in elementary school grades 7-9 belong to a minority group among students in Swedish schools. As the Education Act gives municipalities the freedom to design the conditions for integrated students in many different ways, the study was added with the aim of contributing knowledge about the teaching of integrated students. The study is based on a qualitative interview method carried out at two schools in two different municipalities. Five teachers were interviewed, all of whom have experience in teaching integrated students. To illustrate my purpose, The questions of curriculum by Dillon (2009) was used as a theoretical starting point. The theory is based on questions around seven elements where the answers are used as aids to organize teaching, see overall picture and context. The seven elements are the teacher, the student, the subject, the environment, the purpose, the activity and the result. The results obtained based on the thematic division of answers from the interviews show that the teachers' choice of teaching and working method is limited by a lack of prerequisites within the elements result, teacher, activity and environment. The teachers address the lack of time, lack of collegial collaboration, teaching materials and a physical environment that is not adapted to integrated students in grades 7-9. The results show that teachers who teach theoretical subjects lack more prerequisites for teaching integrated students than practical-aesthetic subjects. Deficiencies within the environment element, which is needed for individually adapted working methods, are often missing in the theoretical subjects. The teachers believe that they know how to proceed to enable integrated students' knowledge development, but the right conditions are lacking. The conclusion indicates that teachers should be given the conditions that the study's results show in order to be able to provide integrated students with good teaching. If the necessary prerequisites are lacking, it must be put in relation to the decision not to teach integrated students in years 7-9.

Syftet med studien är att genom intervjuer med yrkesverksamma pedagoger bidra med kunskap om pedagogers upplevelser gällande genomförandet av utomhuspedagogik, i de naturorienterande ämnena i grundskolans årskurs 4–6. Studien är särskilt ämnat att studera utomhuspedagogikens möjligheter, utmaningar och betydelsen av förutsättningarna utifrån pedagogers erfarenheter. Studien grundar sig i en kvalitativ forskningsmetod och har utgått från semistrukturerade intervjuer där fem verksamma pedagoger med erfarenheter av utomhuspedagogik har deltagit. Intervjuerna har undersökts och sedan bearbetats utifrån en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt och handlar om att skapa ett lärande i autentiska situationer genom upplevelse och reflektion. Resultatet visar att utomhuspedagogik kommer med många fördelar i de naturorienterande ämnena, dock krävs det fler konkreta tips på hur pedagoger kan genomföra en undervisning utomhus för att det ska användas mer frekvent än vad det gör i undervisningen i dagsläget. De huvudsakliga utmaningarna studien lyfter är brist på tillgänglig närmiljö, hitta struktur utomhus samt tid och resurser. Dock med rätt förutsättningar beskriver pedagogerna hur utmaningarna går att överbryggas. Slutligen diskuteras studiens resultat i förhållande till varandra och tidigare forskning, kopplat till de teoretiska utgångspunkterna och avslutas med studiens relevans och framtida forskning. / The aim of the study is to contribute knowledge with teachers ́ experiences regarding the implementation of outdoor education, in the natural science subjects in grades 4-6 of primary school. In particular, the study aims to delve into and explore the possibilities, challenges, and significant prerequisites of outdoor education based on teachers ́ experiences. The study is based on a qualitative research method and utilizes semi-structured interviews, in which five practicing teachers with experience in outdoor education have participated. The interviews have been examined and then analyzed through a qualitative thematic content analysis. Outdoor education is an approach that involves creating a learning environment in authentic situations through experience and reflection. The findings indicate that outdoor education offers numerous advantages in the natural science subjects; however, it requires more specific guidance on how teachers can incorporate outdoor teaching methods to be utilized more frequently in current instructional practices. The main challenges identified in the study are the lack of an accessible local environment, establishing structure outdoors, and the constraints of time and resources. Nevertheless, the teachers describe how these challenges can be overcome with the right conditions. Finally, the study discusses the results in relation to each other and previous research, linked to the theoretical framework, and concludes with the relevance of the study and suggestions for future research.

The aim of this study is to contribute with increased knowledge about how preschool teachers can promote children's influence and participation in physics teaching. To investigate this, a web survey was sent out to preschool teachers in a medium-sized municipality in Sweden. The study's data consists of the preschool teachers' responses which have been analyzed quantitatively but also qualitatively through a phenomenographic analysis model that seeks to make different perceptions visible. Our results show that preschool teachers need greater subject knowledge and more resources to succeed in this in practice. Increased knowledge in physics among preschool teachers may result in a bigger interest and a feeling of self confidence in physics teaching. Our conclusion is that the right prerequisites can promote children's participation and influence in physics education. These prerequisites concerns having enough staff, plenty of planning time and that staff must be offered continuous competence development and collegial learning in order to be prepared to teach physics based on children's interests. The results also show a point of view where influence is something that is created together with the children and is not expressed as something the preschool teachers should offer, it already exists. The preschool teachers automatically need to pay attention to the children's thoughts and questions. When this is done, it may lead to commonly elected learning objects. By listening to the children's thoughts and ideas and putting the teaching at a manageable level, preschool teachers can create the conditions for all children's participation. / Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om hur förskollärare kan främja barnens delaktighet och inflytande i undervisning med fysik som uttalat innehåll. En webbenkät skickades ut till förskollärare i en medelstor kommun i Sverige. Studiens empiri består av förskollärarnas svar som analyserats kvantitativt men även kvalitativt genom en fenomenografisk analysmodell som strävar efter att synliggöra olika uppfattningar. Vårt resultat visar att det behövs större ämneskunskaper hos förskollärare och mer resurser för att lyckas med detta i praktiken. Ökade ämneskunskaper hos förskollärarna kan i sin tur leda till ett större intresse och en upplevelse av trygghet i fysikundervisning. Vår slutsats är att rätt förutsättningar kan främja barnens delaktighet och inflytande i fysikundervisning. Dessa förutsättningar handlar om att ha tillräckligt med personal på plats, gott om planeringstid och att personal måste erbjudas kontinuerlig kompetensutveckling och kollegialt lärande för att hålla sig pålästa och vara förberedda för att bedriva undervisning som utgår från barnen. Resultatet visar även ett förhållningssätt där inflytande är något som skapas tillsammans med barnen och inte uttrycks som något förskolläraren ska erbjuda, det existerar redan. Här behöver förskollärare per automatik ta fasta på barnens funderingar och frågor. När detta görs leder det till gemensamt valda lärandeobjekt. Genom att lyssna in barnens tankar och idéer och lägga undervisningen på en hanterbar nivå så kan förskollärare skapa förutsättningar för alla barns deltagande.

Vid kommunikation av information ar det viktigt att kommunicera tydlighet i sitt meddelande. För att inte förvirra informationen för mottagaren. Informationsdesign har ett antal principer för att undvika detta problem. Om en informationsdesigner använder principerna pa rätt sätt, kan informationsdesignern kommunicera tydlighet i sitt meddelande. En utbildnings progression kan vara en viktig del i att uppnå sina examensmål som student och därfor ar det viktigt om informationen kring progressionen är tydlig. Denna studie kommer att presentera principer inom informationsdesign, principer som hjälper funktions, estetiska och kognitiva egenskaper i informationsdesign. Kartläggningen i denna studie kommer att ta hjalp av funktionsprinciperna då de visar hur man främjar en god informationsdesign i hänsyn till struktur, klarhet, enkelhet, enighet och betoning. Gestaltlagar och gestaltpsykologi kommer också att vara inkluderade. För att både informationsdesign och gestaltpsykologi behandlar människans förmaga att uppfatta information, design och objekt i människans omgivning. Metoden for studien är att utföra en kvalitativ innehållsanalys över hogskolor och universitet och i vilken utsträckning dem presenterar progression och programmens kursers förkunskaper i enlighet med funktionsprinciperna från informationsdesign. Resultatet visar att majoriteten av skolorna följer informationsdesigns funktionsprinciper och det framkommer också fall av kompletteringar till informationen i form av figur/grund från gestaltlagarna. Även fast majoriteten av skolorna använder sig av funktionsprinciperna för informationsdesign upplevdes det som en utmaning att hitta källor som tar upp vikten av progression i utbildningar. / When communicating information then it is important to communicate clarity in the message. In order not to confuse the information for the recipient. Information design has several principles to avoid this problem. If an information designer uses the principles correctly, the information designer can communicate clarity in his message. The progression of an education can be an important part o fachieving one's degree goals as a student and therefore it is important if the information about the progression is clear. This study will present principles in information design, principles that help functional, aesthetic,and cognitive properties in information design. The mapping in this study will take the help of the functional principles as they show how to promote a good information design in terms of structure, clarity, simplicity, unity, and emphasis. Gestalt laws and gestalt psychology will also be included because both information design and gestalt psychology deal with the human ability to perceive information, design, and objects in the human environment. The method for the study is to perform a qualitative content analysis of colleges and universities and the programs in accordance with the functional principles of information design. The results show that most of the schools follow the functional principles of information design and there are also cases of additions to the information in the form of figures / basics from the figures. Even though most schools use the functional principles of information design, it was perceived as a challenge to find sources that address the importance of progression in education.

As the awareness of the impact of human activities on the environment, economy, and society has been brought to spotlight during the last decades, sustainable development has gained ever-increasing attention around the world. While industrial revolutions are critical for the efficiency of meeting customer needs, it is also crucial to address and reverse the depletion of Earth’s resources. That is why the concept of circular economy has been introduced and implemented in the manufacturing sector, which aims for a shift in paradigm towards closed-loop “systems that are restorative or regenerative by intention and design”. However, while bringing forward an amplitude of opportunities, there are challenges and barriers in the implementation of the principles of circular economy in manufacturing systems. This is where another area of science can contribute: Industry 4.0. Industry 4.0 refers to the incorporation of technological advancements in all stages of the life cycle to provide meaningful and real-time information, in order to aid decision-making regarding different functions of the manufacturing systems, i.e., business model, product design, and supply chain. It has been proven in literature that there are major opportunities in merging Industry 4.0 with circularity principles. However, there is a research gap on what the prerequisites are for a successful transition towards a more circular manufacturing system with the support of digital technologies. This research attempts to fill in this gap by conducting a qualitative study, interviewing practitioners and academics involved in real-life cases of such transitions. The study contributes to the existing body of knowledge by suggesting a list of seventeen prerequisites, categorised into three themes of cultural, organisational and business-related, and technical prerequisites. The main audience of this study is the manufacturing companies who want to increase their chances of success when embarking on a transition towards more circular manufacturing systems. / Under de senaste decennierna så har människans effekter på miljön, ekonomin och samhället kommit att få en allt större roll, och begreppet hållbar utveckling har kommit att få stort genomslag runt om i världen. Teknisk utveckling inom produktion, som historiskt sett mest bidragit till ökad effektivitet och bättre erbjudanden till kunderna, har i det här sammanhanget även en viktig roll i att vända utarmningen av jordens resurser. Begreppet cirkulär ekonomi, som introducerats och implementeras inom produktion, beskriver denna vändning. Begreppet syftar till ett paradigmskifte mot slutna "system som är återställande eller regenerativa genom avsikt och design". Förutom möjligheterna med cirkulär ekonomi inom produktion finns även en rad utmaningar och hinder med att införa cirkulära produktionssystem. Ett teknikområde som kan bidra till att åtgärda dessa utmaningar och hinder är Industri 4.0. Industri 4.0 förespråkar införandet av ny teknologi i alla stadier av en produkts livscykel, för att ge meningsfull information i realtid och hjälpa beslutsfattandet inom alla faktorer i ett produktionssystem: affärsmodell, produktutveckling och värdekedjor. Tidigare litteratur har rapporterat om stora möjligheter med att använda Industri 4.0 för ökad cirkulär ekonomi. Det finns dock en lucka i forskningen kring vilka förutsättningar som krävs för en lyckad övergång till mer cirkulära tillverkningssystem med stöd av digitala tekniker. Detta examensarbete försöker fylla denna lucka med hjälp av en kvalitativ studie, baserad på intervjuer med industrirepresentanter och akademiker som deltagit i verkliga fall av sådana övergångar. Studien bidrar till tidigare litteratur genom att föreslå en lista med sjutton förutsättningar, kategoriserade i tre teman: kulturella-, organisatoriska och affärsmässiga-, och tekniska förutsättningar. Den huvudsakliga målgruppen för studien är tillverkande företagen som vill öka sina chanser att lyckas när man påbörjar en övergång till mer cirkulära tillverkningssystem.

Syftet med studien är att bidra till kunskap om hur förskolepedagoger beskriver sina förutsättningar att identifiera och agera i situationer där barn misstänks fara illa. Att lyfta pedagogers uppfattningar och erfarenheter av deras förutsättningar att hantera situationer där barn misstänks fara illa är centralt i och med att förskolan spelar en viktig roll i att rapportera misstankar om att barn far illa till socialtjänsten. Med anmälningsplikten (SFS 2001:453) som utgångspunkt är det grundläggande att pedagoger känner sig förberedda och rustade med de rätta förutsättningarna för att kunna identifiera och agera kring barn som misstänks fara illa. Studien utgår från en fenomenologisk ansats, där fokus ligger på att förstå hur människor uppfattar världen genom att studera deras levda erfarenheter. I föreliggande studie lyfts förskolepedagogers uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet förutsättningar i förskolans verksamhet. Metoden i studien utgår från både kvantitativa och kvalitativa aspekter för att ge en helhetsbild av ämnet. För datainsamling används en webbaserad enkät som består av öppna och slutna frågor. I resultatet framkommer att en majoritet av pedagogerna uppger att de fått tillräcklig information för att identifiera barn som misstänks fara illa, men en betydande andel av pedagogerna upplever att de endast delvis eller inte alls har fått denna nödvändiga information. Resultatet lyfter även fram förutsättningar som pedagogerna beskriver som viktiga för att kunna hantera svåra situationer där barn misstänks fara illa, vilka bland annat är kontinuerlig kompetensutveckling, tid att dokumentera misstankar och samtala med kollegor samt rutiner och handlingsplaner för att agera effektivt och säkert. / The purpose of this study is to contribute to the understanding of howpreschool educators describe their prerequisties for identifying and acting insituations where children are suspected of being harmed. Highlightingeducators' perceptions and experiences of their prerequisties to handlesituations where children are suspected of being harmed is crucial, aspreschools play an important role in reporting suspicions of childendangerment to social services. Given the mandatory reporting requirement(SFS 2001:453), it is essential that educators feel prepared and equipped withthe necessary conditions to identify and act upon such suspicions. This studyadopts a phenomenological approach, focusing on understanding howindividuals perceive the world through their lived experiences. The studyemphasizes preschool educators' perceptions and experiences regarding thephenomenon of prerequisites in preschool operations. The methodologyincorporates both quantitative and qualitative aspects to provide acomprehensive view of the subject. Data collection is carried out using aweb-based survey comprising both open-ended and closed-ended questions.The results indicate that the majority of educators report having receivedsufficient information to identify children suspected of being harmed, but asignificant proportion of educators feel they have only partially or not at allreceived this essential information. The findings also highlight the conditionsthat educators describe as important for managing challenging situationswhere children are suspected of being harmed, including continuousprofessional development, time to document suspicions and discuss withcolleagues, and established routines and action plans to act effectively andsafely.