Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap för hur förskollärare planerar aktiviteter som inkluderar barn i behov av särskilt stöd. Vi har undersökt hur förskollärarens inställning och attityd till inkludering av barn i behov av särskilt stöd samt hur yttre faktorer påverkar planeringsarbetet av inkluderande aktiviteter. Tidigare forskning relaterade till vårt syfte och frågeställningar har tagits fram och bearbetats. De sex forskningsartiklarna belyser vikten av arbetet med inkludering av barn i behov av särskilt stöd således betydelsen av kompetensen och inställningen hos förskolläraren. För att undersöka detta har en intervjustudie gjorts med åtta förskollärare verksamma i förskolan. Valet av metod var halvstrukturerad intervju med förbestämda frågor och utgick från en kvalitativ datainsamling. Utifrån att den insamlade empirin analyserats framkom kategorierna inkludering som utgångspunkt, resurs- och tidsbristens påverkan i planeringsarbetet av aktiviteter och miljöns betydelse i planeringsarbetet. Resultatet analyserades sedan utifrån det sociokulturella perspektivet och diskuteras relaterat till tidigare forskning. Resultatet visar att samtliga informanters utgångspunkt är att skapa en inkluderande förskolemiljö men att de blir påverkade av yttre faktorer, så som resurs- och tidsbrist, i sitt planeringsarbete av inkluderande aktiviteter. Även miljön diskuteras kring där informanter menar att rummet blir ett verktyg för att kunna skapa rätt förutsättningar för barnens lärande och utveckling. Studiens slutsats hänger samman med det sociokulturella perspektivet som innebär att allt lärande uppstår i samspel med andra mer kompetenta individer (Säljö, 2022), vilket kan tyda på att inkludering är viktigt för barns utveckling och lärande.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att undersöka hur förskollärare arbetar relationellt med högläsning, både analogt och digitalt i verksamheten på förskolan. För att uppnå syftet besvaras följande frågeställningar i studien:  • På vilket sätt använder sig förskollärarna av högläsning i förskolan och vad är deras syfte med högläsningen?  • På vilket sätt skapar förskollärarna gemensamt lärande genom högläsning? • Hur bjuder förskollärarna in barnen till ett gemensamt lärande med hjälp av högläsning? Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där empirin kommer från sex semistrukturerade intervjuer, som efter transkribering kodats och genomgått en tematisk analys. Detta för att visa hur förskollärarna arbetar med högläsning utifrån ett relationellt perspektiv. De centrala begrepp som använts för att analysera det insamlade materialet är relationskompetens, det mellanmänskliga, sociala band, pedagogiska möten, pedagogiska tillvägagångssätt och pedagogisk rörelse. Resultatet visar att högläsning med hjälp av det relationella perspektivet bidrar till barns språkutveckling. Det bidrar även till samspel, gemenskap och gemensamt lärande på ett lustfyllt sätt. I de fall då förskollärarna inte hann eller prioriterade planeringen inför högläsningstillfällena blev språkutvecklingen utifrån högläsning lidande.Slutsatsen blir att när förskollärare bjuder in barnen till att lyssna på både analog och digital högläsning, samt använder sig av sin relationella kompetens vid högläsningstillfällena ges barnen många möjligheter till att utveckla sitt språk. När förskollärarna däremot inte hinner eller prioriterar planeringen av högläsningstillfällena blir dessa lidande och barnen får därmed inte denspråkutveckling förskollärarna önskar att de kunde ge dem.

Syftet med denna studie var att lyfta fram sex förskollärares upplevelser kring arbetet med barn som har språkliga svårigheter. Studien baseras på en kvalitativ forskningsundersökning där förskollärarna intervjuades genom frågor som handlade om deras förutsättningar, metoder, stöttning för barnen, utmaningar och samarbetet. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv där epoché, fenomen, livsvärld, meningsbärande enheter och essens är de centrala begrepp som används i koppling till analysen. I resultatet och analysen framställs det som ansågs vara kärnan i förskollärarnas upplevelser utifrån det som togs upp under intervjuerna. Här läggs fokus på språkmedvetet arbete, synligheten av svårigheter, tiden, vikten av att se varje barn och det viktiga samarbetet. / The purpose of this study was to highlight six preschool teachers' experiences of working with children with language difficulties. The study is based on a qualitative research where the preschool teachers were interviewed through questions about their conditions, methods, support for the children, challenges and cooperation. The study is based on a phenomenological perspective where epoch, phenomenon, lifeworld, meaning-bearing units and essence are the central concepts used in connection with the analysis. In the results and analysis, what was considered to be the core of the preschool teachers' experiences is presented based on what was raised during the interviews. Here, the focus is on language-aware work, the visibility of difficulties, time, the importance of seeing each child and the important collaboration.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskollärare arbetar relationellt med högläsning, både analogt och digitalt i verksamheten på förskolan. För att uppnå syftet besvaras följande frågeställningar i studien:  ·       På vilket sätt använder sig förskollärarna av högläsning i förskolan och vad är deras syfte med högläsningen?  ·       På vilket sätt skapar förskollärarna gemensamt lärande genom högläsning? ·       Hur bjuder förskollärarna in barnen till ett gemensamt lärande med hjälp av högläsning? Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där empirin kommer från sex semistrukturerade intervjuer, som efter transkribering kodats och genomgått en tematisk analys. Detta för att visa hur förskollärarna arbetar med högläsning utifrån ett relationellt perspektiv. De centrala begrepp som använts för att analysera det insamlade materialet är relationskompetens, det mellanmänskliga, sociala band, pedagogiska möten, pedagogiska tillvägagångssätt och pedagogisk rörelse.  Resultatet visar att högläsning med hjälp av det relationella perspektivet bidrar till barns språkutveckling. Det bidrar även till samspel, gemenskap och gemensamt lärande på ett lustfyllt sätt. I de fall då förskollärarna inte hann eller prioriterade planeringen inför högläsningstillfällena blev språkutvecklingen utifrån högläsning lidande. Slutsatsen blir att när förskollärare bjuder in barnen till att lyssna på både analog och digital högläsning, samt använder sig av sin relationella kompetens vid högläsningstillfällena ges barnen många möjligheter till att utveckla sitt språk. När förskollärarna däremot inte hinner eller prioriterar planeringen av högläsningstillfällena blir dessa lidande och barnen får därmed inte den språkutveckling förskollärarna önskar att de kunde ge dem.

Multicultural education is only one of the major changes since the inception of the new democracy in South Africa. However, this inevitable change has resulted in many challenges for educators and educational institutions in the Isipingo District, KwaZulu Natal (KZN). One of the primary responsibilities of a teacher is to manage diversity. The research addressed here focused on challenges experienced by Grade R teachers to create and maintain an unbiased classroom environment for Grade R learners in the Isipingo District, (KZN). A literature review regarding unbiased classroom environments for Grade R learners as well as an empirical investigation using a qualitative approach was conducted. A semi-structured focus group interview and a follow-up focus group interview with Grade R teachers from 3 different public multicultural primary schools were used for data gathering. The findings indicated that Grade R teachers lack the knowledge, skills and attitudes required to enhance unbiased classroom environments. The results of the investigation also indicated that teachers require effective training to help them cope with creating and managing unbiased classroom environments. / Teacher Education / M.Ed. (Specialisation in Early Childhood Development)

Denna avhandling hade två syften. 1. Att i ett organisations-, professions- och pedagogiskt samverkansperspektiv studera några förskollärares möjligheter och hinder för utvecklingen av en genusmedveten pedagogik. 2. Att bedriva kvalita-tiv forskning utifrån antaganden om forskning för social rättvisa, som ett bidrag till metodologiutveckling. Följande frågeställningar belyste dessa syften: Hur skapar förskollärare utrymme för reflektion och kunskapsprocesser över tid; vil-ka individuella och kollektiva handlingar utför förskollärare över tid; vilka bi-drag till verksamhetsutveckling kan en studie av detta slag göra? Med feminis-tisk pragmatism som vetenskapsteoretisk grund tillämpades feministisk aktions-forskning som satte förskollärarnas frågeställningar i centrum. Under tre års tid ägde regelbundna träffar rum för gemensamma reflektioner, utvärderingar och planeringar av pedagogiska handlingar. Enskilda och gruppintervjuer, deltagande observationer samt en stor mängd mejl-, telefon- och brevutbyten kompletterade datainsamlingen. Den analytiska forskningsberättelsen växte fram under åter-koppling till förskollärares handlingar och i ljuset av förskollärares diffusa pro-fessionstillhörighet. Handlingarna tolkades utifrån de i feministisk aktionsforsk-ningsmetodologi inneboende principerna vad, vem och kritiska händelser över tid. Organisations- och professionsteoretiska analyser visade att förskollärarnas handlingar varken erkändes som professionella av den kommunala arbetsgivaren eller föräldrarna. Förskollärarnas behov av professionell erkänsla var stort, men när den uteblev, visade sig det långsiktiga utvecklingsarbetet vara av stort värde, därför att förskollärarna lyckades åstadkomma pedagogiskt sett meningsfulla förändringar, vilket understryker den temporala aspekten av organisatoriska för-ändringar underifrån. Förskollärarnas kollektiva handlingar började rota sig i en gemensam värdegrund. Formen av utvecklingsarbetet - att samarbeta med en al-lierad utifrån - var avgörande för skapandet av utrymme för reflektion och kol-lektiva handlingar. Kollektiva handlingar möjliggjordes i hög utsträckning tack vare enskilda deltagares mod att bryta tystnader om orättvisor i den egna verk-samheten. En slutsats är att det är möjligt att åstadkomma organisatoriska för-ändringar över tid genom en radikal öppenhet för agency. Transformativa kun-skapsprocesser kan åstadkommas om erbjudanden till ett genuint deltagande i ett förändringsarbete lämnas och mottas. Genom en problematisering av termer som handling, deltagande, emancipation, social rättvisa och kunskap gjordes ett me-todologiskt bidrag till feministisk aktionsforskning. / This doctoral thesis had two purposes. 1. To study some preschool teachers’ possibilities to develop a gender aware pedagogy by applying theories of organisation, profession and collaboration. 2. To do qualitative research by drawing on principles of research for social justice, as a contribution to the development of methodology in feminist educational action research. The following research questions helped elucidate these purposes: How do preschool teachers create space for reflection and knowledge processes over time? What individual and collective actions do preschool teachers take over time? How can this study contribute to organisational development? Feminist pragmatism served as the philosophical underpinning for feminist action research (FAR) as a methodology and method. The preschool teachers were regarded as agents for change in their own pedagogic and organisational practices. Over a three-year period meetings were conducted on a regular basis. One-on-one interviews, group interviews, numerous emails, telephone calls and some observations completed the data collection. The analytical research narrative emerged by linking the preschool teachers’ actions to their ambiguous professional status. Actions were interpreted by applying the principles inherent in FAR, what, who and critical incidents over time. The absence of professional recognition from the municipal employer and parents for the preschool teachers was evident. Since the preschool teachers needed professional recognition, they experienced the collaborative nature of this study of great value as it conferred legitimacy for their professional development. There emerged meaningful pedagogic change over time, which emphasised the temporal aspect of organisational change from the bottom up. Collective actions began to take root in a shared value system. The design of the project – to collaborate with an outside ally – was decisive in regard to creating space for reflection and collective actions. Collective actions were possible due to the courage of individual participants who dared break silences surrounding organisational injustices. In conclusion, it can be stated that organisational change over time is indeed possible by practising radical openness for agency. Transformative knowledge processes can be achieved provided that genuine offers of participation are issued and well received. By elaborating on terms such as action, participation, emancipation, social justice and knowledge, a methodological contribution could be made to feminist action research.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av hur en förskola kan arbeta med ämnena naturvetenskap och teknik på ett genomtänkt sätt. Avsikten med studien är också att bidra med mer kunskap om på vilka olika sätt pedagoger kan ta tillvara och utveckla barnens intresse för teknik och fysik. Studien är kvalitativ och har genomförts genom att studera dokumentation från sociala medier som den studerade förskolan publicerat. Dokumentationen har sedan varit en grund för de semistrukturerade intervjuer som genomfördes. För att komma fram till resultatet som gjorts har den fenomenografiska analysmodellen använts. Resultatet som framkom ifrån de tre intervjuer som gjordes, visar att pedagogerna på denna förskola inte ser några hinder med att arbeta med ämnena naturvetenskap och teknik med de allra yngsta barnen, 1–3 år, trots att de saknar en formell fördjupad utbildning inom ämnena. Pedagogerna ser bara möjligheter. Förskolan arbetar Reggio Emilia inspirerat och har arbetat fram en praktikgemenskap, där de skapar goda förutsättningar för undervisning i naturvetenskap och teknik. / The aim of this study is to gain an in-depth understanding of how a preschool can work with the subjects of science and technology in a well-thought-out way. The purpose of the study is also to provide more knowledge about which different ways pedagogues can use and develop the children's interest in technology and physics. The study is qualitative and has been carried out by studying documentation from social media published by the preschool. The documentation has since been a basis for the semi-structured interviews that were conducted. To reach the result, the phenomenographic analysis model has been used. The result shows that the three teachers interviewed at this preschool see no obstacles to working with the subjects of science and technology with the youngest children, 1-3 years, even though they lack a formal in-depth education in the subjects. The preschool teachers only see opportunities. To create the best conditions for teaching science and technology the preschool has worked out a community of practice inspired by Reggio Emilia.

Multicultural education is only one of the major changes since the inception of the new democracy in South Africa. However, this inevitable change has resulted in many challenges for educators and educational institutions in the Isipingo District, KwaZulu Natal (KZN). One of the primary responsibilities of a teacher is to manage diversity. The research addressed here focused on challenges experienced by Grade R teachers to create and maintain an unbiased classroom environment for Grade R learners in the Isipingo District, (KZN). A literature review regarding unbiased classroom environments for Grade R learners as well as an empirical investigation using a qualitative approach was conducted. A semi-structured focus group interview and a follow-up focus group interview with Grade R teachers from 3 different public multicultural primary schools were used for data gathering. The findings indicated that Grade R teachers lack the knowledge, skills and attitudes required to enhance unbiased classroom environments. The results of the investigation also indicated that teachers require effective training to help them cope with creating and managing unbiased classroom environments. / Teacher Education / M.Ed. (Specialisation in Early Childhood Development)

Sammanfattning Förskollärares arbetsmiljö med fokus på stress är en masteruppsats i pedagogik med syftet att försöka belysa förskollärares egna uppfattningar. Det fanns många rapporter om förskollärare, arbetsmiljö och stress, på senare år larmrapporter. Därför undersöks också hur myndigheter och andra parter beskriver arbetsmiljöproblem. Varför syns inga förbättringar av arbetsmiljön och varför blev så många förskollärare sjuka? Hittades några svar hos förskollärare själva? Metoden blev en tematisk analys av kvalitativa intervjuer med 20 förskollärare i Stockholm. Studiens teoretiska perspektiv är ramfaktorteorin, sociokulturellt perspektiv, psykosocial miljö och stress inklusive krav-kontroll-stöd modellen. Några av de viktigaste resultaten blev: Förskolebarnen ingår inte i arbetsmiljölagen, det finns statistiska problem med att mäta barngruppers storlek 15 oktober bara varje år, det är problem att all statistik slår ihop förskollärare och fritidspedagoger, ska förskollärare undervisa 40 timmar/ vecka, det saknas likvärdighet för till exempel planeringstid och ökad arbetad tid hemma. Studien föreslår vidare forskning. / Abstract Preschool teachers 'work environment with a focus on stress is a master's thesis in pedagogy with the aim of trying to shed light on preschool teachers' own perceptions. There were many reports on preschool teachers, work environment and stress, in recent years alarm reports. Therefore, it is also investigated how authorities and other parties describe work environment problems. Why are there no improvements in the work environment and why did so many preschool teachers become ill? Were any answers found among preschool teachers themselves? The method was a thematic analysis of qualitative interviews with 20 preschool teachers in Stockholm. The theoretical perspective of the study is the framework factor theory, sociocultural perspective, psychosocial environment and stress including the requirements-control-support model. Some of the most important results were: Preschool children are not included in the work environment law, there are statistical problems with measuring the size of children's groups on 15 October only every year, it is a problem that all statistics combine preschool teachers and leisure educators, preschool teachers must teach 40 hours / week, it is missing equivalence for, for example, planning time and increased time worked at home. The study proposes further research.