Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare utbildade på den nya förskollärarutbildningen ser på dynamiken mellan utbildning och praktisk verklighet och se vilka förutsättningar de får för att undervisa i teknik som ämnesområde. Studiens frågeställningar är följande: Hur definieras teknik och teknikundervisning i förskolan av nyutbildade förskollärare? Vilka förutsättningar anser nyutbildade förskollärarna att det finns för att arbeta med teknik i förskolan? Studien är utförd med kvalitativa intervjuer tillsammans med fyra förskollärare och en fenomenografisk analysmodell har hjälpt till med bearbetningen av insamlad data under intervjuerna. Resultatet av studien visar delade meningar då några menar att utbildningen var mycket gynnsam för en framtida proffesion samtidigt påpekar andra att undervisningen inte alls var anpassad för barn i förskoleåldern. En annan respondent menar att hon själv skapar sina förutsättningar för en verksamhet som ska präglas av teknik medans en annan erbjuds fortbildning av sin chef. / The aim of the study was to investigate how pre-school teachers educated at the new pre-school teacher education look at the dynamics between education and practical reality and to see in what conditions they are required to teach technology as a subject. The study's questions are as follows:• How is technology and technology education defined in preschool of newly educated preschool teachers?• What conditions do newly educated preschool teachers see for working with technology in preschool?                                                          The study was conducted with qualitative interviews with four pre-school teachers and a phenomenological analysis model has helped with the processing of collected data during the interviews.The result of the study shows divided perspectives, since some believe that the education was very beneficial for a future profession while others point out that the education was not at all adapted to children in pre-school age. Another respondent means that they themselves create their prerequisites for an activity that is characterized by technology while another is offered training by the boss.

Syftet med studien är att lyfta fram olika aspekter av förskollärares erfarenheter av att delta i barns fantasilek. Studien avser även att undersöka hur förskollärare blir och är delaktiga i barns fantasilek, samt hur detta påverkar hur lärandet tar sig uttryck. Tidigare forskning har visat att förskollärare sällan intar en roll i barns fantasilek. Detta trots deras uppfattning om lekens betydelse för att ta del av barns tankar, idéer och intressen samt utvecklandet av deras fantasi. Hur förskollärare väljer att förhålla sig till barns fantasilek påverkar utvecklandet av fantasileken och det lärande som möjliggörs samt hur förskollärarna kan närma sig barns perspektiv. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex verksamma förskollärare. Resultatet som framkom genom intervjuerna analyserades utifrån von Wrights (2000) pedagogiska rekonstruktion av George Herbert Meads teori om människors intersubjektivitet. I resultatet framkom att det finns en rädsla hos förskollärare att störa barns fantasilek i deras försök att bli delaktiga i den. Samtidigt visade resultatet att förskollärare ser deras delaktighet i fantasilek som en möjlighet att utvidga lärandet i leken. Det finns en stark ambition hos förskollärare att komma nära barns perspektiv, vilket studien visar att deras deltagande i fantasileken ger stora förutsättningar för. Resultatet visade att förskollärares delaktighet i barns fantasilek fordrar en lyhördhet hos förskollärarna, vilket kan kallas en fingertoppskänsla. / The purpose of the study is to highlight different aspects of preschool teachers' experiences of participating in children's imaginary play. The study also intends to investigate how preschool teachers become a part of and participate in children's imaginary play, and how this affects how learning is expressed. Previous research has shown that preschool teachers rarely take a role in children's imaginary play. This is despite their perception of the importance of play to take part in children's thoughts, ideas and interests and the development of their imagination. How preschool teachers choose to relate to children's imaginary play affects the development of imaginary play and the learning that is made possible, as well as how preschool teachers can approach children's perspectives. The study was conducted with the help of semi-structured interviews with six active preschool teachers. The results that emerged from the interviews were analyzed based on von Wright's (2000) pedagogical reconstruction of George Herbert Mead's theory of human intersubjectivity. The results showed that there is a fear among preschool teachers of disturbing children's imaginary play in their attempts to participate in it. At the same time, the results showed that preschool teachers see their participation in imaginary play as an opportunity to expand learning in play. There is a strong ambition among preschool teachers to get close to children's perspectives, which the study shows that their participation in the imaginary play provides great conditions for. The results showed that preschool teachers' participation in children's imaginary play requires a sensitivity on the part of preschool teachers, which can be called a fingertip feeling.

The purpose of this study is to investigate the experiences and attitudes of preschool teachers towards work with dance as a learning process. The questions asked to answer the purpose were: How do active preschool teachers work with dance as a learning process in preschool? According to active preschool teachers, what is the purpose of working with dance as a learning process in preschool? What factors or reasons do active preschool teachers believe are behind the choices that are made regarding the work with dance as a learning process in preschool? The ambition is that the survey will contribute with knowledge and understanding of the role of dance in preschools today and that it will provide inspiration for the development of dance in the activities. To collect material for the study, a semi-structured interview was used where all participants could answer the same basic questions, but depending on the answers given, the follow-up questions could be different. The questions were formulated in a way that generated the preschool teachers' own thoughts and experiences about the area to be made visible. In summary shows that dance has a small role in preschool activities in relation to other aesthetic subjects. If there is work with dance, it usually takes place spontaneously on the children's initiative and wishes. The results also show that preschool teachers primarily see dance as a means of creating joy and community as well as an opportunity to promote children's self-confidence, motor skills, coordination, and body awareness. / Syftet med studien är att undersöka och synliggöra verksamma förskollärares erfarenheter och förhållningssätt till att arbeta med dans som lärprocess i förskolan. De frågeställningar som ställdes för att svara på syftet var: Hur arbetar verksamma förskollärare med dans som lärprocess i förskolan? Vad anses vara syftet med att arbeta med dans som lärprocess i förskolan, enligt verksamma förskollärare? Vilka faktorer eller orsaker anser verksamma förskollärare ligger bakom de val som görs vad gäller arbetet med dans som lärprocess i förskolan? Ambitionen är att undersökningen ska bidra med kunskap och förståelse för vilken roll dansen har i förskolan idag samt att den ska ge inspiration till utveckling av dans i verksamheterna. För att samla in material till studien användes semistrukturerade intervjuer där samtliga deltagare fick svara på samma grundfrågor, men beroende på de svar som gavs kunde följdfrågorna bli annorlunda. Frågorna var formulerade på ett sätt som genererade till att förskollärarnas egna tankar och erfarenheter kring området skulle synliggöras. Sammanfattningsvis visar studien på att dansen har en liten roll i förskolans verksamhet i relation till andra estetiska ämnen. Förekommer arbete med dans så sker det oftast spontant på barnens initiativ och önskemål. Resultaten visar även att förskollärarna främst ser dansen som ett medel för att skapa glädje och gemenskap samt en möjlighet att främja barnens självförtroende, motorik, koordination och kroppsmedvetenhet.

In this qualitative study, I explored the lived experiences of eight early childhood educators implementing a play-based teacher professional development intervention, child teacher relationship training (CTRT), in an affluent Christian based preschool. Through the building of relationships, CTRT provided the teachers a person-centered approach to develop skills to establish relationships and to attend to the intentional emotional and relational development of young children. The research questions addressed the impact on teachers with children exhibiting challenging behaviors utilizing CTRT experienced before, during, and after the implementation of the play-based consultation intervention. Thematic analysis of the pre-intervention interviews, observation journals, reflexive journal, and post-intervention interviews revealed two clusters and seven distinct themes. The first cluster described the learning experiences of teachers while implementing CTRT with four identified themes: (a) changes in their views about children; (b) changes in their views about their personal abilities and performance; (c) a deeper understanding of theory (Reggio Emilia and CTRT); and (d) teacher skill development. The second cluster concerned the impact of CTRT before, during, and after the implementation of CTRT with three identified themes: (a) relationships; (b) support systems; and (c) the transfer of CTRT skills outside the classroom. The emerging themes indicated that the participants found CTRT to be a useful intervention for skill development to address challenging behaviors in young children, increased the teachers' abilities to manage classrooms, and professional and personal growth.

This essay concerns practical knowledge and examines preschool teachers experience of responsibility in preschool. The material is obtained through four interviews with preschool teachers. Data have been analysed with a hermeneutic approach and the discussion is based on reasoning about responsibility. My questions are: How do preschool teachers reason about responsibility concerning their professional role in preschool? How do preschool teachers experience joint responsibility for their childcare colleagues and the work team in the preschool? The results show that preschool teachers develop strategies for taking responsibility, but feel uncertain about childminders’  responsibility in preschool. This results in preschool teachers taking more responsibility for compensating for this uncertainty. / Denna uppsats är en studie i praktisk kunskap och undersöker förskollärares erfarenheter av ansvar i förskolan. Materialet erhålls genom fyra intervjuer med förskollärare. Data har analyserats med en hermeneutisk metod och diskuteras utifrån resonemang kring ansvar. Mina frågor är: Hur erfar förskollärare sin yrkesrolls ansvar i förskolan? Hur erfar förskollärare sina banskötarkollegors och arbetslagets gemensamma ansvar i förskolan? Resultatet visar att förskollärare utarbetat strategier för ansvarstagande men känner en osäkerhet kring vilket ansvar barnskötare har i förskolan. Detta resulterar i att förskollärare tar mer ansvar för att kompensera för denna osäkerhet.

The purpose of my research is to investigate how preschool teachers think about how the ability to distinguish language sounds affects children's language development and how preschool teachers work on teaching children to distinguish different sounds. I used qualitative interviews and analyzed with interpretative phenomenological analysis. The result I got was that preschool teachers work consciously to distinguish sounds and that they see the importance of children's ability to discern language sounds has an effect on language development. The conclusions I came up with are that preschool teachers actively try to keep the volume down and that they are aware that the concentration is affected by external auditory stimuli. / Syftet med min undersökning var att undersöka hur förskollärare tänker om hur förmågan att urskilja språkljud påverkar barnens språkutveckling och även hur förskollärarna jobbar med att lära barnen urskilja olika ljud. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer och analyserade med interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Resultatet jag fick var att förskollärarna arbetar medvetet att urskilja ljud och även att de ser vikten av barnens förmåga att urskilja språkljud har en påverkan på språkutvecklingen. Slutsatserna jag kom fram till är att förskollärarna aktivt försöker hålla nere ljudvolymen och att de är medvetna om att koncentrationen påverkas av yttre auditiva stimuli.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare använder systematiskt kvalitetsarbete som verktyg för att vidareutveckla verksamheten. Studien utgår från en kvalitativ metod, vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där öppna frågor ställts till sju förskollärare. Detta ledde till att förskollärarna gav sina personliga åsikter som svar på intervjufrågorna. Syftet med intervjuerna är att genom förskollärarnas personliga åsikter ta reda på hur de jobbar med det systematiska kvalitetsarbetet, hur de tänker kring det och om de i sitt arbete med det systematiska kvalitetsarbetet använder sig utav något verktyg. I Läroplanen för förskolan (LpFö18) finns det ett kapitel som handlar om hur de svenska förskolorna ska förhålla sig till att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet, det centrala i kapitlet är att förskolan ska följa olika steg, vilka är uppföljning, utvärdering och utveckling.   Resultatet visar att de olika förskolorna och förskollärarna har mer likheter i sitt arbetssätt och i sina tankar än vad det finns olikheter. I resultatet framkommer det också att de intervjuade förskollärarna ger liknande svar om hur viktigt det systematiska kvalitetsarbetet är för både barnen, verksamheten och de själva, det framgår också att de har ett positivt tänkande angående arbetet. / The purpose of this study is to investigate how preschool teachers use systematic quality work as a tool to further develop the business. The study is based on a qualitative method, we have used semi-structured interviews where open-ended questions are asked to seven preschool teachers. This led to the preschool teachers giving their personal opinions in response to the interview questions. The purpose of the interviews is to find out through the preschool teachers' personal opinions how they work with the systematic quality work, how they think about it and whether they use a tool in their work with the systematic quality work. In the Curriculum for preschool (LpFö18) there is a chapter that deals with how the Swedish preschools should relate to working with the systematic quality work, the central thing in the chapter is that the preschool should follow different steps, which are follow-up, evaluation and development. The results show that the different preschools and preschool teachers have more similarities in their way of working and in their thoughts than there are differences. The results also show that the interviewed preschool teachers give similar answers about how important the systematic quality work is for both the children, the business and themselves, it also appears that they have a positive thinking about the work.

Ständiga samhällsförändringar berör förskolans arena i form av förändringar i arbetssätt, läroplan samt ökade kvalitetskrav. Samtidigt är aspekten kring huruvida dessa omställningar påverkar förskollärarnas tillgång till resurser, social gemenskap och kollegialt lärande tämligen outforskad. Detta skapar ett behov att identifiera och diskutera faktorer som berör förskollärares sociala arbets- och inlärningsmiljö. Syftet med studien var att undersöka förskollärares upplevelser av kollegialt lärande i arbetslaget och dess relation till social hälsa på arbetsplatsen. Den teoretiska referensramen inkluderar: sociokulturellt perspektiv på lärande och KASAM. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att en stark teamkänsla i förskollärares arbetslag bidrar till god social hälsa på arbetsplatsen. Teamkänslan beskrevs som nyckeln till ett välfungerande arbetslag där känslan av ett meningsfullt arbete stärktes genom gemensamma aktiviteter. Socialt stöd mellan kollegor beskrevs vara väsentligt för arbetstrivseln. Känslan av socialt stöd stärktes i utmanande situationer där kollegor hjälper varandra. Gemensamma möten med chef och kollegor lyftes fram som betydande för det kollegiala lärandet. Tidsbrist för gemensamma möten inverkade negativt på det kollegiala lärandet och fler tillfällen för diskussion och reflektion önskades. / Constant societal changes affect the preschool arena, which is reflected in changes in working methods, curriculum and increased quality requirements. The aspect of whether these changes affect preschool teachers' access to resources, social community and collegial learning is rather unexplored. This creates a need to identify and discuss factors that affect preschool teachers' social work and learning environment. The purpose of the study was to investigate preschool teachers' experiences of collegial learning in the work team in relation to social health in the workplace. The theoretical frame of reference includes: Sociocultural perspective on learning and SOC. Ten semi-structured interviews were conducted and analyzed with a qualitative content analysis. The results show that a strong team spirit in preschool teachers' work teams contributes to social health in the workplace. Team spirit was key to a well-functioning work team where the feeling of meaningful work was strengthened through joint activities. Social support between colleagues was described as essential for job satisfaction. Social support was strengthened in challenging situations where colleagues help each other. Joint meetings with managers and colleagues were highlighted as important for collegial learning. Lack of time for meetings had a negative impact on collegial learning and more opportunities for discussion and reflection were desired.

Denna studie undersöker förskolans demokratiuppdrag och förskollärares erfaranden av fenomenet demokratiska arbetssätt i undervisningen av de yngsta barnen. Fokus är på de möjligheter och begräsningar som undervisningen ger för barns inflytande. Syftet med studien är att bidra till förståelse om förskolans demokratiska arbetssätt avseende de yngsta barnen. I förskolans styrdokument beskrivs att förskollärare ska ge barnen inflytande över sin vardag i utbildningen. För att på svar på studiens syfte och frågeställningarna användes en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. I studien intervjuades fyra verksamma förskollärare som arbetar på olika förskolor där de alla arbetar med de yngsta barnen. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en fenomenografisk metodansats. I analysen användes tre centrala begrepp inom det sociokulturella perspektivet, medierade artefakter, proximala utvecklingszonen samt scaffolding, för att förstå kommunikation, interaktion och samspel i ett demokratiskt arbetssätt.Resultatet i studien visar hur förskollärarna kan möjliggöra de yngsta barnens inflytande. Två kategorier framkom i resultatet, dels de fysiska och dels de sociala förutsättningarna. Inom kategorin de sociala förutsättningarna framträder följande aspekter som möjliggör de yngsta barnens inflytande, förskollärarna uppfattar att de måste vara närvarande, lyhörda och nyfikna. Förskollärarna uppfattar att de fysiska förutsättningarna avseende aspekterna barngruppens storlek och materials tillgänglighet är betydelsefulla för deyngsta barnens inflytande i undervisningen. Förskollärarna uppfattar att deras förhållningssätt är avgörande för om ett demokratiskt arbetssätt ska bli möjligt. / Based on preschool teachers experiences of democratic working methods in teaching of the youngest children this study aims to investigate the democracy mission. The study focuses on the possibilities and limitations teachers provide for children’s influence. The purpose of this study is to contribute with further understanding about democratic working methods in preschool. The Swedish preschool curriculum describes every preschool teacher’s obligation to create opportunities for all children to have influence over their everyday life andeducation. Semi-structured interviews were used in this qualitative study to answer the research questions. Four preschool teachers who are working in different preschools where interviewed. The collected empirical data was analyzed with support of a phenomenographic method approach, and from a socio-cultural perspective with focus on three central concepts, mediated artifacts, the proximal development zone and scaffolding.Results of the study show two categories that affect how preschool teachers can enable the youngest children’s influence, these are physical and social conditions. The preschool teacher’s way of being present, responsive and curious was found important for a democratic way of working within the social conditions. The physical conditions which deal with different aspects such as group size and the availability of materials are of great importance for giving children possibility to influence their everyday education. The preschool teachers express an understanding in their pedagogical approach, which is crucial for whether a democratic way of working is possible.

Den här studien syftar på förskolan och förskollärares användning av digitala verktyg. Det ska ge kunskap om varför det är viktigt att digitala verktyg används i förskolan. Studien utgår ifrån förskollärarnas egna erfarenheter kring digitala verktyg samt varför det är viktigt för förskolans uppdrag. Förskollärarna i min studie upplever krav och utmaningar i samband med digitala verktyg, trots detta försöker förskollärarna skapa lärandesituationer, även om de själva anser att de brister i sin kompetens. Det är en fenomenografisk intervjustudie, i studien har åtta förskollärare intervjuats för att besvara mitt syfte och mina frågeställningar. I en fenomenografisk studie får läsaren ta del av specifika fenomen som undersökts, samt hur det kan synliggöras i praktiken. I en kvalitativ studie som denna valdes intervjuer för att få bukt på området, jag har använt mig av öppna frågor för att komma in på djupet i tankarna kring vad förskollärare har för uppfattning av att använda digitala verktyg till både lek och lärandesituationer. Materialet har sedan transkriberats, därefter har jag funnit gemensamma utfallsrum kring digitala verktyg. I studien framkommer viktiga parter som spelar in när det kommer till att använda digitala verktyg till både lek och lärande. Resultatet och slutsatsen visar att förskollärare delvis inte kan nå upp till alla mål, men att de har vilja, driv, och rätt bemötande som är viktigt för rollen en förskollärare ställs inför. Förskollärarna kom fram till flera bra förslag för att digitala verktyg ska bli en naturlig del i förskolans verksamhet och hur digitala verktyg kan utvecklas i lek och lärandesituationer. / This study aims at preschool and preschool teachers' use of digital tools. It should provide knowledge about why it is important that digital tools are used in preschool. The study is based on the preschool teachers' own experiences with digital tools and why it is important for the preschool's mission. The preschool teachers in my study experience demands and challenges in connection with digital tools, despite this, the preschool teachers try to create learning situations, even if they themselves believe that they lack skills. It is a phenomenographic interview study, in the study, eight preschool teachers were interviewed to answer my purpose and my questions. In a phenomenographic study, the reader gets to take part in specific phenomena that have been investigated, as well as how it can be made visible in practice. In a qualitative study like this, interviews were chosen to get to grips with the area, I have used open-ended questions to get deep into the thoughts about what preschool teachers have the perception of using digital tools for both play and learning situations. The material has since been transcribed, after which I have found common outcomes around digital tools. The study reveals important parties that come into play when it comes to using digital tools for both play and learning. The results and the conclusion show that preschool teachers are partly unable to achieve all goals, but that they have the will, drive, and the right attitude that is important for the role a preschool teacher is faced with. The preschool teachers came up with several good suggestions for digital tools to become a natural part of the preschool's activities and how digital tools can be developed in play and learning situations.