Syftet med följande studie har varit att bidra med kunskap om hur samverkan och utbytet av kunskaper, erfarenheter och information vid övergången mellan förskola och förskoleklass enligt lärare i dessa skolformer kan bidra till kontinuitet och progression i barns lärande och utveckling. Syftet med studien har även varit att synliggöra hur och i vilka avseenden förskollärare i förskolan och lärare i förskoleklass använder sig av överlämningsdokumentation och bedömning vid övergången. Studien utgår från en kvalitativ metod och med hjälp av semistrukturerade intervjuer deltar totalt sex informanter i studien. Insamlade data har analyserats med hjälp av ramfaktorteoretiska begrepp såsom övergångens yttre villkor, lärares inre logik och den dolda läroplanen. Vidare har kontinuitetsbegreppet analyserats i olika dimensioner, det vill säga, undervisningskontinuitet, social kontinuitet samt fysisk- och kulturell kontinuitet. Respektive kontinuitet kunde också beskrivas som diskontinuitet. Resultatet visar att det finns samverkansstrategier som i varierande grad möjliggör kontinuitet och progression i barns lärande och utveckling mellan förskola och förskoleklass. Överlämningsdokumentet på gruppnivå tolkas bidra till att delar av förskolans utbildning får möjlighet att beskrivas för läraren i förskoleklass. Att det går förhållandevis lång tid mellan tidsperioden då överlämningsdokumentation skrivs, fram tills att barn börjar i förskoleklass framkommer som en avgörande faktor för att inte beskriva enskilda barn detaljerat. Barn befinner sig ständigt i utvecklingsfaser, vilket påverkar informanternas sätt att se på barns lärande och utveckling i övergångens sammanhang. Studien visar också att det sker ett starkt avståndstagande från att det i något avseende förekommer bedömning av enskilda barn under övergången. Samtidigt visar förskollärare och lärare sig medvetna om att kriterier för bedömning inte alltid är lätta att tolka. Avslutningsvis tyder resultatet på att det på en nationell nivå behövs öka möjligheter för samsyn mellan skolformer. Det behöver finnas en eftersträvan av att fler samverkansformer förekommer under läsåret än just vid övergångar för att öka förutsättningarna för kontinuitet och progression mellan skolformer.

Denna studie belyser lärarnas syn på hur undervisningspraktiken och elevernas lärande påverkas av multimodal undervisning med lärplatta i svenskämnet. Föreliggande studies syfte är att skildra lärarnas syn på hur den multimodala undervisningen med lärplatta kan agera som ett hinder eller verka främjande för elevernas lärande i årskurserna F-6. Den belyser även hur detta påverkar lärarnas egen undervisning i klassrumssituationen. Detta görs med fokus på frågeställningar som hanterar hur multimodalt lärande med lärplatta enligt lärarna möjliggörs i deras undervisningspraktik, samt lärarnas syn på främjanden och hinder kring detta arbete. Studien bearbetas med ett designorienterat multimodalt perspektiv, en teori som trycker på att skapa sammanhang där form och funktion sammanlänkar. Undersökningen sker genom enkäter som distribuerats via mejl och Facebook-grupper och bearbetas utifrån ett kvantitativt perspektiv med inslag av kvalitativt data. Resultatet i studien visar att multimodal undervisning med lärplatta kan ske på ett antal olika sätt, där de främsta arbetsområdena är vid skrivande, läsande och lyssnande. Resultatet visar även att denna undervisning är främjande på ett flertal sätt, så som anpassning vid bland annat finmotorikssvårigheter samt att det är intresseväckande hos eleverna. Det visar sig även finnas hindrande effekter av denna undervisning, exempelvis hur användningen av lärplatta även hämmar finmotoriks-utvecklingen, samt att dess användning kommer med ett antal tekniska problem och missförstånd. Slutsatsen som dras av detta är att lärarna använder lärplattan på flera olika sätt, med övergripande likartade användningsområden, samt att deras syn på multimodal undervisning med lärplatta innefattar både för- och nackdelar angående elevers lärande. / This study highlights teachers' views on how teaching practice and students' learning are affected by multimodal teaching with a learning tablet in the Swedish subject.  The purpose of this study is to depict teachers' views on how multimodal teaching with a learning tablet can act as an obstacle or promote students' learning in grades F-6.  It also highlights how this affects the teachers' own teaching in the classroom situation. This is done with a focus on issues that deal with how multimodal learning with a learning tablet is enabled in their teaching practice, as well as the teachers' views on the promotion and obstacles around this work. The study is processed with a design-oriented multimodal perspective, which is a theory that emphasizes creating contexts where form and function link. The survey takes the form of questionnaires distributed via email and Facebook groups and is processed from a quantitative perspective with elements of qualitative data. The results of the study show that multimodal teaching with a learning tablet can take place in several forms, where the main areas of work are in writing, reading, and listening. The results also show that this type of teaching is beneficial in a few different ways, such as accommodation to fine motor difficulties, among other things, and that this way of working causes an interest among the students. There are hindering effects of this teaching as well, for example how the use of learning tablets also inhibits the development of the fine motor skills, and that its use comes with a few technical problems and misunderstandings. The conclusion drawn from this is that teachers use the learning tablet in several different ways, with overall similar uses, and that their view of multimodal teaching with a learning tablet includes both advantages and disadvantages regarding students' learning.