Syftet med studien är att belysa biologiundervisningens karaktär i förskolans undervisningsverksamhet utifrån förskollärararnas uppfattningar. Detta görs genom frågeställningarna; Vilket innehåll behandlas inom biologiundervisningen i förskolan, utifrån förskollärarnas uppfattningar? Vilka undervisningsstrategier används i biologiundervisningen i förskolan, utifrån förskollärarnas uppfattningar? Vilket syfte får biologiundervisningen i förskolan, utifrån förskollärarnas uppfattningar? Studien tar sin utgångspunkt i att belysa biologi som ämnesområde då det inte framställs explicit i förskolans Läroplan Lpfö 18, trots att innehållet behandlar biologi. Biologiundervisningen i förskolan undersöktes via ett didaktiskt ramverk, där intervjuerna grundades i frågorna vad, hur och varför. I studien samlades data in genom semistrukturerade intervjuer med sju verksamma förskollärare. Data analyserades med inspiration av en tematisk analysmetod. Resultatet visar att biologi inte framställs som ett eget ämnesområde utan integreras i övrig undervisning. Det framkommer att biologi som ämne upplevs som ett brett ämne och benämns som naturvetenskap. Resultatet visar att människokroppen, djur och hållbar utveckling är innehåll som berörs inom biologiundervisningen. De undervsiningsstrategier som blir framträdande inom dessa teman är planerad och spontan undervisning samt tillämpande av olika verktyg. Resultatet visar att biologiundervisning bedrivs i syfte av att öka barnens medvetenhet i biologi samt att uppnå läroplanens mål. / The purpose of this study is to illuminate the nature of biology education within the instructional activities of preschools, from the preschool teachers’ perceptions, through the questions; What content is covered in biology education in preschool? What teaching strategies are used in biology education in preschool? What is the purpose of teaching biology in preschool? The study is focusing on highlighting biology as a subject area, given that it’s not explicitly presented in the preschool curriculum Lpfö 18, despite the content addressing biology. This evokes the question of how a preschool teacher should approach teaching content which is not clearly presented. In this study, preschool biology education is viewed through a didactic framework, where the interviews were based on the questions what, how, and why. Data was collected through semi-structured interviews with seven active preschool teachers. The data was analyzed using a thematic analysis methodology. The findings indicate that biology is not portrayed as a distinct subject area but is rather integrated into the overall curriculum. It’s observed that biology is perceived as broad and emphasized as a natural science.The results show that the human body, animals, and sustainable development are areas of study addressed within biology education. The teaching strategies that emerge within these themes are planned and spontaneous lessons, and application of various tools. The results indicate that biology education is conducted with the purpose of increasing children's awareness in biology and achieving the goals of the curriculum.

Denna studie har till syfte att undersöka hur rektorers och förskollärares kunskap och intresse av fysisk aktivitet kan påverka barns möjligheter att delta i planerade rörelseaktiviteter och utveckla sin grovmotorik i inomhusmiljö. Bakgrunden ger en översikt kring styrdokument och riktlinjer, från litteratur redogörs grundläggande rörelseförmåga och inomhusmiljöns betydelse. Tidigare forskning berättar om fördelen med fysisk träning, hur forskning ser på förskollärarnas kunskaper samt hur den fysiska och pedagogiska inomhusmiljön påverkar. Studien har en kvalitativt skriftlig intervju som metod, där tanken är att undersöka förskollärares och rektorers kunskap och intresse kring fysisk aktivitet och rörelse. Socialkonstruktivismen används som den teoretiska utgångspunkten, att kunskap är socialt uppbyggt och att kunskap förmedlas genom kontakt mellan olika människor. Kunskaper och intresse har en stor betydelse i vad barn får ta del av under sina dagar på förskolan. Resultatet visar att förskollärarna och rektorerna i sin utbildning tagit del av olika moment av fysisk hälsa. Däremot erbjuds inte barn i tillräcklig utsträckning rörelse under dagarna på förskolan. Orsaker till detta är bland annat att miljöerna inomhus inte är anpassade men också på grund av att kollegor har olika syn på vad som är viktigt i verksamheten.

En stor del av Sveriges 1-2 åringar vistas på förskolan och därmed innefattas av läroplanen för förskolan (Lpfö 18). Läroplanen innehåller mål och riktlinjer för naturvetenskaplig innehåll och undervisningsmetoder som kan främja barns lärande. Tidigare forskning menar att det finns flera olika metoder att undervisa yngre barn. Forskningen visar även att lärande kan främjas av att barnen få erfara naturvetenskapliga fenomen och begrepp med kroppen (Skalstad & Munkebye, 2021; Franzén, 2014; Bergnell, 2019). Att uppmuntra, utmana och ställa frågor när barnen leker har också visat sig främja barnens framtida intresse och nyfikenhet för naturvetenskapligt innehåll (Dejonckheere m.fl., 2016). Hur förskollärare upplever att de undervisar och införlivar naturvetenskapligt innehåll blev därför intressant för oss att undersöka i relation till vad den tidigare forskningen har visat. Vi har använt oss av två perspektiv som analysverktyg: det aktivitetsinriktade perspektivet och det begreppsmässigt inriktade perspektivet (Gomes och Fleer, 2020). För att komplettera dessa perspektiv har vi också använt två begrepp, den proximala utvecklingszonen och scaffolding (stöttande) (Säljö, 2014). Den här studien syftar till att undersöka förskollärares uppfattningar om naturvetenskaplig undervisning för de yngsta barnen i förskolan. I föreliggande studie används semistrukturerade intervjuer för att besvara våra frågeställningar. Åtta förskollärare har intervjuats i fyra olika kommuner i Sverige. Dessa intervjuer har transkriberats och sedan analyserats genom en tematisk analys. Vårt resultat är att förskollärarna beskriver sin roll som medforskare i barnens upptäckande. Förskollärarna i vår studie uppger att den naturvetenskapliga undervisningen oftast skedde spontant utifrån det barnen visar intresse för i stunden. De beskrev också hur olika verktyg och olika miljöer kunde fungera som inspiration för naturvetenskapligt lärande.

Bakgrund: Blåsfunktionen utvecklas successivt med åldern. Tidig blöjavvänjning har stora fördelar för barns hälsa, världens miljö och familjens ekonomi. Åldern när barn blir blöjfria har ökat de senaste 50 åren. Barn som använder blöja har mer bekymmer med urinvägsinfektioner och förstoppning. Allt fler barn spenderar stora delar av dagen på förskola i Sverige vilket gör blöjavvänjningen till en viktig del på förskolan. Det krävs en samverkan mellan hem och förskola för att få ett lyckat resultat av blöjavvänjning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva förskollärare och föräldrars erfarenheter och kunskap av blöjavvänjning. Metod: Intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats och manifest analys. Resultat: Två teman identifierades. Den första Håll i, håll ut med två subteman; Föräldrarna startar och sedan hjälps vi åt som handlade om att föräldrarna vanligtvis tog initiativet till att starta blöjavvänjningen i samband med en ledighet. Hålla ut, ett steg fram och ett tillbaka visade att förskollärarna tyckte att blöjavvänjning ingick i deras arbete och de var positiva till det, men att de inte hade möjlighet att ta med barnen på toaletten om de inte ville själva eller blev för ofta. Det andra temat var Prioritera och kommunicera med subtemat; Inget prioriterat område i utbildning eller barnhälsovård visade att vare sig föräldrar eller förskollärare hade fått någon utbildning eller information om blöjavvänjning. Det sista subtemat Kommunicera och samarbeta beskrev att en öppen dialog fördes mellan hemmet och förskolan och att samverkan var en stor del av blöjavvänjningen. Slutsats: Information och utbildning inom ämnet saknas av såväl föräldrar som förskollärare. Det fanns också en kunskapslucka om följderna av sen blöjavvänjning. / Background: Bladder function develops gradually with age. Early toilet training is greatly beneficial for children's health, the world's environment and the family's finances. The age at which children become nappy-free has increased over the past 50 years. Children who wear nappies suffer more often from urinary tract infections and constipation. Most Swedish children spend large parts of the day at preschool which makes the toilet training an important part at preschool. A collaboration between home and preschool is required to get a successful result of toilet training. Aim: The aim of the study was to define what knowledge and experience preschool teachers and parents have of toilet training. Method: Interview study with qualitative content analysis with an inductive approach and manifest analysis. Results: The content analysis resulted in two themes. Hang in there/Hold on, hold out was the first. It consisted of two subthemes. The first subtheme was The parents start and then we help each other which showed that the parents usually were the ones who’s initiated the start of toilet training during a holiday. Enduring, One step forward and one step back showed that preschool teachers thought that toilet training was part of their job and were positive about doing it, however they found it difficult if the children did not want to go to the toilet or if they wanted to go very often. The second theme was Prioritize and communicate. It also consisted of two subthemes. One was Not prioritized in education or child health care that showed that education in the subject did not exist. The last subtheme of Communicate and collaborate described that there was open dialogue between home and preschool and that collaboration was a large part of the toilet training.  Conclusion: Parents and teachers lack information and education about the importance of toilet training. They are also unaware of the negative consequences of delaying toilet training.

Skolverket (2016) skriver att förekomsten av utrustning som berör informations- och kommunikationsteknik har ökat på förskolan de senaste åren. Enligt Skolverket (2018) ska digitalt lärande vara en integrerad del i förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är att bidra med djupare förståelse för hur digitalisering och digitala verktyg integreras i förskolans undervisning och som kan påverka denna användning. I studien används teorierna Digital Literacy theory och Human- Computer Interaction (HCI) för att skapa förståelse för hur digitala verktyg används i förskolan. Metoden utgörs av en fallstudie där nio  kvalitativa intervjuer med förskollärare, från två kommuner i landet, har genomförts. Härifrån hämtas olika attityder och erfarenheter kring digitala verktyg. Resultaten visar att förskollärare ser att digitala verktyg kan vara bra för barns lärande samtidigt som det finns utmaningar i form av resursbrist och brist på utbildning. Slutsatsen pekar på att förskollärares digitala kompetens är en förutsättning för pedagogisk användning och integrering av digitala verktyg i samspel med barnen på förskolan. / The Swedish National Agency for Education (Skolverket) (2016) reports that the prevalence of equipment related to information and communication technology has increased in preschools in recent years. According to Skolverket (2018), digital learning should be an integrated part of preschool activities. The purpose of this study is to provide a deeper understanding of how digitalization and digital tools are integrated into preschool education and how this usage can be influenced. The theories of Digital Literacy and Human-Computer Interaction (HCI) are utilized to understand how digital tools are used in preschools. The method consists of a case study where nine qualitative interviews with preschool teachers from two municipalities have been conducted. These interviews explore various attitudes and experiences regarding digital tools. The results show that preschool teachers see digital tools as beneficial for children's learning, yet there are challenges in terms of lack of resources and insufficient training. The conclusion points out that preschool teachers' digital competence is essential for the pedagogical use and integration of digital tools in interaction with children in preschools.

In today’s Swedish preschool curriculum there are demands of using digital tools. The Swedish government wants to change this and has sent a request to Skolverket (the Swedish educational authority) to revise the preschool curriculum so that the digital tools no longer have a prominent part in it. The aim of the present study has, with this in mind, been to examine how preschool teachers feel about digital tools in Swedish preschool. The study used qualitative interviews as a means of collecting data and took theoretical support in the sociocultural perspective. The findings that were made, among others, was that male and female preschool teachers approached digital tools in both similar and different ways. Similarities between the cohorts were partially that they both had a mindful approach when using digital tools and saw scaffolding and interplay between children as paramount in children's exploration of digital tools. All respondents opposed the use of digital tools as a means of “babysitting”, tranquilizing, or means of passing time. Differences between the groups were partially the shifting digital competency in the respondents. The competencies of the male preschool teachers came from interest while the female preschool teachers' competencies came from continuous training, education etc. Another difference that came forth in the study was the difference in responsibility between the interviewees, whereas the male preschool teachers were found to have a greater responsibility regarding the digital tools at their preschools.

Syftet med studien är att utforska förskollärares upplevelser av hur digitaliseringen påverkar förskolans mål och dess inverkan på barnens utveckling. Det teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån är det sociokulturella perspektivet, inklusive mediering. Det är en kvalitativ studie där metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare. Studiens bakgrund utgår från begreppet digitalisering, styrdokument för förskolan, samt förklaring om digital kompetens. Resultaten visar att förskollärare ser digitala verktyg som positiva, samt främjande för kommunikation, skapande och lärande. Förskollärarnas medvetenhet om digitaliseringens samhällsrelevans kopplas till behovet av att förbereda barn för en digital framtid. Slutsatsen understryker anpassningen av digitala verktyg efter barnens individuella intressen och behov för att stödja deras utveckling på ett flexibelt sätt.

Syftet med studien är att belysa variationen i hur förskollärare uppfattar sitt ledarskap i planerade undervisningssituationer respektive spontana undervisningssituationer. Syftet konkretiseras med hjälp av tre frågeställningar: På vilka sätt resonerar förskollärare kring sitt agerande i planerade undervisningssituationer? På vilka sätt resonerar förskollärare kring sitt agerande i spontana undervisningssituationer? Vilka ledarskapsstilar framkommer i förskollärares beskrivningar av deras ledarskap i planerade respektive spontana undervisningssituationer? Studien utgår ifrån en fenomenografisk ansats och används som både teori och metod. Fenomenografins centrala syfte är att beskriva ett fåtal individers uppfattningar av ett fenomen. För att få fatt i förskollärares uppfattningar av sitt ledarskap i enlighet med fenomenografin och därmed besvara studiens syfte och frågeställningar användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet av respondenter bestod av sju stycken utbildade och verksamma förskollärare på två förskolor i Mellansverige. Empirin analyserades utifrån den fenomenografiska analysmodellen vars resultat i sin tur analyserades med ledarskapsstilar som analysverktyg för att besvara studiens tredje frågeställning.  Resultatet av studien visar att respondenterna uppfattar att förskollärares ledarskap innefattas av flera aspekter, däribland planering, anpassningar, kommunikation och beaktande av barns delaktighet. Resultatet visar också att det demokratiska- och situationsanpassade ledarskapet är de mest framträdda ledarskapsstilarna i både planerad- och spontan undervisning. Slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att förskollärares ledarskap är komplext och att det krävs medvetenhet och flexibilitet i förskollärares ledarskap för att kunna anpassa utifrån varje enskild situation och varje enskild individ. / The aim of this study is to highlight the variation in how preschool teachers perceive their leadership in planned teaching situations and spontaneous teaching situations. The aim was concretized with the help of three questions: In what ways do preschool teachers reason about their actions in planned teaching situations? In what ways do preschool teachers reason about their actions in spontaneous teaching situations? Which leadership styles emerge in preschool teachers' descriptions of their leadership in planned and spontaneous teaching situations? The study is based on a phenomenographic approach and is used as both theory and method. The central purpose of phenomenography is to describe a few individuals' perceptions of a phenomenon. In order to get hold of preschool teachers' perceptions of their leadership in accordance with the phenomenography and thereby answer the aim and questions of the study, qualitative semi-structured interviews were used as a data collection method. The sample of respondents consisted of seven trained and working preschool teachers at two preschools in Central Sweden. The empiricism was analyzed based on the phenomenographic analysis model, the results of which were in turn analyzed with leadership styles as analysis tools to answer the study's third question.  The results of the study show that the respondents perceive that preschool teachers' leadership is comprised of several aspects, including planning, adaptations, communication and consideration of children's participation. The result also shows that democratic- and situational leadership are the most prominent leadership styles in both planned and spontaneous teaching. Conclusions that can be drawn from the results are that preschool teachers' leadership is complex and that awareness and flexibility are required in preschool teachers' leadership to be able to adapt based on each individual situation and each single individual.

Many children spend a large part of their days at preschool and therefore the activities are an important part of the children's language development. The play should have a central part of the activity because it allows the children to be challenged and supports their development of the language. With the study, we therefore wanted to investigate how preschool teachers use free play to promote children's language development. The aim of the study is therefore to make visible the different ways in which preschool teachers communicate with the youngest children in order to promote their language development in free play. In order to be able to answer the questions, two different qualitative methods have been carried out. The study consists of four observations and two interviews. The observations were carried out in two different departments in one and the same preschool, where two preschool teachers participated. The interviews were conducted on the two preschool teachers who were observed. Collected material has been analyzed based on the socio-cultural perspective. Selected concepts from the theory are mediating tools, proximal development zone and scaffolding. The results show that the preschool teachers take the role of being present and responsive in order to support the children in their language development. The different forms of communication that the preschool teachers use in the children's free play are naming concepts, putting words to children's actions, asking questions, repeating and signs as support. The study's conclusions are that preschool teachers can work with language development in children's free play by being aware that these roles and forms of communication are useful tools for developing children's language. These aids do not require any major preparations, but the important thing is that you meet the children at their level and start from their interests in the play. / Denna fenomenografiska studie har haft som syfte att belysa förskollärares uppfattningar om barns rättigheter och möjligheter till fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö. För att ta reda på förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter av detta komplexa ämne användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studiens fenomen består av fysisk aktivitetoch har analyserats genom Erikssons (1999) fenomenografiska analysschema. Fenomenet har avgränsats till tre olika beskrivningskategorier av uppfattningar utifrån studiens syfte och frågeställningar. Dessa beskrivningskategorier, tillsammans med deras respektive underkategorier, representerar studiens samlade utfallsrum.Studiens resultat visar att förskollärarna betraktar fysisk aktivitet som en viktig del av barns hälsa och ser sig själva som viktiga förebilder. De betonar betydelsen av sitt eget förhållningssätt när det gäller att skapa möjligheter och övervinna hinder för barnens fysiska aktivitet i förskolans inomhusmiljö. Genom att ge barnen möjligheter till fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö samt värdesätta barnens inflytande genom att aktivt lyssna på deras önskemål, anser förskollärarna att de tillgodoser barnens rättigheter till fysisk aktivitet.Studiens slutsats är att förskollärares uppfattningar om fysisk aktivitet har en direkt inverkan på de miljöer och de möjligheter som skapas för barnen att vara fysiskt aktiva. Därmed blir förskollärarnas förhållningssätt och uppfattningar även avgörande för förverkligandet av barns rättigheter till fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö

自《幼稚教育法》推動以來，我國幼兒園開始採用每班安置教師二人，由兩位教師共同經營一個班級的做法。過去不少研究發現，合班關係有其效能及其必要性。因此，合班的教師如何建立有效的合班關係，並從中得益自我實踐成為重要的研究課題。 　　因為幼兒園工作環境充滿變化性、不確定性與壓力，加上教師們皆具有專業的背景以及在工作執行上擁有許多的彈性與自主權，學者們認為幼兒園合班關係，可以採用協力工作塑造的概念，進一步昇華幼兒園合班關係。Leana,Appelbaum,& Shevchuk (2009)就提出，幼兒園教師的協力工作塑造，有助於確保幼教現場的教學品質，除了對生手教師來說，有助於提升其工作成效，對熟手教師來說，也能夠協助提升其工作附加價值。 　　因此，本研究以質性研究方法，立意取樣三對獲得「教學卓越獎」的合班教師搭檔進行半結構式訪談，了解幼兒教師在合班關係中協力工作塑造的樣貌，包含幼兒園面臨問題時的解決與創新、工作職責與人際溝通之間的協調，以及自我認同等實務及歷程；待回收研究相關資料後，運用質化資料分析軟體MAXQDA進行訪談資料的分析，並進行編碼、整理與分析，以了解並探究本研究之待答問題。最後，透由訪談內容以質性研究方式歸納剖析其協力工作塑造之歷程與實務內涵。 　　研究結果發現，在協力工作塑造的歷程，可以分為四階段，分別為第一階段關係塑造、第二階段團隊建立、第三階段職責塑造與創新階段、第四階段為認同塑造。各個階段皆有其關鍵要件，在關係塑造的關鍵有四（含歷程性），為相互尊重、了解、欣賞、互信與學習；團隊建立階段為從個人至協力合作；職責塑造與創新階段為一動態歷程，視幼兒、雙方與班級學習情況而萌發；認同塑造的關鍵為自我認同的再強化、從自我認同到團隊認同。進而討論，協力工作塑造之概念於組織、團隊及個人之關係。