The purpose of this study is to gain understanding of when and how the preschool teacher is working with physics in preschool, and if there is any difference in the work depending on the age of the children. The survey was conducted with qualitative interviews with ten preschool teachers. The result of the survey showed that there are some differences and similarities in the work of physics in preschool depending on the age group you are working in. The activities chosen to make physics visible to the children, and how to help each other in different departments to get tips and advice for work with physics was different. The teachers of toddlers section (1-3) saw physics in everyday situations and tried to take advantage of these situations and they felt lonely in their planning of work with physics. While large children's departments (3-5) had planned activities and took advantage of physics in everyday situations with the work with physics and they had more collaboration between different departments. All teachers see the time they go to the forest as the planned time they have focused on natural sciences and physics. But physics is not usually visible during this time. / Syftet med detta examensarbete är att få en uppfattning om när och hur förskollärare arbetar med fysik i förskolan och om det är någon skillnad i arbetet beroende på vilken ålder det är på barnen i den barngrupp man arbetar. Undersökningen är gjord med kvalitativa intervjuer med 10 förskollärare. Resultatet av undersökningen visar att det finns vissa skillnader och likheter i arbetet med fysik i förskolan beroende på vilken åldersgrupp man arbetar i. Vilka aktiviteter man väljer för att synliggöra fysik för barnen och hur man tar hjälp av varandra på olika avdelningar för att få tips och råd inför arbetet med fysik skilde sig åt. Pedagogerna på småbarnsavdelning(1-3) såg fysik mestadels i vardagen och försökte ta tillvara på dessa situationer och de kände sig ensamma i sin planering kring arbetet med fysik. Storbarnsavdelningarna(3-5) hade däremot planerade aktiviteter men tog också tillvara på fysik i vardagen i arbetet kring fysik och de hade mer samarbete mellan avdelningar. Samtliga pedagoger ser den tid de går till skogen som den planerade tid som de har inriktad mot naturvetenskap och fysik. Men fysik synliggörs vanligtvis inte under denna tid.

Thesis (Ph. D.)--University of Alabama at Birmingham, 2008. / Additional advisors: Margaret Rice, Boyd Rogan, Foster Watkins, Martha Barber. Description based on contents viewed May 29, 2008; title from title screen. Includes bibliographical references (p. 112-120).

Denna studie är ett specialpedagogiskt examensarbete med undersökningsområdet jämlik psykosocial hälsa. Syftet är att undersöka hur förskolans verksamhet tillämpar förebyggande insatser för alla barn och varje barn i en inkluderande förskola utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med nio yrkesverksamma förskollärare från några kommuner i Stockholm.   Det analyserade resultatet presenteras utifrån fem teman där förskollärare beskriver relationen mellan jämlik psykosocial hälsa med förankring i en inkluderande verksamhet. Vidare beskrivs möjligheter samt förebyggande insatser på organisations-, grupp- samt individnivå utifrån att inte ignorera barns svårigheter, utan se alla barn och varje barns olikheter som en tillgång i förskolans inkluderande verksamhet. Även möjligheter till goda relationer och pedagogisk kvalité, där vuxna med sitt förhållningssätt är medvetna och goda förebilder samt engagerade, genom att ta tillvara barns intressen och behov av att bli sedda och bekräftade för sitt egenvärde. Förutsättningar beskrivs vara samarbete och specialpedagogiskt stöd. Hinder i verksamheten beskrivs på organisations- grupp- och individnivå som bristande specialpedagogisk kunskap, tidsbrist och stress, vilket kan leda till brist på empati samt respektlöst bemötande.   Denna studie kan ses som ett bidrag till fortsatta studier om jämlik psykosocial hälsa i förskolan, då förslagsvis med utgångspunkt från barnets perspektiv.

Denna studie har till syfte att undersöka hur förskollärare upplever undervisningsbegreppet i förskolan. För att undersöka detta har data samlats in med hjälp av semi-/halvstrukturerade intervjuer med sex förskollärare samt analyserats utifrån kvalitativ analys. Fenomenologi, med inriktning på 'livsvärlden' ur Merleau-Ponty har varit den teoretiska utgångspunkten. Resultatet av studien visar att förskollärare inte är vana vid begreppet undervisning, trots kravet på undervisning i förskolan enligt skollag sedan 2010. Studien visar även hur förskollärare upplever att förskollärarutbildningen behöver ta upp undervisning mer i utbildningen för att nyexaminerade förskollärare ska kunna berika verksamheterna. Studiens största slutsats pekar på att förskollärare inte kommer förändra deras arbetssätt med undervisningsbegreppet utan endast hur de uttrycker sig kring sitt undervisningsarbete. De betonar vikten av förskolans tradition med lärandeprocesser, att det är dessa som skapar förutsättningarna för undervisning i förskola, att det är processen till lärande som är viktigast. / This study aims at investigating how preschool-teachers experience the concept of eduction in preschool. To investigate this, data has been collected using semi-/half-structured interviews with six preschool-teachers and analyzed based on qualitative analysis. Phenomenology, focusing on the 'life-world' of Merleau-Ponty has been the theoretical framework. The result of the study shows that preschool-teachers are not used to the concept of education, despite the requirement for education in preschools according to Swedish education-law since 2010. The study also shows how preschool-teachers perceive that preschool education needs to be taught more in education so that newly graduated preschool-teachers can enrich the daily operations. The main conclusion of the study indicates that preschool-teachers will not change their way of working with the concept of education, but only how they express themselves about their teaching work. They emphasize the importance of preschool's tradition of learning processes, that these are the ones that create the prerequisites for education in preschool, that it is the process of learning that is most important. / <p>Examensarbete i förskollärarprogrammet (210 hp)</p><p></p><p>Betyg: A</p>

The purpose of this study was to investigate about preschool teacher’s descriptions and working methods regarding the bodily integrity of children. The choice of method became qualitative and five interviews with preschool teachers. The result of this study shows that the child’s bodily integrity is a human right and at the same time important to their self-esteem. When there are routines and a conscious way of working in the preschool, it is possible to prevent children from being offended, both by adults and by other children. In order to teach children about their and others' boundaries, preschool teachers need to be close and provide tools for the children so that they have the possibility to show or say no in their own way. As a preschool teacher, always reflecting on their profession, how to meet, talk and look at the child, it can help to ensure that children's rights are met, and the child is given a sense of value. / Syftet med denna studie var att studera förskollärares beskrivningar och arbetssätt kring barns kroppsliga integritet. Valet av metod blev kvalitativ och fem intervjuer med förskollärare ligger till grund för resultatet. I resultatet framkom det att arbetet med barns kroppsliga integritet är en rättighet för barn och samtidigt viktigt för deras självkänsla. När det finns rutiner och ett medvetet arbetssätt i verksamheten går det att undvika att barn blir kränkta, både av vuxna och av andra barn. För att lära barn om sin och andras gräns gäller det som förskollärare att finnas nära och ge verktyg till barnen så att de har möjligheten att på sitt sätt visa eller säga nej. Genom att som förskollärare alltid reflektera över sin profession, hur man bemöter, talar och ser på barnet kan det bidra till att barns rättigheter blir tillgodosedda och barnet får en känsla av värde.

Syftet med studien var att synliggöra förskollärares upplevelser av barns lärande och utveckling med fokus på utomhuspedagogik, både på och utanför förskolegården. De frågeställningar som låg till grund för studien var, vad upplever förskollärare att barn utvecklar och lär sig i utomhuspedagogik? Hur arbetar förskollärare med utomhuspedagogik i den dagliga verksamheten? Vilka möjligheter och begränsningar uppfattar förskollärare att det finns med utomhuspedagogik? För att besvara syftet och frågeställningar gjordes en kvalitativ undersökning där sex verksamma förskollärare intervjuades. I resultatet synliggjordes att reflektion och återkoppling efter utomhusaktiviteter var en betydande aspekt för barns lärande och utveckling i utomhuspedagogiken. Det framkom också vilka begränsningar och möjligheter det fanns för barns lärande utomhus. Begränsningar som synliggjordes var vädret, säkerhetsaspekter, personaltäthet, avstånd, åldern på barngruppen samt yttre moment som kunde distrahera barnen. Möjligheter som framkom var den motoriska och sociala utvecklingen, tillgången av naturmaterial, sinnliga erfarenheter samt möjlighet att arbeta ämnesövergripande och tematiskt. I resultatet framkom det även att förskollärarna arbetade på olika sätt och hade varierande syfte med utomhuspedagogiken. Ett par förskollärare arbetade tematiskt med utemiljön, andra ville erbjuda barnen variationer av material och några gick på utflykter för att barnen skulle få uppleva närmiljön utanför förskolegården.

Studien granskar hur fyra kvinnliga förskolepedagoger och fyra föräldrar tänker om manliga förskolepedagoger utifrån sina egna erfarenheter och åsikter. Till studiens datainsamling användes semistrukturerade intervjuer med inslag av ostrukturerade intervjuer som sedan tolkades ur ett normkritiskt perspektiv. Resultatet visar på ett antal motstridiga tankar. Bland annat att män är extra viktiga i pedagogiska yrken men att manliga och kvinnliga pedagoger har samma uppdrag och ansvar. Både förskolepersonal och föräldrar vill ha fler yrkesverksamma män i förskolan då både statusen på yrket och lönen förväntas höjas. Studiens resultat visar även att medierapporteringen bidrar med oro och ångest hos föräldrarna, vilket gör att vissa föräldrar kan känna rädsla för att lämna sina barn till en manlig pedagog i förskolan.

Studiens syfte var att öka kunskapen om hur pedagoger anser sig tillämpa begreppen demokrati och reellt inflytande i sitt vardagliga arbete med förskolebarn. Olika teoretiska vindar har under historiens gång format utbildningssystemens demokratiuppdrag. För pedagogen har detta inneburit att hen fått ta olika plats i den så kallade demokratiska fostran. Tre forskningsfrågor styrde valet av metod, vilken är en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförts. Fyra pedagoger verksamma inom förskolan deltog i studien och frågorna som valdes för att svara på syftet var: Hur beskriver pedagogerna att de synliggör demokrati för barnen i det vardagliga arbetet? Hur beskriver pedagogerna att de arbetar för att möjliggöra så det enskilda barnet får reellt inflytande i verksamheten? Hur beskriver pedagogerna begreppen reellt inflytande och demokratiska värderingar? Utifrån tidigare forskning framkom en teori om att det är tre faktorer som påverkar demokratiarbetet i förskolan. Faktorerna är pedagogen, organisatoriska förhållanden samt pedagogens analys och reflektionsarbete. De tre faktorerna användes för att analysera den data som framkommit i intervjuerna. Resultatet visar att mycket demokratiarbete sker i vardagen både med och för barnen, men är då ofta oreflekterat och oftast inte så uppenbart för pedagogerna. / The aim of this research was to study the effect of the democratic mission for preschool teachers in their daily work. Previous results indicates that there are three main factors affecting the democratic mission in preschool. First of all, the teacher, and secondly the conditions of the organization - the school. Last, but not least, the ability for preschool teachers to analyze and reflect towards their own considerations. I have gathered data through semi-structured interviews. All of the information providers are working as preschool teachers of today. The main goal of this study was to acquire new knowledge about how educators of today consider themselves applying democracy in preschool and how they consider the ability of preschool children applying real influence. I applied three main factors I found in previous research, to analyze the data. It seems that the democracy mission mainly affects the preschool teachers in their daily thoughts and actions without really being crystalized which means it affects their daily work with children and how they react and respond to children’s actions.

The purpose of this study is to contribute knowledge of preschool teachers’ views on democracy and how the mission is expressed in preschool activities. The democracy commitment is seen as a difficult and complex assignment in relation to the work with children in preschool. Democracy is part of an everyday work in preschool activities and it is important that this is visible as it is what the preschool's policy instrument are based on. To study how the democracy commitment is expressed in preschool activities, the study's results are derived from semi-structured interviews. In the interviews, the starting point is to find out how preschool teachers view at democracy in preschool, how preschool teachers work with democracy in their daily activities and if there are any conditions and challenges they express in their work with the democratic assignment in preschool. The result presents a aspekt of how preschool teachers think and work with democracy in preschool activities. The result has been analyzed with socio-cultural theory and in the discussion; the result is related to previous research on democracy work in preschool. Keywords Preschool teachers, preschool, democracy, democracy commitment, socio-cultural theory. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärares syn på demokratiuppdraget och hur uppdraget tar sitt uttryck i förskolans verksamhet. Demokratiuppdraget ses som ett svårt och komplext uppdrag i relation till arbetet med barn i förskolan. Demokrati ingår också i mycket av det vardagliga arbetet i förskolans verksamhet och är viktigt att göras synligt då det är det som förskolans styrdokument grundar på. För att undersöka hur demokratiuppdraget tar sitt uttryck i förskolans verksamhet är studiens resultat framtaget ur semistrukturerade intervjuer. I intervjuerna är utgångspunkten att få reda på hur förskollärare ser på demokrati i förskolan, hur förskollärare arbetar med demokrati i den dagliga verksamheten och om det finns några förutsättningar samt utmaningar som de uttrycker i deras arbete med demokratiuppdraget i förskolan. Resultatet presenterar en bild av hur förskollärare tänker och arbetar kring demokrati och demokratiuppdraget i förskolans verksamhet. Resultatet har analyserats utifrån den sociokulturella teorin och i diskussionen relateras resultatet till tidigare forskning av demokratiarbete i förskolan.   Nyckelord Förskollärare, förskola, demokrati, demokratiuppdraget, sociokulturell teori.

Syftet med studien var att öka kunskapen om förskollärares erfarenheter, känslor och resonemang om arbetet med att motverka traditionella könsroller i den fria leken i förskolan.  Metoden som valdes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna såg på den fria leken som att den skall ske på barnens initiativ men att det är av stor vikt att pedagogerna är närvarande. De betonade vikten av att vara nära dels för att stötta vid konflikter men även för att utmana och stötta barnen i den fria leken, utan att för den delen styra leken. Förskollärarna lyfte även att det är av vikt att ha ett förhållningsätt som inte bidrar till att skapa traditionella könsroller och att det är viktigt att bli medveten och reflektera över sitt förhållningsätt. De betonade vikten av att reflektera över den fysiska miljön och vilket material som finns i förskolan och hur de kan motverka att traditionella könsroller skapas. Förskollärarna är alla överens om att de inte vill kategorisera barnen utefter deras kön utan istället se varje barn som en enskild individ och att barnets livsvärld påverkar hur de uppfattar sina könsroller / The aim of this study is to increase the knowledge on how preschool teachers experience, feels and reasons of how traditional gender roles in the free play in preschool is counteracted. The chosen method was qualitative semi-structured interviews with four preschool teachers. The results showed that the preschool teachers felt that the children's play should be controlled mostly by the children but the preschool teachers should be close to the children to help children solve conflicts and support and challenge their knowledge. The preschool teachers also talk about the way they approach the children can contribute to create traditional gender roles and that it is important to be aware of how they approach boys and girls. They underlined that it is useful to think about how the physical environment and the material can contribute to contract or encourage traditional gender roles and they all agree that they don't want to categorize children if they are a girl or a boy and that they prefer to see the children as personalities. The preschool teachers also talked about that the world around the children contributed their  perception of gender roles.