I forskningsöversikten redogörs för ett resultat från vad nutida forskning belyser om förskollärarens arbetssätt i skog och natur. Enligt Läroplan för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018) ska alla barn i verksamheten få chansen att vistas i olika naturmiljöer som en del i arbetet för barns hälsa och välbefinnande. I och med att naturliga miljöer som skogar och ängar reduceras i vårt samhälle för att ge plats åt fler vägar, industrier och bostäder finns risken att målet ur Läroplanen blir ouppnåeligt för förskolor i framtiden. De traditionella förskolorna är därför i behov av ett nytänkande i relation till barns miljöengagemang i arbetet för en hållbar utveckling. Skogen erbjuder en mängd olika naturmaterial och omgivningar som på ett naturligt sätt utmanar barnen och bidrar till bättre resultat och inlärning. Förskollärarna möter barnen i deras lek och i ett planerat undervisningsinnehåll. Arbetssättet kännetecknas av att barnen och förskollärarna arbetar sida vid sida och med stöd av omgivningarna hittar förskollärarna utmaningar och möjligheter till ett biologiskt utforskande för barnen. Den verbala kommunikationen är mest framträdande i samband med förskollärarnas stöttning i barnens upptäcker och i barnens begreppsbildning. Materiel som används i skog och naturundervisningen i förskolan är främst naturmaterial. Barnen integrerar med materialen och delar sina hypoteser och tankar med varandra i samtal och i leken. / The research overview reports on a result from what contemporary research sheds light on the preschool teacher's working methods in forests and nature. According to the Preschool Curriculum, Lpfö 18 (Skolverket 2018), all children in the organization must have the chance to stay in different natural environments as part of the work for children's health and well-being. With natural environments such as forests and meadows being reduced in our society to make room for more roads, industries and housing, there is a risk that the goal from the Curriculum will become unattainable for preschools in the future. The traditional preschools are therefore in need of new thinking in relation to children's environmental involvement in the work for sustainable development. The forest offers a variety of natural materials and surroundings that naturally challenge the children and contribute to better results and learning. The preschool teachers meet the children in their play and in a planned teaching content. The working method is characterized by the children and the preschool teachers working side by side and with the support of the surroundings, the preschool teachers find challenges and opportunities for biological exploration for the children. Verbal communication is most prominent in connection with the preschool teachers' support in the children's discoveries and in the children's concept formation. Material used in the forest and nature education in the preschool is mainly natural material. The children integrate with the materials and share their hypotheses and thoughts with each other in conversation and in play.

The study has been conducted with the purpose to increase knowledge about preschool teachers´ conceptions and how play emerges as a tool for stimulating children´s learning and development in the reasoning of preschool teachers. A qualitative method with semi-structured interviews and a flexible interview guide was used to collect data. A phenomenographic analysis model has been used, along with Vygotsky`s sociocultural theory, to analyze preschool teachers´ perceptions and experiences towards play and play as a tool for this study. The result shows different nuances of conceptions and of the preschool teachers roles in play such as directive, non-directive, roleplaying, interest-creating, attentive, safety-promoting, guiding, supporting, and participating. Childrens influence over play activities is identified by the preschool teachers in pedagogical documentation, mapping and the preschool teachers coordinated reflection work injunction with their planning of the preschool environment, by adding or removing different materials or make other changes in the play and learning environment with the aim to stimulate children´s creativity or interest. In this study these changes are limited by the different preschools economy to create appropriate learning environment and to acquire relevant material. The results indicate that preschool teachers´ participation in play is seen as crucial for the development and conditions of play. The preschool teachers emphasize that play is always prioritized, but their participation varies somewhat in terms of being non-directive, directive, role-playing, interest-creating, guiding, safety-promoting, or participating. Children´s influence on the activities is made visible in various ways trough documentation, mapping, and reflection work when preschool teachers plan, provide materials, and make changes in the play and learning environment to stimulate children´s creativity and interests. However, it is evident that there are certain limitations in terms of finances and suitable premises that can have a negative impact. / Studien har genomförts med syftet att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar sitt förhållningssätt samt hur leken som verktyg för att stimulera barns lärande och utveckling framträder i förskollärares resonemang. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med en flexibel intervjuguide har använts för datainsamling. En fenomenografisk analysmodell har tillsammans med Vygotskijs sociokulturella teori använts för att analysera förskollärares uppfattningar om leken och leken som verktyg för denna studie. I analysen av studien framträder förskollärares olika förhållningssätt och deras roll i leken. Resultatet visar en bredd i förhållningssätt och roller, såsom styrande, icke styrande, rollspelande, intresseskapande, inlyssnande, trygghetsskapande, vägledande, stöttande och medlekande. I resultatet framkommer att förskollärares uppfattningar om lekens betydelse har stor inverkan på hur de prioriterar leken i sitt arbete. Förskollärares deltagande i lek uppfattas ha en central betydelse för lekens utveckling och förutsättningar. Studien visar att leken alltid prioriteras, men förskollärarnas deltagande varierar från icke styrande, styrande, rollspelande, intresseskapande, vägledande, trygghetsskapande till medlekare. Barns inflytande i verksamheten synliggörs på olika sätt till exempel genom dokumentation, kartläggning och reflektionsarbete när förskollärare planerar, tillför material och förändrar i lek- och lärmiljön för att stimulera barnens kreativitet och intressen. Det framkommer att det finns vissa begränsningar vad gäller förskolornas ekonomi för att skapa ändamålsenliga lokaler och att ha tillgång till relevanta material.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om digitala verktyg som stöd i matematikundervisningen i förskolan. Studien är en kvalitativ ansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sju förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna är enade om att matematiken ständigt finns bland oss, men de väljer att fokusera på det på olika sätt. Resultatet visar att förskollärarna har delade uppfattningar kring hur de ser på de digitala verktygen som stöd i matematikundervisningen och detta visar att det påverkar de digitala verktygens möjligheter i matematikundervisningen. I diskussionen och analysen utgår studien från begreppen scaffolding, proximal utvecklingszon och artefakter. / The purpose of this study is to study preschool teacher´s perceptions when it comes to digital resources to support mathematics in preschool. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with a qualitative approach. We have interviewed seven qualified preschool teachers. The result shows that the preschool teachers agree that mathematics is always among as, but they choose to focus on it in different ways. The result shows that these teachers have varying perceptions on how they view the digital resources that are currently available to support teaching mathematics. Which means that currently, they are effecting the digital ways and opportunities to teach mathematics. In the discussion and analysis, the study is based off the concepts of scaffolding, proximal development zone and artifacts.

The role and meaning of play for children’s learning and development has been clear in preschool teacher’s education. The purpose of this study is to contribute knowledge on the experience of preschool teachers on how play can promote children’s learning and development. The study makes use of the qualitative method wherein five pre-school teachers were interviewed.  The results from this study showing that based on their experiences, the preschool teachers have seen and described play as a safe place to develop social interactions. The preschool teachers show how play is actively used in the preschool for learning and development to promote the children's learning and development, which contributes linguistically, empathically, motoric ally and not least promotes their independence. The results showed that they use play as a tool in planned play and activities with didactic questions for learning based on interesting topics for children and for children's developmental needs. It is important that preschool teachers understand the difference between free play and planned play and how these contribute to children's learning and development. The preschool teachers make it clear based on their experience that they have an important task to challenge children in everyday activities in a fun way. Furthermore, the results show that the pre-school teacher's presence and active listening are important in children's play / I hela förskollärarutbildningen har lekens betydelse för barns lärande ochutveckling varit tydlig. Syftet med studien är att bidra med kunskaper omförskollärares erfarenheter av hur leken kan främja barns lärande ochutveckling. Studien bygger på en kvalitativ metod där fem förskolelärare harintervjuats. Denna studie har vart intressant och lärorik i relation till syftet ochfrågeställningarna.Resultat från denna studie visar att förskollärarna utifrån sina erfarenheter harsett och beskrivs leken som en trygg plats att utveckla sociala samspel.Förskollärna visar hur lek använder aktiv i förskolan till lärande ochutveckling för att främjar barnens lärande och utveckling, som bidrar språkligt,empatiskt, motoriskt och inte minst främja deras självständighet. I resultatethar framkommit att de använder lek som verktyg i planerad lek och aktivitetermed didaktiska frågor för lärande utifrån intressanta ämnen för barn och förbarns behov av utveckling. Det är viktigt att förskollärare förstår skillnadenmellan fri lek och planerad lek och hur dessa bidrar till barns lärande ochutveckling. Förskollärarna tydliggör utifrån deras erfarenhet att de har enviktig uppgift att utmana barn i vardagliga aktiviteter på ett lustfyllt sätt. Vidareframkommer i resultatet att förskollärares närvarande och lyssnar in aktiv ärviktigt i barns lek

Denna studie har gjorts inom temat specialpedagogik med inriktning inom autismspektrat. Det övergripande syfte med denna studie är att undersöka hur pedagoger inom förskolans verksamhet beskriver hur de arbetar med barn som har autism, samt vad de gör för att skapa inkludering för dessa. För att besvara studiens frågeställningar har åtta kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger verksamma i förskolan som i nuläget arbetar eller har tidigare erfarenheter av att arbeta med barn som har autism. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod för att sedan koppla till studiens sociokulturella teoretiska perspektiv. Det sammanfattade resultatet visade att pedagogernas tankar och arbetssätt skiljer sig men även hur de överensstämmer med varandra. Pedagogerna lägger stor vikt på samarbetet med vårdnadshavarna, där bra och tydlig kommunikation lyfts fram som en viktig beståndsdel för att deras arbete med barn som har autism ska underlättas och vara gynnsamt. Det framkom att tid och mer personal behövs för att en inkluderande undervisning ska bli möjlig. Många syftade till att en tydlighet kring rutinerna på förskolan är grundläggande för barn med autism samt att metoder och strategier måste diskuteras fram mellan pedagoger och vårdnadshavare för att på bästa möjliga sätt främja barnets utveckling. Resultatet pekade även på att det finns egenskaper som pedagoger bör besitta för att underlätta arbetet för en själv och för barnet. Vi hoppas att studien ska kunna gynna verksamma samt framtida blivande pedagoger.

Kollegialt lärande är en metod där arbetslaget definierar problem och utmaningar i den egna praktiken i ett professionsutvecklande syfte. Föreliggande studie fokuserar på kollegialt lärande i arbetslaget i förskolan där samarbetet mellan förskollärare och barnskötare är av stor betydelse. Av den anledningen utgår studien från både ett förskollärarperspektiv och ett barnskötarperspektiv av det kollegiala lärandet i förskolan. För att synliggöra en varierad bild av kollegialt lärande i förskolan syftar denna studie till att söka kunskap om förskollärares och barnskötares resonemang om den egna professionsutvecklingen. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemteorin där sociala system likt förskolans organisation, betraktas som öppna och i ständig utveckling. Studien är baserad på intervjuer med förskollärare och barnskötare där deras resonemang av kollegialt lärande lyfts fram. Analysen av dessa resonemang resulterade i tre teman; Resonemang om kollegialt lärande, Förskollärarens och barnskötares roll i det kollegiala lärandet samt Upplevelser av det kollegiala lärandets bidrag till förskolebarnets lärande och utveckling. Resultatet visar betydelsen av kollegialt lärande för att uppnå variation och således ändra konstansen för att tillföra ny kunskap till arbetslaget. Nivåer i organisationen där hierarkier har betydelse för att uppnå struktur i lärandeorganisationen samt upplevelser av att ett helhetstänkande där hela arbetslagets kompetenser är betydelsefulla, dominerar i alla tre teman. Studien har bidragit till att öka kunskapen om att kollegialt lärande är en effektiv metod att använda i förskolans kontext i ett professionsutvecklande syfte. Emellertid visar studien att kollegialt lärande är avhängigt av ett tillvaratagande av hela arbetslagets kompetens samt betydelsen av att förskolläraren leder och strukturerar samarbetet mellan kollegorna. / Collegial learning is a method where the work team defines problems and challenges in their own practice for the purpose of professional development. The present study focuses on collegial learning in the work team in preschool where the cooperation between preschool teachers and nannies is of great importance. For that reason, the study is based on both a preschool teacher’s perspective and a nannie’s perspective on collegial learning in preschool. To create a visible and varied picture of collegial learning in preschool, this study aims to seek knowledge about preschool teachers and nannies reasoning about their own professional development. The study’s theoretical point of departure is system theory, where social systems, like preschools organization, are considered open and in constant development. The study is based on interviews with preschool teachers and nannies where their reasoning for collegial learning is highlighted. The analysis of these reasoning resulted in three themes: Reasoning about collegial learning, the role of the preschool teachers and nannies in the collegial learning and experience of the contribution of the collegial learning to the preschool child learning and development. The result shows the importance of collegial learning to achieve variation and thus change the constancy to add new knowledge to the work team. Levels in the organization where hierarchies are important for achieving structure in the learning organization, as well as experiences of holistic thinking where the competencies of the entire work team are important, dominate in all three themes. The study has contributed to increasing the knowledge that collegial learning is an effective method to use in the preschool context for a professional development purpose. However, the study shows that collegial learning is dependent on utilizing the competence of the entire work team as well as the importance of the preschool teachers leading and structuring the collaboration between colleagues.

Denna studie syftar till att väcka kunskap om naturmaterial till barnens utomhuslek. Studien vill även lyfta fram betydelsen av olika faktorer som påverkar barnens lek, där förskollärare, utomhusmiljön och barns egna kunskaper är av betydelse för leken med naturmaterial. För att kunna besvara studiens syfte som är att ”belysa förskollärares syn på naturmaterialet i leken.”, används semistrukturerade kvalitativa intervjuer med hjälp av fenomenografi. Utifrån fenomenografin använder sig studien av tre utfallsrum med underkategorier för att tydliggöra förskollärarnas olika uppfattningar som synliggörs i resultatet. Resultatet visar på att förskollärare har olika uppfattningar kring naturmaterial till barnens lek som grundar sig i deras egna personliga upplevelser med materialet. Där naturmaterial kan både anses vara svårt för barn att leka med och som ett material som bidrar med frihet till barnens lek. / This study aims to raise knowledge about natural materials for children's outdoor play. The study also wants to highlight the importance of various factors that influence children's play, where preschool teachers, the outdoor environment and children's own knowledge are of a big importance for playing with natural materials. In order to answer the purpose of the study, which is to "illuminate preschool teachers' view of the natural material in play.", semistructural interviews are used using the phenomenography. Based on the theory, the study also uses three outcome rooms with subcategories to clarify the preschool teachers' different perceptions, which are made visible in the results. The results show that preschool teachers have different perceptions about natural materials for children's play, which are based on their own individual experiences with the material. Where natural materials can be considered both difficult for children to play with and as a material that contributes freedom to the children's play.

Föreliggande studie utgår från ett fenomenografiskt perspektiv med syfte att synliggöra förskollärares uppfattningar och tolkningar av förskolans läroplans mål Lpfö18 om biologi, i arbete med de yngsta barnen 1–3 år. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare på tre olika förskolor. Tidigare forskning menar att biologi kan vara ett svårdefinierat ämne och att det är komplext. Däremot visar resultatet av föreliggande studie att förskollärare arbetar med olika delar av biologi hela tiden. De menar att biologi handlar om att följa barnen i deras intressen, samspela med dem och att i kommunikation dela med sig av sina kunskaper och ta vara på barns nyfikenhet. Resultatet visar sig även i förskollärarnas uppfattningar om biologi i förskolan som handlar om begreppsanvändning, frågor och diskussioner i vardagliga situationer. Olika uppfattningar om hur läroplanen används som stöd inom undervisning visar sig grunda sig i det egna uttryckta intresset och samspel med kollegor. / This study is based on a phenomenographic perspective with the aim to show preschool teachers' perceptions and interpretations of the preschool curriculum's goal Lpfö18 of biology, in work with the youngest children 1–3 years old. This study was conducted through semi-structured interviews with four preschool teachers at three different preschools. Previous research suggests that biology can be a difficult subject to define and that it is complex. However, the results of this study show that the preschool teachers work with different parts of biology all the time. They mean that biology is about following the children in their interests, interacting with them and sharing knowledge in communication and taking advantadge of the childrens curiosity. The results also show that the preschool teachers' perceptions of biology in preschool concern the use of concepts, questions and discussions in everyday situations. Different perceptions of how the curriculum is used as support in teaching resulted in the expressed personal interest and in interactions with colleagues.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares perspektiv på lekens betydelse för barn i relation till utveckling och lärande. Lek ska enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) ha en central plats i förskolan av den anledningen att den bidrar till barns utveckling och lärande inom många olika områden. Det lyfts fram att närvarande förskollärare kan bidra till lekens utveckling, stödja kommunikation samt vägleda barn i konflikthantering. Semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare har genomförts med stöd av ljudupptagning och anteckningar. Tematisk analys har tillämpats för att upptäcka varierande kategorier i förskollärarnas utsagor i förhållande till syfte och frågeställningar. Resultatet visar att samtliga förskollärare anser att leken är betydande för barns utveckling och lärande. Barn anses utveckla sociala och språkliga förmågor, de bearbetar tidigare erfarenheter och övar på sin föreställningsförmåga i leken. Beträffande förskollärarrollen i barns lek anses det betydande att vara närvarande eller deltagande för att varsebli barns intressen och förmågor. Förskolläraren kan bidra till kunskap, stöd och vägledning genom att närvara eller delta i barns lek. Slutsatsen är att lek främjar barns utveckling och lärande. Förskollärarens förhållningssätt är betydelsefull i relation till att stödja och uppmärksamma barns kunskaper och förmågor i leken.

Denna fenomenografiska studie har haft som syfte att belysa förskollärares uppfattningar om barns rättigheter och möjligheter till fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö. För att ta reda på förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter av detta komplexa ämne användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studiens fenomen består av fysisk aktivitetoch har analyserats genom Erikssons (1999) fenomenografiska analysschema. Fenomenet har avgränsats till tre olika beskrivningskategorier av uppfattningar utifrån studiens syfte och frågeställningar. Dessa beskrivningskategorier, tillsammans med deras respektive underkategorier, representerar studiens samlade utfallsrum.Studiens resultat visar att förskollärarna betraktar fysisk aktivitet som en viktig del av barns hälsa och ser sig själva som viktiga förebilder. De betonar betydelsen av sitt eget förhållningssätt när det gäller att skapa möjligheter och övervinna hinder för barnens fysiska aktivitet i förskolans inomhusmiljö. Genom att ge barnen möjligheter till fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö samt värdesätta barnens inflytande genom att aktivt lyssna på deras önskemål, anser förskollärarna att de tillgodoser barnens rättigheter till fysisk aktivitet.Studiens slutsats är att förskollärares uppfattningar om fysisk aktivitet har en direkt inverkan på de miljöer och de möjligheter som skapas för barnen att vara fysiskt aktiva. Därmed blir förskollärarnas förhållningssätt och uppfattningar även avgörande för förverkligandet av barns rättigheter till fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö. / The purpose of this phenomenographic study is to shed light on preschool teachers' perceptions of children's rights to physical activity in the preschool's indoor environment. Qualitative semi-structured interviews were used to collect data. The phenomenon of the study consists of physical activity and has been analyzed through Eriksson's (1999) phenomenographic analysis scheme. The phenomenon has been delineated into three different descriptive categories of perceptions based on the purpose and questions of the study. These descriptive categories, along with their respective subcategories, represent the overall outcome space of the study.The results of the study show that the preschool teachers regard physical activity as an important part of children's health. They emphasize the importance of their own approach when it comes to creating opportunities and overcoming obstacles for the children's physical activity in the indoor environment. By suggesting and offering the children opportunities for physical activity and by valuing the children's influence by actively listening to their wishes, the preschool teachers consider that they satisfy the children's rights to physical activity.The study's conclusion is that preschool teachers' perceptions and attitudes regarding physical activity have a direct impact on the environments and the opportunities created for children to be physically active, which also affects the realization of children's rights to physical activity in the preschool's indoor environment.