The purpose of the study was to investigate how teachers and teaching assistants work with gender roles and vocational pattern among the children in preschool. To find out, a qualitative survey was conducted in the form of 11 interviews with preschool teachers and assistant personnel, who worked with children aged 1-6 years. The teachers and assistants worked in different areas and had differentlevels of education. The collected data was categorized into different themes based on the research questions. The material was analyzed based on Gottfredsson´s theory of circumscription and compromise, Hirdman´s theory of gender and also on earlier research. The result showed that the staff did not consciously work with the professions in preschool, but on the other hand unconsciously in different projects and themes. The children did not play vocations very often and children in vulnerable areas did not play vocations at all. Furthermore, the result of the study showed that most preschool-staff worked to achieve as gender-neutral-environment as possible, because preschool-staff considered that the indoor environment and material things affected the children to gender stereotypes. The study found that the forest is a gender-neutral environment in which cross-border-activities were established. Our conclusion of the study showed that the staff did not notice gender stereotypes among children playing vocations, although earlier research and theory show that these patterns develop at an early age. Furthermore, we concluded that preschool-staff lack knowledge about the methods and tools that best suit the work on gender issues and gender stereotypes. This has meant that the work and attitude of the staff varied. Personnel without preschool education and who worked for a long time have difficulty breaking old routines, where boys and girls are treated differently. / Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med könsstereotypa roller ochyrkesmönster bland barnen i förskolan. För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ undersökning iform av 11 intervjuer med förskolepedagoger som arbetade med barn i åldern 1-6 år. Pedagogernaarbetade i olika upptagningsområden och hade olika utbildningsnivåer. Insamlad data kategoriseradesin i olika teman med utgångspunkt i frågeställningarna. Materialet analyserades utifrån Gottfredssonsteori om begränsningar och kompromisser, Hirdmans teori om genussystemet och tidigare gjordforskning. Resultatet visade att pedagogerna inte medvetet arbetade med yrken i förskolan, mendäremot omedvetet i olika projekt och teman. Barnen lekte inte yrken särskilt ofta och barn i utsattaupptagningsområden lekte överhuvudtaget inte yrken. Vidare visade resultatet av undersökningen attde flesta pedagoger arbetade för att få till en så könsneutral förskolemiljö som möjligt, då pedagogernaansåg att inomhusmiljön och materiella ting påverkar barnen till könsstereotypa mönster. I studienframkom att skogen är en könsneutral miljö där gränsöverskridande aktiviteter kom till stånd. Vårslutsats av undersökningen, visade att pedagogerna inte lagt märke till könsstereotypa yrkesmönsterbland barn, trots att tidigare forskning och teori påvisar att dessa mönster utvecklas i tidig ålder.Vidare drog vi slutsatsen att pedagoger saknar kunskap om vilka metoder och verktyg som bäst lämparsig vid arbetet med genusfrågor och könsstereotypa mönster. Det har gjort att arbets- ochförhållningssätt bland pedagogerna varierat. Personal utan förskoleutbildning och som arbetat längehar svårt att bryta gamla rutiner, där pojkar särbehandlas.

The aim of this study is to increase knowledge about preschool teachers´ views on the place of chemistry in preshool and how this according to them is made visible in their work. Data was collected through qualitative interviews with five preschool teachers. A thematic analysis of the data identified categories in the preschool teachers´ views on the place of chemistry in preschool. The result of the study shows three arguments for chemistry in preschool. The arguments are: everyday connection, the preschool curriculum and learning for the future. The results also show that the preschool teachers do not teach much chemistry in preschool. They find chemistry difficult and they think that the curriculum is difficult to interpret. Recommendations to preschools is to think about their view on chemistry and how it can affect their teaching in chemistry. Another recommendation is to discuss with their colleauges about the meaning of chemical processes to come to an mutual understanding. / Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares syn på kemins plats i förskolan samt hur detta enligt dem synliggörs i deras arbete. Datainsamlingen är utförd genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare. En tematisk analys av data gjorde att kategorier i förskollärarnas syn på kemins plats i förskolan kunde identifieras. Resultatet visar tre argument för kemi i förskolan. Argumenten är: vardagskoppling, förskolans läroplan och lära för framtiden. Resultatet visar även att förskollärarna inte arbetar mycket med kemi i förskolan. De anser att kemi är svårt och att läroplanen är svår att tolka. Rekommendationer för verksamheten är att själva fundera över sitt sätt att se på kemi och hur detta kan påverka kemiundervisningen. En annan rekommendation är att tillsammans i arbetslaget komma fram till en gemensam förståelse för betydelsen av enkla kemiska processer.

​​Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare resonerar kring barns trygghet samt hur de arbetar med att främja trygghet i förskolan. Tidigare forskning har bland annat visat att barns trygghet i förskolan är betydelsefullt för att barnen ska kunna utvecklas vidare. Det har framkommit att förskollärarens roll är viktig eftersom det är de som har övergripande ansvar för barns omsorg, lek och lärande i förskolan. Vår studie har utgått från en kvalitativ metod eftersom vi intervjuade åtta förskollärare om hur de såg på barns trygghet i förskolan. Den insamlade empiri har synliggjort förskollärarnas tankar och arbete kring trygghet. Resultatet visade att förskollärarna arbetar med trygghet på olika sätt, samt att de tycker trygghet är viktigt i förskolan för barns fortsatta lärande. / The purpose of the study was to investigate how preschool teachers reason about children's safety and how they work to promote safety in preschool. Previous research has shown, among other things, that children's safety in preschool is important for children to be able to develop further. It has emerged that the role of educators is important because they are the ones who have overall responsibility for children's care, play and learning in preschool. Our study was based on a qualitative method because we interviewed eight preschool teachers about how they viewed children's safety in preschool. The collected empirical data has made visible the preschool teachers' thoughts and work on security. The results showed that the preschool teachers worked with security in different ways, and that they think security is important in the preschool for children's continued learning.

Med studien ville vi lyfta fram de faktorer som kan underlätta eller försvåra när man som förskollärare gör en anmälan till socialtjänsten vid oro om att ett barn far illa. Denna kvalitativa studie genomfördes genom fem intervjuer med utbildade förskollärare från tre olika kommuner i mellansverige. Vår empiriska data analyserades med kvalitativ innehållsanalys samt accountteorin och begreppen normer och normalitet. Analysen visade att det fanns både emotionella barriärer inom förskollärarna som försvårade, men även externa hinder. Förskollärarna kände en känsla av osäkerhet samt värnade om den relation de hade till barnets föräldrar vilket försvårade när de ställdes inför att göra en anmälan. Det visade sig också finnas en stor gråzon kring var gränsen går för när de ska göra en orosanmälan och samtliga förskollärare upplevde en brist på kunskap inom flera områden relaterade till anmälningsplikten. Alla förskollärare hade även begränsad erfarenhet av socialtjänsten och det fanns en övervägande negativ syn på det arbete som socialtjänsten utför efter inkommen anmälan. Det framkom fler faktorer som försvårar en anmälan än som underlättar. De två faktorer som framkom som underlättar för att genomföra en anmälan är faktorer på förskolan som arbetsplats. Förskollärarna kände att arbetslaget skapade en trygghet när de genomförde en anmälan och att det fanns tydliga riktlinjer att följa innebar att själva genomförandet av anmälan inte är svår när de kom till den punkten. / The aim of this study was to highlight the factors that can facilitate or complicate when preschool teachers make a report to the social services about the risk of children being maltreated. This qualitative study was conducted through five interviews with qualified preschool teachers from three municipalities in central Sweden. The empirical data was analysed using the qualitaive content analysis, account theory and norms and normality. The results showed that there are both emotional barriers within preschool teachers’ themselves that complicates, but also external obstacles. The preschool teachers experienced a sense of insecurity and they valued the relationship with the parents of the children, which complicates when making a report. It also appeared to be a great grey area about when to make the decision to and actually file a report. All preschool teachers experienced a lack of knowledge regarding several fields connected to the mandatory reporting. All participants also had a limited experience of the social services and there was a predominantly negative view on the work that the social services performed after they received a report. It appeared to be more factors that complicate the process of making a report, than factors that facilitate. The two facilitating factors were related to their working enviroment in the preschool. The preschool teachers felt that the team they worked with established a sense of comfort when making a report. They also expressed that well defined and easily accessible guidelines about how to file a report helped once they had reached that point.

The overall aim of this licentiate thesis is to increase our knowledge about the division of labor in the work with children in need of special support in preschools as described by the occupational groups of preschool teachers and special educational needs coordinators (SENCOs). This is explored in two separate studies. In the first study, the tasks, perceptions, and roles of SENCOs in preschools are examined. The study is part of a total population study where all SENCOs in Sweden (n = 4252) who were examined by the examination acts of the years 2001, 2007, and 2008 were sent a questionnaire. In a later phase of the procedure, the responses from SENCOs who work in preschools were extracted from the survey. These responses were analysed in Study I involving 523 participants. The results show that SENCOs’ working hours are primarily spent on consultation. SENCOs further report that they are able to influence their colleagues’ views on children's difficulties to a high degree. Most SENCOs in the study believe that the most important reason why children encounter difficulties in preschools is that preschools are poorly adapted to deal with children's differences. The results of this study are theoretically interpreted on the basis of Abbott's (1988) reasoning about jurisdictional control. Persson's (1998) two perspectives on different ways of understanding children's difficulties, namely a categorical and a relational perspective, are also used to interpret the results. Study II analyses how preschool teachers describe which occupational group claims jurisdiction over the work with children in need of special support. The data consist of interviews with 15 preschool teachers. The analysis of the data is based on Abbott's (1988) division of professional work into three aspects: a) formulating a problem, b) reasoning about the problem, and c) treating the problem. The results show that the area where preschool teachers claim jurisdictional control is related to the formulation of the problem. Preschool teachers do not, on the other hand, seem to claim jurisdictional control over the part of professional work that concerns reasoning about the problem. The results show a contradictory image of the treatment of the problem. Preschool teachers sometimes describe themselves as claiming jurisdictional control over treatment and other times describe how SENCOs have jurisdiction over the treatment of the problem. In the licentiate thesis, Abbott's (1988) reasoning about jurisdiction of occupational groups and Persson's (1998) categorical and relational perspectives for understanding children's difficulties are brought together and put in relation to different perspectives on inclusion.

Den här studien handlar om att undersöka hur förskollärare uppfattade den första tiden som anställd förskollärare. Mer specifikt undersöks hur förskollärare beskriver den första verksamma tiden samt vilka utmaningar de stött på under den första tiden. Studien undersöker även vilka förutsättningar förskollärare anser vara nödvändiga för att hantera första tidens arbetsrelaterade utmaningar och dess orsaker. Studien utgörs av sju kvalitativa intervjuer med förskollärare som varit verksamma i 1-4 år efter examen. Resultatet har analyserats med hjälp av praktikarkitekturens teori och fokuserar på de faktorer som kan påverka den första tiden som verksam, såsom mentorsprogram, stöd från kollegor och rektor samt det kollegiala lärandet. Utifrån den tidigare forskningen som gjorts på området visar den att första tiden som verksam präglades av stress, höga krav och utmaningar. Resultatet i vår studie uppmärksammar vikten av stöd i olika former för att hantera första tidens utmaningar. Den typ av stöd som förskollärare ansåg vara viktigt under den första tiden var stöd i form av mentorskap, stöd från kollegor och rektor samt nätverksträffar med andra förskollärare. Faktorer som kan komma att påverka den första tiden i arbetslivet är bland annat bristande kunskaper från utbildningen, brister i det kollegiala lärandet samt resursbrist i form av vikarier. Viktiga slutsatser av studien är att förskollärarna upplevde den första tiden som tuff. Det stöd som förskollärarna fick, gjorde det möjligt för dem att utföra sitt arbete på bästa sätt. / The aim of this study has been to investigate how preschool teachers experienced their first time within the profession. We have chosen to look into how preschool teachers describe the first time as newly graduated teachers and what challenges they have faced. Finally, we have investigated which conditions the preschool teachers consider necessary to handle the challenges. The study consists of seven qualitative interviews with preschool teachers who have been working for 1-5 years after their graduation. The result has been analyzed with the help of the theory of practical architecture and we have reached some factors that can affect the first time in the profession. The factors were mentorship, support from colleagues and principle and the collegial learning. Based on the previous research that has been made on the area, it shows that the first time in the profession was embossed by stress, high demands and challenges. The result in the study paid attention to the importance of support in different forms to handle challenges during the initial time in the profession. The support that emerged from our result and the things that newly graduated preschool teacher’s considered important was mentorship, support from colleagues and principal and also network meetings with other preschool teachers. Factors that may affect the first time within the profession may for instance be lack of knowledge from their education, deficiency in collegial learning and lack of resources in the form of substitute personnel. The important conclusion of the study is that the preschool teacher’s experienced the first time as tough. The support that the preschool teacher’s received, made it possible to conduct their work in the best way possible.

Denna studien syftar till att ta reda på hur förskollärare resonerar kring digital teknik samt hur de integrerar digitala verktyg i sin undervisning. Studiens syfte har undersökts genom kvalitativa intervjuer med 4 stycken förskollärare från två olika förskolor. Det datamaterial som samlats in har behandlats med kategorisering som analysmetod. Resultatet visar att förskollärarna har en oro kring användandet av de digitala verktygen men de ser ändå arbetet med digital teknik som något bra och intressant. Slutsatsen av undersökningen visar att användandet av den digitala tekniken är begränsad hos många förskollärare på grund av brist på kunskap men viljan och intresset till att lära sig finns. / This study aims to find out how preschool teachers reason about digital technology and how they integrate digital tools in their teaching. The purpose of the study has been investigated through qualitative interviews with 4 preschool teachers from two different preschools. The data material collected has been treated with categorization as an analysis method. The results show that preschool teachers have a concern about the use of the digital tools, but they still see the work with digital technology as something good and interesting. The conclusion of the study shows that the use of digital technology is limited in many preschool teachers due to lack of knowledge, but the will and interest to learn exists.

Bakgrund: Stor del av barns vardag ägnas åt lek, därför ska den ha en central plats i förskolans verksamhet. För att leken ska kunna leda till lärande och utveckling så behövs en stimulerande miljö och samspel med andra människor. Pedagogerna har en roll att vara engagerade och skapa förutsättningar för barn att leka, både själva och tillsammans med andra. Syfte: Studiens övergripande syfte är att bidra med kunskap om lek och lärande i en förskolekontext. Mer specifikt är det förskollärares uppfattningar om lek i relation till utveckling och lärande som är i fokus. Metod: Denna studie bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sex förskollärare. Resultat: Resultatet visar att förskollärarna uppfattar att leken är ett viktigt redskap när det kommer till barns lärande och utveckling. Förskollärarnas roll anses vara viktig i barnens lek genom att de ska stötta och vara närvarande. Framför allt uppfattar förskollärarna att leken kan användas som ett redskap i alla situationer där pedagogen har en intention att barnen ska lära sig.

The purpose of this study is to contribute with knowledge of how preschool teachers describe the work with inclusion in practice. Based on the purpose, four questions were formulated. The study was based on a phenomenographic method set to highlight variations of conceptions of inclusion and its working methods. Data were collected via semi-structured interviews with open-ended questions. The interviews are conducted both digitally and physically with five licensed preschool teachers with varied professional experience. All interviews were recorded in order to then be transcribed and analyzed. The material was then analyzed through a seven-step phenomenographic analysis model to highlight variations in preschool teachers' conceptions regarding the working methods of inclusion. In the work with inclusion, preschool teachers perceive that they work for the children to participate based on their needs and conditions. Preschool teachers perceive that they adapt and use strategies, as well as special educational tools as support. Adaptations are perceived to take place based on the children's conditions and needs. Strategies are highlighted as "training backwards" and clarifying pedagogy. Special educational tools are mainly perceived as image support and TAKK. The creation of learning environments is mainly based on the children's interest. An inclusive learning environment is perceived as changeable, visabel and accessible by preschool teachers. There has been a variation in conceptions regarding children's participation and pre-school teachers' control over the learning environment. Perceived obstacles to being able to work optimally inclusively are perceived by pre-school teachers as: lack of staff, lack of time, lack of resources regarding finances and competence development, documentation requirements and that one does not have the same view of inclusion in the work team. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver arbetet med inkludering i praktiken. Utifrån syftet så formulerades fyrafrågeställningar. Studien baserades på en fenomenografisk metodansats för attlyfta fram variationen av uppfattningar om inkludering och dess arbetssätt.Data har samlats in via semi-strukturerade intervjuer med öppna frågeställningar. Intervjuerna genomfördes både digitalt och fysiskt med fem legitimerade förskollärare med varierad yrkeserfarenhet. Samtliga intervjuer speladesin för att sedan kunna transkriberas och analyseras. Materialet analyseradessedan genom en sjustegs fenomenografisk analysmodell för att framhäva variationer i förskollärares uppfattningar rörande inkluderingens arbetssätt. I arbetet med inkludering uppfattar förskollärare att de arbetar för att barnen ska fådelta utifrån sina behov och förutsättningar. Förskollärare uppfattar att de anpassar och använder strategier, samt specialpedagogiska verktyg som stöd. Anpassningar uppfattas ske utifrån barnens förutsättningar och behov. Strategierlyfts som ”baklängesträning” och tydliggörande pedagogik. Specialpedagogiska verktyg uppfattas främst som bildstöd och TAKK. Vid skapandet av läromiljöer utgår man huvudsakligen från barnens intresse. En inkluderandelärmiljö uppfattas som föränderlig, tydlig och tillgänglig av förskollärarna. Dethar framkommit en variation i uppfattningar gällande barns delaktighet ochförskollärares styrande rörande läromiljön. Upplevda hinder för att optimaltkunna arbeta inkluderande uppfattas av förskollärarna såsom: personalbrist,tidsbrist, brist på resurser gällande ekonomi och kompetensutveckling, dokumentationskrav och att man inte har samma syn på inkludering i arbetslaget.

Förskolan är en plats där barn har rätt till inflytande, en plats de ska kunna påverka sin vardag. Förskolan är en plats barnen ska inkluderas i planeringen och påverkar vilka rörelseaktiviteter som sker i förskolan.  Syftet med studien är att belysa variationen av rörelseaktiviteter och i vilken mån de yngsta barn ges inflytande. Studiens metod består av intervjuer med förskollärare för att kunna göra deras uppfattningar av barns inflytande i rörelseaktiviteter synliga. Det framkommer i studiens resultat att det inte alltid är lätt att ge de yngsta barnen inflytande, eftersom de yngsta barnen inte alltid kan uttrycka sig med det verbala språket. Det är förskollärares roll att skapa förutsättningar för att de yngsta barnen ska kunna kommunicera deras intressen och önskningar. Det sker många varierade rörelseaktiviteter i förskolan både planerade och spontana. Barnens inflytande är olika i planerade och spontana rörelseaktiviteter men att de över lag har minimalt med inflytande. Barnen får möjlighet att utveckla motoriken, dansens byggstenar och så mycket mer. Slutsatsen gör det tydligt att barnens möjlighet att kunna kommunicera sina intressen och önskningar behöver utvecklas. / Preschool is a place where children have the right to influence, a place to be able to make a difference. Preschool is a place where children should be included in planning and be able to affect the movement activities. The aim of the study is to highlight the variation of movement activities and to what extent the youngest children can influence. The study method consists of interviews with preschool teacher, to enable them to express their perception of children’s influence in movement activities. The outcome shows that it is not always easy to give the youngest children influence, since the youngest children cannot express themselves through the verbal language. The preschool teachers have a role to create conditions for the youngest children to be able to communicate their interests and will. There are many varied movement activities in preschool, both planned and spontaneous. The children’s influence is different in planned and spontaneous movement activities, but they generally have minimal influence. The children get opportunity to develop motor skills, the building blocks of dance and so much more. The conclusion makes it clear that children’s ability to communicate their interests and will needs to be developed.