Tobakskonsumtion är ett folkhälsoproblem och tobaksförebyggande arbete är en viktig del i arbetet för att främja en hållbar utveckling. Distriktssjuksköterskor inom primärvården har en betydande roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom tobaksavvänjning. Syftet var att belysa distriktssjuksköterskans hälsobefrämjande arbete vid tobaksavvänjning med inriktning på rökning. Studien har en kvalitativ ansats. Intervjuer genomfördes med nio distriktssjuksköterskor verksamma inom primärvården i tre olika kommuner i Västra Sverige. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades sedan. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Intervjutexter strukturerades utifrån meningsbärande enheter, kondenserade meningsenheter, koder, underkategorier och kategorier. Resultatet har delats in i fyra huvudkategorier: Distriktssjuksköterskans roll, Förhållningssätt, Arbetssätt och Resurser. I resultatet framkommer att distriktssjuksköterskan utformar en behandlingsplan tillsammans med patienten, stöttar under processen och följer sedan upp patienten. Resultatet påvisar att distriktssjuksköterskorna har olika arbetssätt och olika förhållningssätt. Det är viktigt att anpassa hela behandlingen efter patientens förutsättningar för att uppnå bäst resultat. Nyckeln till en framgångsrik tobaksavvänjning är patientens motivationsnivå. För ett lyckosamt arbete inom tobaksavvänjning behövs resurser som exempelvis tid ses över och anpassas efter behov. Studien visar att utbildning i motiverande samtal är en angelägenhet för distriktssjuksköterskor som jobbar med livsstilsförändringar. All vårdpersonal inom vården bör motivera patienten till rökstopp. / Tobacco consumption is a public health problem and its prevention is an important part of the work to promote sustainable development. District nurses in primary health care have an important role in health-promotion and prevention work in tobacco cessation. The aim of the study is to highlight the role of the district nurse in tobacco cessation in primary care. The study has a qualitative approach. The interviews were conducted with nine district nurses who work in primary care in three municipalities in western Sweden. They were recorded on tape and then transcribed and analysed through qualitative content analysis. The interview texts were structured based on meaning units, condensed meaning units, codes, subcategories and categories. The results have been classified into four main categories: Role of the district nurse, Attitude, Method of working and Resources. The results show that the district nurse draws up a treatment plan together with the patient, provides support during the process and then follows up the patient. They also indicate that district nurses have different ways of working and different attitudes. To achieve the best results, it is important to adapt all the treatment to the conditions of the patient. The key to successful tobacco cessation is the motivational level of the patient. For successful work on tobacco cessation, resources such as, for example, time, need to be reviewed and adapted to the needs. The study shows that training in motivational interviewing is important for district nurses who work with lifestyle changes. All nursing staff in the care sector should motivate the patient to stop smoking.

Bakgrund: Lagen om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ställer stora krav på samverkan mellan vårdgivare. Samordnad individuell planering med SIP som resultat är reglerat i lagen och syftar till en trygg, säker och smidig övergång från slutenvården till öppen vård och omsorg. Sjuksköterskan i primärvården har en aktivroll som vårdsamordnare och fast vårdkontakt och är den som sammankallar till en SIP. Syfte: Att beskriva erfarenheter av arbetet med samordnad individuell planering för patienter med komplexa behov i primärvården ur vårdsamordnande sjuksköterskors perspektiv. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra sjuksköterskor och fyra distriktssköterskor som arbetar som vårdsamordnare i primärvården. Studien har analyserats med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att de flesta sjuksköterskor bedömde att de hade tillräckligt med kunskap för att arbeta som vårdsamordnare i primärvården. Studien visade också att sedan den nya lagen trätt i kraft har kommunikationen mellan primärvården, kommunen och slutenvården blivit bättre, vilket har medfört att primärvården har fått en tydligare bild av patienter i slutenvården som är i behov av en samordnad planering. I studien framkom det också att patienten kände sig mer delaktig i sin vårdplanering. Studien visade dessutom på en förvirring över begreppet utskrivningsplanering och SIP. Slutsats: Sjuksköterskans nya roll som vårdsamordnare i primärvården har fört med sig fördelar både för primärvården och patienten. Primärvården har nu kontroll över vilka patienter som är inneliggande på sjukhus och är i behov av samordnad individuell planering, vilket ses som en trygghet och säkerhet för patienten. Men det finns fortfarande utmaningar i framtagandet av individuell plan (SIP). Kunskapen om vad en SIP innebär samt hur och när den ska genomföras har visat sig ha stor betydelse för att lyckas med implementeringen av det nya arbetssättet.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka kunskapen om vilka insatser som hör till arbetsterapi i primärvården enligt andra professioner. Idag saknas studier som belyser de andra professionernas kunskaper om vilka insatser som arbetsterapin inom primärvården bidrar till i patientarbetet. Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ ansats som baserades på en enkätundersökning med 52 deltagare ifrån regionerna: Södermanland, Jönköping, Skåne, Halland och Västerbotten. Populationen bestod av: fysioterapeuter, läkare, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor, verksamhetschefer och vårdadministratörer. Ett obundet slumpmässigt urval användes i studien. Resultat: Studiens resultat visade att majoriteten av deltagarna hade kunskap om insatser inom arbetsterapi i primärvården. Dock ansåg majoriteten deltagare i studien inte/eller var tveksamma inför insatser såsom: ”Körkortsbedömning vid utredning och beslut kring fortsatt bilkörande efter skada eller sjukdom”, ”Arbetsplatskartläggning” och ”Kognitiv bedömning vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar” till att vara insatser i utrednings- och bedömningsarbetet inom arbetsterapi i primärvården. Majoriteten deltagare ansåg även inte/eller var tveksamma inför insatsen: ”Träning av arbetsförmåga” inom interventionsarbetet till att vara en insats inom arbetsterapi i primärvården. Slutsats: Författaren anser att det är viktigt att andra professioner inom primärvården har insikt i vilka insatser arbetsterapeuten har för att patienten ska få vård i god tid. Slutsatserna ur denna studie kan bidra till nya insikter inom hälso- och sjukvården, och förbundet ”Sveriges Arbetsterapeuter” varpå kvalitetsarbete och riktlinjer för vilka insatser som borde ingå i arbetsterapeutyrket inom primärvården kan göras. / Aim: The aim of this study was to examine occupational therapy work efforts that belong to occupational therapy in primary care according to other professions. There are no studies today that shed light on the knowledge of other professionals concerning the contributions that occupational therapy in primary care contributes to in work with patients. Method: The study was conducted with a quantitative approach, which was based on a survey of 52 participants from the regions of: Södermanland, Jönköping, Skåne, Halland and Västerbotten. The population consisted of: physiotherapists, doctors, psychologists, nursing assistants, heads of departments and care administrators. An unbound random sample was used in this study. Result: The result of the study showed that the majority of the contributions in the survey coming from the brochure ”Arbetsterapi i primärvården” ("Occupational Therapy in Primary Care") (Sveriges arbetsterapeuter, 2014) was confirmed as occupational therapy work efforts in primary care according to the other professions. However, the majority of participants in this study did not consider or were hesitant about work efforts such as: ”Körkortsbedömning vid utredning och beslut kring fortsatt bilkörande efter skada eller sjukdom” ("Driving license assessment in investigations and decisions regarding continued driving after injury or illness"), ”Arbetsplatskartläggning” ("Workplace mapping") and ”Kognitiv bedömning vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar” ("Cognitive assessment in neuropsychiatric disabilities") to be investigative assessment and assessment procedures within occupational therapy in primary care. The majority of participants also did not consider or were hesitant about the intervention: ”Träning av arbetsförmåga” ("Training of work ability") as an intervention in occupational therapy in primary care. Conclusion: The author believes that it is important that other professions in primary care have an insight into the efforts of the occupational therapist to ensure that the patient is getting proper care in an earlier stage. The conclusions of this study could contribute to new insights in the health care system, and the association "Sweden's Occupational Therapists" whereupon quality work and guidelines for which interventions should be included in the occupational therapy profession in primary care can be made.

Bakgrund: En tredjedel av världens kvinnor har under sin livstid upplevt fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld i en nära relation. Det är sjuksköterskors ansvar att kunna möta och identifiera våldsutsatta kvinnor. Syfte: Att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att möta kvinnor som misstänks vara utsatta för våld i nära relationer, och som söker vård inom primärvården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med tre kvalitativa respektive fyra kvantitativa vetenskapliga originalartiklar från databaserna Cinahl och PsycInfo. Till dataanalysen användes den integrerade analysmetoden. Resultat: Resultatet beskrivs genom tre kategorier: identifiera tecken på våld, kunskap och utbildning samt rutiner och strategier. Resultatet belyser brist på kunskap, utbildning, rutiner och strategier för att sjuksköterskor ska känna sig förberedda på att möta våldsutsatta kvinnor. Slutsats: Det behövs mer utbildning om våld mot kvinnor i nära relationer. Det krävs mer forskning och kunskap för att sjuksköterskor ska känna sig manade och förberedda att möta denna stora patientgrupp.

Bakgrund: Enligt WHO dör 41 miljoner människor i världen varje år av icke-smittsamma sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, kroniska lungsjukdomar samt diabetes. Där fysisk inaktivitet är en av de främsta riskfaktorerna till dessa sjukdomar. Fysisk aktivitet har multifaktoriella effekter på kroppen, kan förebygga/behandla sjukdomar och därmed främja hälsa. Där det evidensbaserade FaR varit en metod till att främja hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att använda FaR inom primärvården. Metod: Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio distriktssköterskor från primärvården deltog. Datan insamlades med semistrukturerade intervjuer, via telefon/Skype. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: FaR var ett bra verktyg för att motivera patienter till regelbunden fysisk aktivitet. Arbetet utifrån den enskilda individen var betydelsefullt.Vanligaste målgrupperna var patienter med diabetes, astma/KOL, hypertoni och höga blodfetter. Promenader var den mest förekommande aktiviteten. FaR utfördes sällan, samtal om kost och fysisk aktivitet skedde alltid. FaR var ett bra komplement till läkemedel. Inställningen till FaR, brist på information samt kunskaps- och tidsbrist påverkade det hälsofrämjande arbetet, därmed förskrivningarna av FaR. Brist på information och stöd från ledningen framkom som ett hinder av distriktssköterskorna. Önskan om mer stöd från ledningen fanns samt att FaR skulle lyftas mer på arbetsplatserna. Slutsats: Distriktssköterskor upplevde FaR som positivt för folkhälsan, men svår att implementera i det hälsofrämjande arbetet. Att motivera patienter och att utgå från individen var betydande. Även om FaR sällan förskrevs, så samtalades det om fysisk aktivitet och kost med patienter. Att Verksamhetsledningen prioriterade och uppmuntrade det hälsofrämjande arbetet kring FaR uttrycktes som en önskan av distriktssköterskorna, för att kunna förbättra det.

En av de vanligaste hjärtsjukdomarna är arytmier. En normal hjärtrytm uppstår i sinusknutan i hjärtats retledningssystem. Störningar i impulsbildning och/eller impulstransmission framkallar arytmier. Takyarytmier, bradyarytmier, supraventrikulära arytmier och ventrikulära arytmier är olika varianter av arytmi. Det vanligaste symptomet vid arytmi är palpitation men andra symptom som yrsel, synkope, trötthet och oregelbunden rytm förekommer. Oftast används långtids-EKG registrering för att detektera arytmier. Patienterna remitterades från primärvården till avdelningen för Klinisk fysiologi och nuklearmedicin på Lunds universitetssjukhus med frågeställning gällande arytmier. Syftet med studien var att studera om svaren på långtids-EKG undersökningar, avseende remisser från primärvården, svarade på remittentens frågeställning gällande arytmier och för att kartlägga åldersfördelning, könsfördelning samt undersökningens registreringstid. Studien var deskriptiv och inkluderade 168 remisser med dess resultat för de patienterna som remitterades, under oktober 2019, från primärvården till avdelningen för Klinisk fysiologi och nuklearmedicin på Universitetssjukhuset i Lund. I studien inkluderades bara de patienterna som inte hade en tidigare känd arytmidiagnos. Remissgranskningen utfördes under två veckors tid. Resultaten visade att 46 % av remissvaren bekräftade remittentens frågeställning om arytmier, 26 % av remissvaren uteslöt arytmi och 29 % av remissvaren var att arytmi inte kunde uteslutas. Slutsatsen är att knappt en tredjedel av patienterna får ett svar att deras symptom kommer från en arytmi. Studien har också visat att fler kvinnor än män genomgår undersökningen samt att medianåldern är relativt hög. / Arrhythmias are one of the most common heart diseases. A normal heart rhythm is initiated in the sinus node of the cardiac conduction system. Disorders in impulse conformation and/or impulse transmission induce arrhythmia. Tachycardias, bradycardias, supraventricular arrhythmias and ventricular arrhythmias are different forms of arrhythmia. The most common symptom of arrhythmia is palpitation, but other symptoms like dizziness, syncope, fatigue and irregular heart rhythm also occur. Commonly, long-term ECG registration is used to detect arrhythmias. Patients from primary care are referred to the Department of Clinical Physiology and Nuclear Medicine at the Skåne University Hospital in Lund with issues of arrhythmias. The purpose of this study was to examine if the responses of long-term investigations, regarding referrals from primary care, responded to the referrer´s question of arrhythmias and to map the age distribution, gender distribution and the investigation registration time. The study was descriptive and included 168 patients who were referred for long-term ECG, in October 2019, from primary care to the Department of Clinical Physiology and Nuclear Medicine at Skåne University Hospital in Lund. The study included only patients who did not have a previously known arrhythmia diagnosis. Referral examination was performed over two weeks. The results showed that in 46 % of the referrals, the referrer´s question of arrhythmias was confirmed, 26 % of referral responses omitted arrhythmia and 29 % of referral responses that arrhythmia could not be ruled out. The conclusion is that about one-third of all patients received an answer that their symptoms come from an arrhythmia. The present study showed that more women than men undergo the investigation and that the median age is relatively high.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress blir allt vanligare inom primärvården och uppstår till följd av ansträngda arbetsförhållanden och tidsbrist, vilket medför en obalans i distriktssköterskors arbete och kan inverka negativt på den vård som bedrivs. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors upplevelser av hur deras arbetsrelaterade stress påverkar patienter inom primärvården. Metod: En kvalitativ studie med två fokusgruppsintervjuer med fyra distriktssköterskor i respektive fokusgrupp. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier. Resultat: De slutliga kategorierna var; Försämrad relation, där distriktssköterskor betonade att arbetsrelaterad stress försvårade möjligheten att skapa en ömsesidig och trygg vårdrelation; Begränsad helhetssyn och delaktighet, där distriktssköterskor upplevde att tidsbrist orsakade svårigheter att bedriva personcentrerad vård och därigenom tappades helhetssynen bort och försvårade möjligheten för patienter att vara delaktig i sin vård; Bristande kvalitet, där tidsbrist ledde till att adekvat vård för alla inte kunde erbjudas; Äventyrad patientsäkerhet där distriktssköterskor betonade att arbetsrelaterad stress gjorde det svårare att bedriva en trygg och säker vård. Slutsats: Arbetsrelaterade stress medför svårigheter att upprätthålla en god vård samt att bedriva ett patientsäkert arbete. Arbetsrelaterad stress påverkar därigenom både distriktssköterskor, patienter och vården i sin helhet.

Bakgrund: Folksjukdomarna i Sverige består av livsstilsrelaterade åkommor, som hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Genom hälsofrämjande arbete kan uppkomsten av icke smittsamma sjukdomar förebyggas och detta görs främst inom primärvården, där har distriktssköterskorna en stor roll. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att arbeta hälsofrämjande.  Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide innefattande öppna frågor.  Totalt deltog tio distriktssköterskor ifrån en region i mellersta Sverige. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Distriktssköterskorna beskrev det hälsofrämjande arbetet som ett positivt arbete och en intressant utmaning, där kompetensen inom ämnet uttrycktes vara viktig. Det efterfrågades därför förutsättningar för yrkesutveckling i form av utbildning. Förutsättningar på arbetsplatsen som till exempel tid, personal eller samarbete med andra professioner styrde hur mycket preventivt arbete som kunde genomföras. Patientens motivation och önskan att vara delaktig i sin vård, var förutsättningar som också styrde det hälsofrämjande arbetet. Att avsätta tid för organisering av arbete, fokus på hälsofrämjande, skapa enighet i arbetsgruppen och gemensamma mätbara mål på arbetsplatsen, var förslag på åtgärder som kan förbättra det hälsofrämjande arbetet. Slutsats: Distriktssköterskorna upplevde det hälsofrämjande arbetet som en spännande, intressant utmaning och hade en vilja att arbeta med det.  Dock var det förutsättningar på arbetsplatsen, hos patienten samt från ledningen som styrde hur mycket distriktssköterskorna kunde arbeta hälsofrämjande. / Background: Non-communicable diseases in Sweden consists of lifestyle-related disorders, such as cardiovascular disease and diabetes. Through health promotion non-communicable diseases can be prevented and this is done primarily in the primary health care, where the district nurses play a major role. Purpose: The purpose of this study was to describe district nurses ´experience of health promotion in primary health care. Method: The study had a qualitative approach with descriptive design. The data collection implemented with semi-structured interviews based on an interview guide which included open questions, with ten district nurses who agreed to participate. The analysis was done with qualitative content analysis. Main findings: The district nurses described the health promotion as positive and an interesting challenge, where the expertise in the subject was expressed as important. Therefore they requested conditions for professional development thru education. Conditions in the workplace such as time, staff or collaboration with other professions controlled how much preventively work could be implemented. The patient´s motivation and desire to be involved in their care was conditions of the patient who also controlled health promotion. Several actions where proposed that could improve the preventively work, such as more time to organize the work, more focus on preventively work, unity in the work group and a common measurable goal in the workplace. Conclusion: The district nurses had a desire to do health promotion work and experienced the work to be an exciting challenge, but the conditions controlled their work.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av samtidens största hot mot den globala folkhälsan. Människor med övervikt och fetma utsätts för stigmatisering och fördomar såväl i samhället som inom vården. Stigmat alstrar ohälsa och många patienter med övervikt och fetma uppger ett såväl fysiskt som psykiskt lidande. Sjuksköterskor inom primärvården har ett stort ansvar i arbetet mot övervikt och fetma då primärvården ofta är den första vårdinrättning patientgruppen kommer i kontakt med. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med övervikt och fetma inom primärvården. Metod: En kvalitativ allmän litteraturöversikt med en induktiv ansats genomfördes. Resultatet består av 10 originalartiklar som analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet genererade två huvudkategorier; 1) Möjligheter i möten samt 2) Hinder i möten. Fyra tillhörande underkategorier identifierades. Dessa påvisade hur sjuksköterskorna redogjorde för en bristande konsensus avseende bemötande och behandling av patientgruppen. Slutsatser: Mer kunskap avseende bemötande samt behandling av patienter med övervikt och fetma behövs bland sjuksköterskor inom primärvården. / Background: Overweight and obesity is one of today's greatest threats to global public health. People with overweight and obesity are exposed to stigma and prejudice both in society and in healthcare. The stigma generates ill health and many patients with overweight or obesity report both physical and mental suffering. Nurses in primary care have a responsibility in the work against overweight and obesity as primary care often is the first care facility the patient group meets. Purpose: To describe nurses' experiences of meeting patients with overweight and obesity in primary care. Method: A qualitative general literature review with an inductive approach was implemented. The result consists of 10 original articles analyzed based on qualitative content analysis. Results: The result generated two main categories; 1) Opportunities in meetings and 2) Obstacles in meetings. Four associated subcategories were identified. These showed how the nurses reported a lack of consensus regarding the treatment of the patient group. Conclusions: More knowledge regarding the treatment and treatment of patients with Overweight and obesity is needed among primary care nurses.

Background: The use of concentrated potassium may result in medication errors or, in worst case scenario, death. Sweden currently does not have any national best practices associated with the use of concentrated potassium, but the Region of Jönköping County (RJL) has initiated the development.  Aim: The study’s aim is to map the usage of concentrated potassium in RJL, compare their usage with the Region of Östergötland’s and find potential improvements compared to an international best practice.  Methods: A cross-sectional study divided into a register study and a scoping review of current literature regarding guidelines on the usage of concentrated potassium.  Results: The product purchased most often was Potassium Chloride (1 mmol/ml) (152 packages/year ± 5,36 in 2018-2021). Operation and intensive care unit bought concentrated potassium with highest frequency (24,3 packages/month ± 11,7 in 2009-2012), and the surgeon clinic prescribed concentrated potassium most often (256 prescriptions in 2021). RJLs’ templates include both potassium-chloride and -phosphate infusions, containing sodium chloride (0,9 mg/ml), glucose (50 – 100 mg/ml) or ringer acetate. None had a total volume < 1000 ml. The Region of Östergötland consistently used more mmol/care places of concentrated potassium than RJL during 2018-2021. Fourteen documents were collected containing 166 guidelines, which were divided into storage (15 guidelines), readily mixed infusions (15 guidelines), dosages (54 guidelines), safety (37 guidelines) and monitoring (19 guidelines).  Conclusion: This study shines a light on different factors related to safe storage and usage of concentrated potassium, as well as the need for regional and national guidelines.