Föreliggande arbete är en kvalitativ studie som har som syfte att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på undervisning i naturvetenskap på förskolegården. Två frågeställningar används för att konkretisera studiens syfte. Som metod användes en digital enkät, samt sex personliga intervjuer. För att analysera studiens resultat användes det sociokulturella perspektivet som teorianknytning. Studiens resultat visar att förskollärare ser förskolegården som en möjlig arena för undervisning i naturvetenskap. Resultatet visar även att förskollärare använder olika material när de undervisar i naturvetenskap på förskolegården. Förskollärares närvaro i barnens utforskande inom naturvetenskap på förskolegården är något som är av vikt för att utmana barnen i sitt intresse. Att kunna begreppsliggöra barnens utforskande med naturvetenskapliga begrepp är något som framkommer i studiens resultat. Vidare jämförs resultatet med tidigare forskning och diskuteras med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar. Avslutningsvis beskrivs förslag på vidare forskning samt olika implikationer på förskollärarprofessionen. / The present work is a qualitative study which aims to contribute with knowledge about preschool teachers' perspectives on teaching science in the preschool yard. Two questions are used to concretize the purpose of the study. The method used was a digital survey, as well as six personal interviews. To analyze the results of the study, the socio-cultural perspective was used as a theoretical connection. The results of the study show that preschool teachers see the preschool garden as a possible arena for teaching science. The results also show that preschool teachers use different materials when teaching science in the preschool garden. Preschool teachers' presence in the children's exploration of science in the preschool yard is something that is important to challenge the children in their interests. Being able to conceptualize the children's exploration with scientific concepts is something that emerges in the results of the study. Furthermore, the results are compared with previous research and discussed based on the study's purpose and questions. In conclusion, suggestions for further research and various implications for the preschool teaching profession are described.

Syftet med den här studien är att den skall bidra med kunskap om förskollärares arbetssätt samt deras syfte med högläsning. Forskning visar att högläsning är en viktig del i ett barns utveckling och att högläsning är viktig att utföra i förskolan. Genom intervjuer med sex förskollärare fick förskollärarna berätta hur de arbetar på sina förskolor med högläsning samt i vilket syfte de utför högläsningen. Resultatet visar att förskollärarna anser att högläsning är viktigt för barnen. Fem av sex avdelningar använder sig av högläsning regelbundet, den sjätte avdelningen använder högläsning mest spontant. Förskollärarna utgår först och främst från böcker vid högläsning, och bygger sedan vidare utifrån boken, genom exempelvis dramatisering. Slutsatsen som kan dras är att förskollärare använder högläsning i olika utsträckning, samt att förskollärarna tycker det är viktigt att utföra högläsningen för barns lärande och språkutveckling. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about preschool teachers' working methods and their purpose of reading aloud. Research shows that reading aloud is an important part of a child's development, and that reading aloud is important to perform in preschool. Through interviews with six preschool teachers, the preschool teachers told us how they work at their preschools with reading aloud, and for what purpose they perform the reading aloud. The results show that preschool teachers believe that reading aloud is important for children. Five out of six departments use reading aloud regularly, the sixth department mostly have spontaneous aloud-reading. The preschool teachers start first and foremost from books when reading aloud, and then builds on the book, for example through dramatization. The conclusion that can be drawn is that preschool teachers use reading aloud in varying degrees, and that preschool teachers think it is important to perform reading aloud for children's learning and language development.

The purpose of the study is to investigate how preschool teachers reason about physical activity in preschool outdoor environments and whether there are any factors that affect the physical activity that is made possible. The study provides answers to how the preschool teachers in the study describe the design of the importance of the outdoor environment, the importance of their participation and time for planned activities that promote physical activity.  The study is qualitative and the analysis of the empirical material is described through a content analysis based on six semi-structured interviews with active preschool teachers. The informants work at six different preschools, but within the same municipality in western Sweden. The empirical results show that all preschool teachers in the study reasoned that physical activity is an important part of preschool education, and that their role is important in promoting physical activity in children. The informants' outdoor environments differ from each other as they have different availability of trees, level differences and bushes. In the results, the preschool teachers also report that there is a desire to work more with planned physical activities in the outdoor environment, as some of them see an increase in children who do not manage to move as much. / Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring fysiskaktivitet i förskolans utomhusmiljöer och om det finns några faktorer somberör för vilken fysisk aktivitet som möjliggörs. Studien ger svar på hurförskollärarna i studien beskriver utformningen av utomhusmiljöns betydelse,vikten av deras delaktighet, samt tid och tillgångar för planerade aktivitetersom främjar fysisk aktivitet.Studien har en kvalitativ ansats och analysen av det empiriska materialbeskrivs genom en innehållsanalys baserat på sex semistrukturerade intervjuermed verksamma förskollärare. Informanterna arbetar på sex olika förskolor,men inom samma kommun i Västsverige. I resultatet av empirin visas attsamtliga förskollärare i studien resonerar att fysisk aktivitet är en viktig del iförskolans undervisning, samt att deras roll är av vikt för att främja fysiskaktivitet hos barn. Informanternas utomhusmiljöer skiljer sig från varandra dåde har olika tillgänglighet av träd, nivåskillnader och buskar. I resultatetredogör även förskollärarna att det finns en önskan att arbete mer medplanerade fysiska aktiviteter i utomhusmiljön, då några av de ser en ökning avbarn som inte orkar röra på sig lika mycket.

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare uppfattar att matematik kan integreras med lek samt hur de planerar och genomför detta arbete. Studien utgår från variationsteorin där de centrala begrepp som lyfts är lärandeobjekt, kritiska aspekter och variationsmönster. Vi använder en fenomenografisk ansats för att synliggöra förskollärarnas olika uppfattningar om matematik. Variationsteorin och den fenomenografiska ansatsen används för att analysera vårt resultat. Studien utgår från kvalitativa semistrukturerade intervjuer då vi ansåg att intervjuer skulle bidra till att vi får inblick i hur förskollärarna uppfattar detta ämne. Åtta förskollärare som arbetar med de yngsta barnen (1–3 år) intervjuades. Förskollärarna har varierande erfarenhet av förskolläraryrket, och arbetar i en och samma kommun. I resultatet framgår att leken är ett verktyg för matematikundervisning, där benämnandet av begrepp har stor betydelse. Förskollärare behöver ta vara på såväl spontana som planerade lärtillfällen, där utgångspunkten är barnens intressen. Barnen behöver finna matematik som lustfyllt samt att de behöver få uppleva och utforska matematik med kroppen. Den matematik som läggs in i leken måste vara relevant, för att skapa ett transdisciplinärt lärande. / This study aims to investigate how preschool teachers perceive that mathematics can be integrated with play and how they plan and implement this work. The study is based on variation theory where the central concepts highlighted are learning objects, critical aspects and variation patterns. We use a phenomenographic approach to highlight the preschool teachers' different perceptions of mathematics. The variation theory and the phenomenographic approach are used to analyze our results. The study is based on qualitative semi-structured interviews because we felt that interviews would help us gain insight into how preschool teachers perceive this topic. Eight preschool teachers working with toddlers (1–3 years) were interviewed. The preschool teachers have varying experience of the preschool teaching profession, and work in the same municipality. The results show that play is a tool for teaching mathematics, where the naming of concepts is of great importance. Preschool teachers need to take advantage of both spontaneous and planned learning opportunities, where the starting point is the children's interests. Children need to find mathematics enjoyable, and they need to experience and explore mathematics with their bodies. The mathematics included in the play must be relevant, to create transdisciplinary learning.

Syftet med studien är att lyfta hur förskollärare resonerar om barn som anses blyga och inte tar en självklar plats samt hur dessa barn konstrueras i förskolans sociala miljö. Det finns sparsamt med forskning kring detta då fokuset brukar ligga på de mer utmanande barnen. Genom semistrukturerade intervjuer har vi tagit del av förskollärares resonemang om blyga barn. Vår frågeställning: Hur resonerar förskollärare om sitt arbetssätt, bemötande och förhållningssätt till de barn som anses blyga i förskolan? Resultatet av studien visar att det finns en medvetenhet hos förskollärarna kring ämnet. Genom att ta del av hur förskollärarna framställde blyghet kunde vi skapa oss en uppfattning om hur bemötandet av barnen såg ut. Vi kan konstatera att förskollärarnas resonemang och förhållningssätt till de barn som anses blyga spelar in i hur de konstruerar hela verksamheten på förskolan. Det vi kan konstatera är att förskollärarna konstruerar hela tiden men att de behöver ha i åtanke att det inte endast handlar om förhållningssättet utan även vad de lägger i sina värderingar och normer. / The purpose of the study is to highlight how preschool teachers reason about children who are considered shy and do not take an obvious place and how these children are constructed in the preschool's social environment. There is scant research on this as the focus is usually on the more challenging children. Through semi-structured interviews, we have taken part in preschool teachers' reasoning about shy children. Our question: How do preschool teachers reason about their way of working, treatment and approach to the children who are considered shy in preschool? The results of the study show that there is an awareness among the preschool teachers about the subject. By taking part in how the preschool teachers portrayed shyness, we were able to form an idea of how the treatment of the children looked. We can state that the preschool teachers' reasoning and approach to the children who are considered shy play a role in how they construct the entire activity at the preschool. What we can establish is that the preschool teachers construct all the time, but that they need to keep in mind that it is not only about the approach but also what they put into their values and norms.

Bakgrund: Estetiken har alltid varit en central del i förskolans vardag och genom estetiska inslag ges barnen möjlighet att utforska sin omvärld. I förskolan bör barn få erfarenheter och kunskaper om den estetiska uttrycksformen bild genom att arbeta och förstå bild som mål i sig och som ett medel för att nå andra kunskaper. Forskning visar att estetiken ofta används som medel och mer sällan som mål. Förskolläraren har det huvudsakliga ansvaret av undervisningens innehåll och utformning. Det blir därför intressant att studera förskollärares olika syn och arbete kring bildskapande utifrån vad tidigare forskning belyst. Syfte: Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur estetik används i förskolan. Mer specifikt vill vi studera förskollärares syn på och beskrivna arbete med bildskapande i förskolan. Metod: Studien är av kvalitativ art och empirin bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Empirin bearbetades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Studiens resultat visar att bildskapande har en viktig plats i förskolan. Bildskapande är viktigt enligt förskollärarna eftersom de såg att barnen utvecklar olika kunskaper och kompetenser. Resultatet visar också att förskollärarna beskrev att de ofta hade ett syfte med bildundervisningar. Utifrån förskollärarnas beskrivningar arbetade majoriteten av informanterna med bildskapande som både mål och medel. En tolkning är däremot att när de arbetade med bildskapande som mål eller medel grundades det inte alltid i ett medvetet val.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn, användning och erfarenhet av digitala verktyg i förskolan. Genom intervjuer med sex förskollärare har vi synliggjort likheter och skillnader gällande deras syn om digitala verktyg. Den forskning som presenteras i arbetet visar hur digitaliseringen har växt fram till hur det ser ut idag. Studiens resultat analyserades med hjälp av ett läroplansteoretiskt perspektiv där fyra kategorier identifierades: Förskollärares eget intresse, Ett pedagogiskt syfte krävs, Vikten av rätta förutsättningar, Svar på tal till Regeringen. Regeringen har lagt fram ett förslag om att stryka digitala verktyg i förskolans läroplan. Detta diskuteras i intervjuerna där förskollärarna har likvärdiga åsikter om förslaget. Det diskuteras även i intervjuerna att en vanlig uppfattning om digitala verktyg är att det endast är iPads, vilket denna studie motsäger då resultatet visar att digitala verktyg i förskolan även innehåller programmering med hjälp av bluebot, projicering, QR-koder och webägg. Bristen på kunskap gällande vad digitala verktyg innebär styrker behovet av utbildning inom ämnet vilket tydliggörs i studiens resultat. I slutet av arbetet ges bland annat förslag på en längre fältstudie som vidare forskning. Avslutningsvis lyfter slutsatsen hur förskollärares syn, användning och erfarenheter av digitala verktyg i förskolan kopplas till det egna intresset.

A focus on early literacy that became heightened in the early 21st century has had the unintended consequence of restricting our ideas about what children should be doing in classrooms, creating a preoccupation not only with literacy in general but also with a specific subset of early literacy skills that often reflect Eurocentric cultural norms and values. This can result in a proliferation of assessments, prescriptive curricula, and skills-based activities that allow little flexibility for teachers. A narrowing of curriculum and expectations, of behaviors that “count” as literacy, limits the potential for teachers to create literacy experiences that build upon the rich funds of knowledge that all children possess. Our understanding of how teachers have been impacted by this and the ways in which contextual variables mitigate expectations and requirements has not been sufficiently developed. In the face of such concerns, this study sought to include preschool teachers’ own descriptions of their literacy practices and their beliefs about early literacy development. Using a mixed-methods approach that included in-depth interviews as well as a questionnaire, narrative portraits were developed for eight pre-k teachers in Texas who worked in various program settings: Head Start, public prekindergarten, “braided” programs, as well as privately funded. A comparative analysis was also conducted, including the application of Bronfenbrenner’s Ecological Theory to disentangle the influence of different contextual factors. Teachers navigated a host of different influences on their early literacy practice from local stakeholders and colleagues to policies, cultural values and expectations, as well as shifting expectations for the early literacy skills pre-k children should have in order to be ready for kindergarten. Regardless of their settings or beliefs about teaching, teachers experienced barriers that at times impeded their ability to teach the ways they wanted to. They described a variety of activities and approaches to supporting emerging literacy skills, and they balanced requirements and expectations with a desire to tailor their instruction and learning opportunities in individually appropriate ways. Survey responses mirrored those of previous studies that utilized the same questionnaires in order to develop an understanding of preschool teachers’ literacy beliefs and practices. What emerged was a picture of eight different teachers who believe in the potential of all children and are committed to providing a strong education foundation for the children in their classes. The field of early childhood is notoriously fragmented due to an incoherent system of governance, funding streams, and settings, resulting in a host of complications including expectations that might contradict one another and a redundancy within requirements that means teachers’ time is frequently consumed with paperwork, competing curricula, and duplicate assessments. Future studies should continue to explore how teachers are impacted by the social and political contexts that surround education and literacy, and including teachers’ perspectives is a critical aspect toward the continual improvement of early childhood education.

The purpose of this study was to contribute with knowledge about the tension between preschool teachers' mission to teach and support children's learning on the one hand and the mission to assess children's learning processes on the other hand, in relation to equality in education. In Swedish preschools, children with different experiences meet, all of whom should have the opportunity to develop and learn based on their varied circumstances and needs. According to the Education Act (SFS, 2010:800), preschool education must be equal, and all children must have the opportunity to learn and develop as far as possible based on their potential. However, previous research (Alasuutari, Vallberg Roth & Markström, 2014) indicates that assessment involves risks for children’s identity creation.  This study examines how seven preschool teachers tackle the challenge of assessing and paying attention to individual children in their ongoing learning processes. A sociocultural perspective (Vygotskij, 1978) has been used to study preschool teachers' reasoning about assessment in relation to each child's possibilities for being supported in their proximal development zone. The sociocultural perspective stresses the importance of cultural tools for communication. Stimulated-recall interviews were conducted with seven preschool teachers in Sweden. Content analysis was used to reveal the views that emerged in preschool teachers’ descriptions. In the preschool teachers' reasoning, different strategies for assessment and methods for making the child's learning processes visible as well as approaches for following the progression in children's learning processes have emerged, which can create both opportunities and limitations for children to learn based on their potential. Findings indicate three areas significant for assessment in relation to an equivalent education in this study. Firstly, there is clarity regarding the approach to assessment, what is to be given attention and assessed and how the assessment should be carried out. Secondly, the preschool teachers in the study have knowledge about various methods to make children's learning processes visible and thus possible to follow over time. Thirdly, the preschool teachers in the study know how to draw attention to and make visible the child's learning from a holistic perspective.  The Licentiate thesis highlights different strategies for assessment, methods for making the child's learning processes visible and approaches for following the progression in children's learning processes that emerged during the preschool teachers' reasoning. The study has shown that attentiveness (Elbaz, 1992) can be used as a concept to bridge the tension surrounding assessment. / Deltagare i forskarskolan ReCEC

No description available.