Den här studien handlar om flerspråkighet iförskolan med fokus på förskollärarnas arbetssätt för barns språkutveckling. Antalet flerspråkiga barn ökar i förskoleverksamhet då de har olika bakgrund och använder olika språk (Skolinspektionen 2017, s. 5), vilket ställer krav på att förskollärare ska planeraundervisningen på ett inkluderande sätt som kan tillgodose barns olika behov. Syftet medstudien är att undersöka hur förskollärarna arbetar i förskolan med flerspråkiga barns språkutveckling. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på centrala begrepp som mediering, scaffolding och den proximala utvecklingszonen. Förskollärarensstöttning och interaktion med barnen står i fokus där lärandet sker i samspel med andra. Studien utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Femförskollärare väljs ut på olika förskolor i samma kommun. Genom intervjuer medförskollärarna försöker jag få svar på hur förskollärarna beskriver att de arbetar för att flerspråkiga barns språk ska utvecklas och vilka möjligheter respektive utmaningar beskriver förskollärarna att de har i sitt språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn. Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om deras roll för språkutveckling och använder olika strategier för att stötta flerspråkiga barn. Samarbetet med vårdnadshavare sker dagligen och förskollärarna försöker ta del av barns intresse, språk och kultur. Flerspråkig personal fattas i förskolan och förskollärarna lyfter fram vikten av att få flerspråkstödjare i verksamheten. Förskollärarna har möjligheter för kompetensutveckling men det är svårt att anpassa undervisningen för det enskilda barnet. Modersmålet lyftsäven som viktigt för barns lärande. Mer resurser behövs i förskolans verksamhet för att ökakvaliteten på undervisningen. / This study is about multilingualism in preschool with a focus on preschool teachers' working methods for children's language development. The number of multilingual children increases in preschool activities as they have different background and uses different languages (Skolinspektionen 2017, p. 5), which requires that preschool teachers must plan teaching in an inclusive way that can accommodate children's needs different needs. The aim of the study is to investigate how the preschool teachers work in the preschool with multilinguals children's language development. The study is based on a socio-cultural perspective with a focus on central concepts such as mediation, scaffolding and the proximal development zone. The preschool teacher's support and interaction with the children are in focus where learning takes place in interaction with others. The study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews. Five preschool teachers are selected at different preschools in the same municipality. Through interviews with the preschool teachers I try to get answers to how the preschool teachers describe that they work to multilingual children’s language must be developed and which opportunities and challenges are described the preschool teachers that they have in their language development work with multilingual children. The result shows that the preschool teachers are aware of their role in language development and use different strategies to support multilingual children. Cooperation with guardians takes place daily and the preschool teachers try to take part in children’s interest, language and culture. Multilingual There is a shortage of staff in the preschool and the preschool teachers highlight the importance of getting more language assistants in the business. Preschool teachers have opportunities for skill development, but it is difficult to adapt the teaching for the individual child. The mother tongue is also highlighted as important for children learning. More resources are needed in the preschool’s operations to increase the quality of the teaching.

Barns motoriska utveckling är en viktig del av arbetet i förskolan. I Läroplan för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018, s. 9) står det att förskolans uppdrag är att utmana och främja barns motoriska utveckling och lärande i varierande miljöer. Den forskning som undersökt barns motoriska utveckling i utomhusmiljöer och vid riskfylld lek är bristfällig, vilket innebär att mer forskning inom området behövs. Därav är syftet med denna studie att undersöka hur förskollärare arbetar i utomhusmiljöer och hur riskfylld lek används för att främja barns motoriska utveckling. Studien har genomförts med den kvalitativa metoden self-report, där förskollärare besvarat nio frågor via e-post. I studiens resultat framkommer det att förskollärarna anser utomhusmiljön som betydelsefull för barns motoriska utveckling. Det framgår dessutom att när barn får möta varierande miljöer och leka med olika material främjas deras motorik. Förskollärarna lyfter fram vikten av närvarande, medforskande och stöttande pedagoger när barn utvecklas motoriskt i utomhusmiljöer. Resultatet visar även att förskollärarna anser att riskfylld lek är gynnsamt för barns motoriska utveckling, då de utmanas i olika rörelseaktiviteter vilket främjar deras motorik. / Children's motor development is an important part of the work in preschool. In the Swedish Curriculum for the preschool, Lpfö 18 (Skolverket 2018, p. 9) it is stated that the preschool's mission is to challenge and promote children's motor development and learning in varying environments. Previous research that has studied children's motor development in outdoor environments and at risky play is inadequate, which means that more research in the area is needed. Hence, the purpose of this study is to investigate how preschool teachers work in outdoor environments and how risky play is used to promote children's motor development. The study has been conducted using the qualitative method self-report, where preschool teachers answered nine questions via e-mail. The results of the study show that preschool teachers consider the outdoor environment to be important for children's motor development. It also appears that when children encounter varying environments and play with different materials, their motor skills are promoted. The preschool teachers highlight the importance of present, co-researching and supportive teachers when children develop motor skills in outdoor environments. The results also show that preschool teachers consider risky play to be beneficial for children's motor development, as they are challenged in various activities which promotes their motor skills.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares arbetssätt kring surfplattor i verksamheten. För att få svar på vårt syfte har följande frågeställningar formulerats: Vilka arbetssätt med surfplattor utför förskollärare i verksamheten? Vilka eventuella möjligheter/hinder upplever förskollärare med att använda surfplattor i sin dagliga verksamhet? Den tidigare forskning vi tagit del av synliggör förskollärares arbetssätt med surfplattor samt deras förhållningssätt till verktyget. Studien bygger på en kvalitativ metod där det har utförts observationer av två förskollärare som arbetar på samma förskola i Halland. Studiens teoretiska utgångspunkt som använts för att analysera resultatet är det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade förskollärarnas olika arbetssätt kring surfplattor, deras inställning till verktyget samt hur verktyget kan användas som ett hjälpmedel i verksamheten. Slutligen visar studiens slutsats att förskollärares arbetssätt kring surfplattor kan påverkas av olika faktorer, även hur surfplattor kan implementeras till förskollärares fördel. Slutsatsen vidrör även de bristande kunskaper förskollärare besitter om verktyget och den fortbildning de upplever att de vill få ta del av.

Tidigare forskning om pedagogisk dokumentation visar att det mest är äldre barn som är delaktiga. Däremot skulle det gynna de yngre barnen eftersom pedagogisk dokumentation kan bidra med anknytning och kan skapa en trygg relation. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation. Forskningsfrågorna är: Vad berättar förskollärare om pedagogisk dokumentation med yngre barn? Vad resonerar förskollärare om gällande yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? Hur ges barnen möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande i pedagogisk dokumentation enligt förskollärarna? Studiens empiriska material samlades in genom fokusgrupper. Resultatet visade att det som påverkar yngre barns delaktighet mest är att alla inte har det verbala språket vilket medför att förskollärarna tolkar barnens olika kommunikations uttryck. För att tolka så korrekt som möjligt är reflektioner med arbetslaget en viktig tillgång. Slutsatsen är att dokumentation inte blir pedagogisk om inte barnen är delaktiga. / Previous research on educational documentation shows that it is mostlyolder children who participate. On the other hand, it would benefit theyounger children because educational documentation can contribute toconnection and can create a secure relationship. The purpose of the study isto investigate how preschool teachers reason about younger children´sparticipation and influence in educational documentation. The researchquestions are: What do preschool teachers say about educationaldocumentation with younger children? What do preschool teachers reasonabout the participation and influence of younger children in educationaldocumentation? How are the children given the opportunity to participateand have influence in educational documentation according to the preschoolteachers? The study’s empirical material was collected through focusgroups. The results showed that what affects young children’s participationthe most is that not everyone has the verbal language, which means that thepreschool teachers interpret the children’s different expressions ofcommunication. In order to interpret as correctly as possible, reflectionswith the work team are an important asset. The conclusion is thatdocumentation will not be educational if the children are not involved.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter av och arbete med introduktion för barn i förskolans verksamheter. Fyra förskollärare intervjuades på samma förskola men som arbetade på olika avdelningar. Semistrukturerade intervjuer användes som metod. Resultatet visar att genom att inspireras av samtliga introduktionsmodeller kan det gynna barnets välbefinnande. Även att anpassa introduktionen efter barnets individuella behov för barnets trygghet och anknytnings skull. Ett resultat som framkom var att trygghet är det mest väsentliga under introduktionen. Även vårdnadshavarens trygghet visade sig vara väsentligt för att skapa en god samverkan mellan hem och förskola. En god samverkan skapar förutsättningar för barnets välbefinnande och trygghetsskapande. En viktig slutsats i denna studie blev att anpassa introduktionen efter barnets och vårdnadshavarens individuella behov för att på så sätt skapa trygghet och anknytningsrelationer för barnet. / The purpose of this study was to contribute with knowledge about preschool teachers' experiences of and work with introduction for children in preschool activities. Four preschool teachers were interviewed at the same preschool but who worked in different departments. Semi-structured interviews were used as method. The result shows that by being inspired by all the introduction models, it can benefit the child's well-being. Also adapting the introduction to the child's individual needs for the sake of the child's safety and attachment. One result that emerged was that safety is the most essential thing during the introduction. The safety of the parent also proved to be essential to create a good collaboration between home and preschool. A good collaboration creates conditions for the child's well-being and creating safety. An important conclusion in this study was to adapt the introduction to the individual needs of the child and parent in order to create safety and attachment relationships for the child.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar att de arbetar med barns psykiska hälsa och välbefinnande i förskolan. Detta har genomförts med hjälp av en kvalitativ intervjustudie där nio förskollärare deltagit. Analysarbetet har skett utifrån en fenomenografisk metodansats, där utfallsrummet (resultatet) har framkommit utifrån förskollärarnas uppfattningar. Även det salutogena perspektivet och dess begrepp KASAM har legat som ett filter genom hela studien. Resultatet visar på tre framträdande kategorier och slutsatserna av detta är att det finns fyra urskiljbara grundstenar i ett främjande arbete med barns psykiska hälsa. Dessa fyra är samspel, förhållningssätt, kunskapsbrist och riktlinjer i styrdokument. / The purpose of this study is to investigate how preschool teachers perceive that they work with children's mental health and well-being in preschool. This has been carried out with the help of a qualitative interview study in which nine preschool teachers participated. The analysis work has taken place based on the phenomenographic method approach, where the outcome space (result) has emerged based on the pre-school teachers' perceptions. Also, the salutogenic perspective and its concept a “Sense of Coherence” has been a filter throughout the study. The result shows three prominent categories and the conclusions from this are that there are four distinguishable cornerstones in promoting work with children's mental health. These four are interaction, approach, lack of knowledge and guidelines in governing documents.

The purpose of the study is to, through a comparison between preschool teachers' experiences of and ideas about teaching in groups of children with linguistic diversity, contribute with knowledge about differences and similarities in working methods. The study is based on a digital survey that was sent out to several Facebook-groups. The paper has an inductive approach with a mixture of quantitative and qualitative data. The selection consisted of licensed and working preschool teachers from different parts of the country. The quantitative part of the study was analyzed through tables and diagrams with both univariate and bivariate analysis as a starting point, while the qualitative part of the study was analyzed through a content analysis with quantitative elements. The result was divided into two parts, a part where tables and diagrams are presented and a part where text answers are presented through coding. The results section also shows the dropout, where 3 out of 63 respondents were not considered to be part of the target group. The result cannot be generalized, which is revealed in the method discussion, but among those who participated in the study, connections could be found between the preschool teacher's work experience, own language skills and how often teaching with a focus on linguistic diversity is planned. The result was also considered to contribute with in-depth knowledge of what resources are present and lacking in multicultural teaching with a focus on linguistic diversity according to the respondents, and thereby the result could show what kinds of resources seem to play a role in the described teaching, namely concrete materials, teaching methods, use of external resources/specialists, method models, finance and experience and education. The study can provide tips on resources that preschool teachers use and tips on what preschool teachers think they need to stimulate all children's language and development regardless of the variation of linguistic diversity in the group of children. / Syftet med studien är att genom en jämförelse mellan förskollärares erfarenheter av och idéer om undervisning i barngrupper med språklig mångfald, bidra med kunskap om skillnader och likheter i arbetssätt. Studien bygger på en digital enkät som skickades ut till ett flertal Facebook-grupper. Uppsatsen har en induktiv ansats med en blandning av kvantitativa och kvalitativa data. Urvalet bestod av legitimerade och verksamma förskollärare från olika delar av landet. Den kvantitativa delen av studien analyserades genom tabeller och diagram med både univariat- och bivariat analys som utgångspunkt medan den kvalitativa delen av studien analyserades genom en innehållsanalys med kvantitativa inslag. Resultatet delades in i två delar, en del där tabeller och diagram presenteras och en del där textsvar presenteras genom kodning. I resultatdelen framkommer även bortfallet där 3 av 63 respondenter inte ansågs ingå i målgruppen. Resultatet kan inte generaliseras vilket framkommer i metoddiskussionen men bland de som deltog i studien kunde samband hittas mellan förskollärarens arbetslivserfarenhet, egna språkkunskaper och hur ofta undervisning med fokus på språklig mångfald planeras. Resultatet ansågs också bidra med fördjupad kunskap om vilka resurser som finns och saknas i mångkulturell undervisning med fokus språklig mångfald enligt respondenterna och därigenom kunde resultatet visa vilka sorters resurser som verkar spela roll för den beskrivna undervisningen, nämligen konkret material, undervisningsmetoder, användning av externa resurser/specialister, metodmodeller, ekonomi och erfarenhet och utbildning. Studien kan ge tips på resurser som förskollärare använder och tips på vad förskollärare tänker att de behöver för att stimulera alla barns språk och utveckling oavsett variationen av språklig mångfald i barngruppen.

Vårt samhälle är under en ständig förändring och digitaliseringen är ett faktum, vilket ställer krav på verksamma förskollärare. Syftet med denna studie är att synliggöra de diskurser förskollärare tar i bruk och skapar samt hur förskollärare positionerar och legitimerar sig i frågan om användning av digitala verktyg i förskolan. Metoden i föreliggande studie är kvalitativ, där semistrukturerade intervjuer med förskollärare som arbetar i fyra olika kommuner på förskolor i Sverige har utförts. Studien är inspirerad utav socialkonstruktionism, som menar att språket är socialt konstruerat och analysmetoden i denna studie är inspirerad av diskursanalys, vilket är en metod som kan användas för att analysera tal och text. I studiens resultat går det att utläsa att det framkom motstridiga diskurser i förskollärarnas tal om användning av digitala verktyg i förskolan, där en del av förskollärarna talade om det som en utmaning, medan andra talade om det som en möjlighet. Det framkom även diskurser kring villkoret för att använda digitala verktyg, vilket innebar att där ska vara ett pedagogiskt syfte, slötittande var inget som var eftertraktat. Vår slutsats är att förskollärarna positionerar och legitimerar sig i motstridiga diskurser när de talar om användning av digitala verktyg i förskolan. / Our society is undergoing constant change and digitization is a fact, which places demands on active preschool teachers. The purpose of this study is to make visible the discourses preschool teachers use and create, as well as how preschool teachers position and legitimize themselves in the issue of the use of digital tools in preschool. The method in the present study is qualitative, where semi-structured interviews with preschool teachers who work in four different municipalities at preschools in Sweden have been carried out. The study is inspired by social constructionism, which means that language is socially constructed and the analysis method in this study is inspired by discourse analysis, which is a method that can be used to analyze speech and text. In the results of the study, it can be deduced that conflicting discourses emerged in the preschool teachers' speeches about the use of digital tools in preschool, where some of the preschool teachers spoke of it as a challenge, while others spoke of it as an opportunity. There were also discourses about the condition for using digital tools, which meant that there must be an educational purpose, casual viewing was not something that was sought after. Our conclusion is that the preschool teachers position and legitimize themselves in conflicting discourses when they talk about the use of digital tools in the preschool.

Detta examensarbete handlar om svenska förskollärares användning av digitala teknologier på förskolan. Fokus på denna studie ligger på att få en förståelse i vad som påverkar förskollärarnas användning av digitala teknologier och om det kan kopplas till deras ålder och examensår. Resultatet som framkommer i arbetet är konstruerat genom empiriska individuella forskningsintervjuer, som leder till större diskussioner med förskolläraren om deras användning av digitala teknologier. Teorin för detta arbete är TPACK-ramverk, vilka kunskaper och kompetenser som förskollärarna har. Genom detta arbete framkom det att deltagarna ser både möjligheter och begränsningar när det kommer till användningen av digitala teknologier. Det som begränsar förskollärarna är tiden och kommunens insättning, men förskollärarnas egen inställning och kunskap inom digitala teknologier påverkar också användandet. Fast dessa begränsningar använde sig förskollärarna av digitala teknologier i det administrativa arbetet och lite i undervisningen. Förskollärarna använder sig av digitala teknologier som de själva känner sig trygga med och har kunskap inom.

Syftet med studien är att bidra med mer kunskap om förskollärares uppfattningar om materialets betydelse för barnens matematiska lärande. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer. I studien deltog åtta yrkesverksamma förskollärare. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på begreppen medierande redskap, proximal utvecklingszon och scaffolding. Studiens resultat visar att en mångfald av material anses av förskollärarna vara av betydelse för barnens matematiska lärande. Material i vardagliga rutinsituationer, till exempel tallrikar, pärlor och siffror, ses som betydelsefulla exempel för barnens lärande och utveckling. Resultatet visar hur material är användbart när man ska arbeta med matematiska områden. Det bidrar till att barnen förvärvar nya kunskaper och begrepp i interaktion med andra barn och vuxna. Resultatet visar betydelsen av att förskollärarna är medvetna om vikten av att synliggöra, benämna och anpassa material som gynnar barnens lärande och utveckling. / The purpose of the study is to contribute more knowledge about preschool teachers' perceptions of the importance of the material for the children's mathematical learning. The method used was semi-structured interviews. Eight professional preschool teachers participated in the study. The study is based on a sociocultural perspective with a focus on the concepts of mediating tools, proximal development zone and scaffolding. The results of the study show that a variety of materials are considered by the preschool teachers to be important for the children's mathematical learning. Materials in everyday routine situations, for example plates, pearls, and numbers, are seen as important examples for the children's learning and development. The result shows how material is useful when working with mathematical areas. It contributes to the children acquiring new knowledge and concepts in interaction with other children and adults. The result shows the importance of preschool teachers being aware of the importance of making visible, naming and adapting materials that benefit the children's learning and development.