Formålet med undersøkelsen er å beskrive og analysere, med utgagnspunkt i den tidligere kvinnelige heroinmisbrukers opplevelser, hvordan hun har erfart livet med heroinbruk og nå opplever livet uten rus. Metode: Studien er gjennomført med kvalitativ metode, narrativ kasusstudie. Syv kvinner har fortalt sine historier om prosessen fra de startet med rusbruk, ble avhengige av illegale rusmidler og veien fram mot en rusfri tilværelse. Ståstedet de har i dag som rusfrie er også beskrevet. Resultater: Et hovedtema i fortellingene er ulike relasjoners betydning for identitet og identitetsendringer. I historiene dokumenteres spesielt opplevelser av krenkelser og maktmisbruk av hjelpere innenfor sosial- og helsevesenet. Kampen for å få hjelp til å beholde relasjonen til og ansvaret for barn er sterkt preget av mistillit til barnevernet og skaper barrierer for konstruktive prosesser. Kvaliteten av hjelp eller om du får hjelp i det hele tatt synes å være avhengig av hvor du bor og hvem du møter. Relasjon til menn har vært preget av mishandling og avhengighet for å få tilgang til dop. Fedre er usynlige i historien. Overgangen til å være rusmisbruker til å bli nykter er smertefull. Livet som rusfri oppleves som meningsfylt, men hverdagslivet preges tildels av trange sosioøkonomiske rammebetingelser, psykiske og fysiske helseplager. Konklusjoner: Forståelse for rusproblematikk må knyttes til prosesser som går over tid og sees i et livsløpsperspektiv. Psykososiale støttetiltak må opprettholdes ut fra individuelle behov både når det gjelder omfang, innhold og tid. I forbindelse med oppbrudd fra rusmisbruk er kvinner spesielt avhengige av et godt utviklet nettverk. Nøkkelsituasjoner som graviditet og omsorgsoppgaver må ivaretas. Det er behov for å løfte fram kjønnperspektivet når det gjelder samfunnets inngripende over for tidligere og nåværende misbrukende kvinner og menn og deres barn. Kjønnsperspektivet når det gjelder støtte eller behandlingstiltak for kvinner, er et virksomt redskap når det gjelder å forstå, ikke bare kvinners, men også menns behov for spesifikk støtte og behandling. Når det gjelder samfunnsinnsats, er det derfor nødvendig å være lydhør for betydningen av nye maskuliniteten og femininiteten som utvikles. Det er behov for forskning som løfter fram tidligeres misbrukeres egne fortellinger om erfaringer og behov i prosessen fra å være hekta til å bli nykter. / Aim: Using the experiences of recovered, female heroine abusers, their lives as heroin users, process of rehabilitation and how they experience drug free lives will be described and analyzed. Method: The study, using qualitative methods/narrative case study, included seven women. They recounted their stories of the beginning of their drug use, their addiction to illegal drugs, their road to recovery and living a drug free life. Results: A main theme in their narratives was the significance their various relationships have for identity and identity changes. In particular, their stories document experienced violations/infringements and misuse of power of workers in the public health and social services. The battle to get help in maintaining relationships to and responsibility for their children is characterized by mistrust of the child welfare authorities; this creates barriers to constructive processes. The quality of assistance and whether one receives assistance seems to be dependent on where one lives and personal contacts. Relationships to men have been characterized by abuse and dependency on them for access to drugs. Fathers are invisible in their stories.The transition from drug abuser to drug free is painful. They experience a sense of purpose in life as a drug free person, but daily living holds its own problems such as tight socioeconomic framework conditions and mental and physical health problems. Conclusions: Understanding for drug abuse and recovery issues must be bound to long term processes and be seen in a life course perspective. Psychosocial support measures should be based on individual needs concerning scope, content and time. In regards to ending drug abuse, women are especially dependent on a developed network. Key situations must be attended to such as pregnancy and their role in care giving. Society’s interventions towards women and men who are past or current drug abusers and their children must be accomplished with a focus on a gender specific perspective. The gender perspective concerning support and treatment of/for women is of great importance in understanding both women and men’s need for specific types of support and treatment. This is especially true when society intervenes; it must be done in light of the changing roles of the masculine and the feminine in modern culture. Research that focuses on the personal story and experience of the drug abuser’s journey from becoming drug addicted to living drug free is necessary / <p>ISBN 978-91-85721-01-6</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur individer tagit sig ut ett drogmissbruk och hur de håller sig nyktra. För att uppnå detta har det genomförts kvalitativa intervjuer med personer som själva identifierar sig som nyktra narkomaner. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av den transteoretiska modellen som utgår ifrån att förändring sker stegvis och genom processer. Resultatet visar att individen upplever negativa konsekvenser av droganvändningen och ofta når en personlig botten innan hen bestämmer sig för att sluta. Förändringsprocessen sker bland annat genom att individen får ett andligt uppvaknande. För att kunna bibehålla nykterheten visar studien att relationen till Gud och anhöriga är viktig. Att hitta en ny mening i livet där man hjälper andra människor är också av stor betydelse. / This study examines how individuals have emerged out of substance abuse and how they stay sober. To achieve this we have done qualitative interviews with sober drug addicts. The collected empirical data has been analyzed using the Transtheoretical Model (TTM) that assumes that change occurs gradually and through processes. The result shows that the individual experience negative consequences of the drug abuse and often reaches a personal rock bottom before he or she choose to terminate.  The process of change partly occurs through a spiritual awakening. To maintain the sobriety our study also shows that the relationship to God and relatives are important. Finding a new purpose in life where you help other people is also significant.

Turistbranschen är en starkt växande bransch vilken har ökat i omsättning de senaste åren. Hållbarhet har blivit en faktor för verksamheter att ta hänsyn till vilket bidrar till förändrad styrriktning. Det är svårt att styra i en verksamhet med mycket förändringar och säsongspersonal vilka endast jobbar några få veckor om året. Ytterligare en svårighet med att styra inom en turistverksamhet är att engagera och motivera medarbetare och gäster i processer och förändringar. Med tanke på att den största delen av de anställda i turistverksamheten är säsongsanställda är det viktigt att verksamheterna visar vägen. För att styra i en verksamhet krävs det olika styrmedel. De styrmedel vilka behandlas i denna studie är; målstyrning, informell- och formell styrning, budgetering, motivation, information och kommunikation. Vid denna kvalitativa studie användes semistrukturerade intervjuer med olika campinganläggningar, detta för att utforska vilka medel verksamheterna använder vid styrning och förändringsprocesser med hänsyn till hållbarhet. Men också för att redogöra hur verksamheter skapar engagemang hos både gäster och medarbetare. Efter att intervjuerna var gjorda och utarbetade tolkades detta material tillsammans med den teoretiska referensramen vilken tagits fram. Vi har konstaterat att turistverksamheter har beaktat hållbara åtgärder, både miljömässiga och sociala. Resultatet av studien visar att styrmedlen; information, kommunikation, motivation och organisationskultur är det främsta för att styra verksamheterna i förändring med hänsyn till hållbarhet. / The tourist industry is a strong growing industry which has increased in sales during recent years. Sustainability has become a factor for businesses to take into account which contributes to changing direction. It is difficult to manage a business with many changes and seasonal staff who only work a few weeks a year. Another difficulty in managing a tourism business is to engage and motivate employees and guests in processes and changes. Bearing in mind that the majority of employees in the touristbusiness are seasonal employees, it is important that the business show the road. To control a business, different instruments are required. The instruments discussed in this study are; goal management, informal and formal control, budgeting, motivation, information and communication. In this qualitative study, semi-structured interviews with various campings were used, this in order to explore the operations used in managing and change processes in terms of sustainability. And also to describe how businesses create engagement with both guests and employees. After the interviews were made and worked through, the material was interpreted in conjunction with the theoretical reference framework that were developed. We have found that touristbusinesses have taken sustainable actions into account, both environmental and social. The result of the study shows that the instruments; information, communication, motivation and organizational culture are the primary means of controlling the businesses in change with sustainability consideration.

Bakgrund: På uppdrag av regeringen har Barnombudsmannen år 2010 skrivit en rapport där syftet var att ta reda på hur placerade barn och unga upplever sin situation på HVB-hem och familjehem. De intervjuer som gjorts med flertalet ungdomar runt om i Sverige tyder på en negativ inställning till Socialtjänsten som bottnar i en oärlig kommunikation från myndighetens sida men även en missaktning från samhällets sida. Syfte: Med en utgångspunkt i de resonemang som skildras i uppsatsen går det att anta att en placering till stor del har en stark inverkan på den unge på olika vis, samt att det är många aspekter som ska samspela för att vårdformen ska vara den bästa för individen. Uppsatsens syfte är att lyfta fram och synliggöra vilken påverkan och betydelse vården kan ha för den unge under och på vägen ut från en placering samt på vilket sätt. Jag vill även skapa en förståelse för hur det påverkar dennes motivation till en strävan att vilja lämna vården. Metod: Studien baseras på kvalitativ metod med en central utgångspunkt i hermeneutiken, men utgår även till viss del från den narrativa metoden med angreppssättet livsberättelser. Studiens empiri har samlats in genom kvalitativa intervjuer med två personal i deras yrkesroll samt genom livsberättelser med två ungdomar som båda blivit omhändertagna och haft vård med stöd av LVU. Teori: De begrepp som studien lyfter fram är den signifikante andre, livsstilar och livsplanering, den totala institutionen samt disciplin och normalisering. Dessa begrepp har använts som vitala verktyg i framställningen av analyseringen av empirin samt således i besvarandet av studiens syfte och frågeställningar. Resultat: Resultatet visar att såväl ungdomarna och personal upplever bemötandet i samarbetet som den centrala delen i en gemensam strävan mot en avslutad vårdperiod. Resultatet visar även att beroende på vilken vårdinsatsen var så präglades ungdomarnas inställning under deras förändringsprocess. / Background: On behalf of the Government's in Sweden, the Ombudsman for Children in 2010 wrote a report where the aim was to find out how placed children perceive their situation at HVB-homes and foster homes. The interviews with several young people around Sweden indicate towards a negative attitude against the social services rooted in a non-honest communication. The children also feel that society betrays them. Purpose: Based on the reasoning outlined in the essay one can assume that the social service intervention has a strong impact on children and that there are many aspects that must interact in order for the intervention to be the best for the individual. This essay seeks to highlight the impact and importance that health care can have on the children and in what different ways. The essay also seeks for an understanding of how the impact affects the individual and his motivation to want to leave the care. Methodology: The study is based on qualitative methodology with a central starting point of hermeneutics, but also narrative method and life stories. The empirical material was gathered through interviews with two people through their professional roles in social services and foster homes, and two young people's life stories about their own experiences. Theory: The terms in the study are the significant other, the choice of lifestyles and life-planning, the total institution, discipline and normalization. Those terms have been used as vital tools in analyzing the empirical and answering the purpose with the essay. Results: The result shows that all interviewees feel that the hospitality in the cooperation is important in order to create a mutual safety and trust in the relationship. The result also shows that depending on the health care effort, it characterized the young people's attitude during their process of change.

Den här studien avser att med en kvalitativ metod nå en ökad förståelse för vilken betydelse möten mellan hemlösa män och icke hemlösa personer har haft för männen under den tid då de fick ett hem. I vår teoretiska referensram har vi använt oss av Sterns beskrivning av ansikte mot ansikte-interaktion med särskilt fokus på intersubjektiva möten, och Scheffs teori om skam och stolthet. Vi har också Använt Collins teori om interationsrituella kedjor som betonar interpersonella- och grupprocesser samt Mays teori om tillhörighet. Genom tio semistrukturerade livsvärldsintervjuer med före detta hemlösa män har vi insamlat vårt empiriska material från tre olika länder. I resultatet framgick att möten hade en betydande roll under den tid då männen fick ett hem, och att de där fick möjlighet att omdefiniera bilden av sig själva, vilket underlättade för dem i att aktivt vilja arbeta mot en förändring av sina livssituationer. Sammantaget kan konstateras att möten med icke hemlösa tycktes vara startskottet för en rad positiva händelser där männen hamnade i nya situationer och sammanhang som bidrog till en mer stabil tillvaro och ett rikare socialt liv. / By qualitative methods of research the study aims to provide more information on the significance of the encounters between homeless men and non-homeless people during the period when they received an apartment. For our approach we have used Stern`s description about face-to-face interaction, focusing on intersubjective meetings and Scheff`s theory about shame and pride. We have also used Collins`theory about interaction ritual chains that emphasize interpersonal group processes. We have also used May`s theory about belonging. We have gathered our empirical data through ten semistructured life world interviews from three different countries. As result we found out that these meetings had had a significant role during the period where the respondents had received homes. Also, we noticed that they got a chance to redefine their self-image and that made it easier for them to work actively towards a change in their lives. Finally it can be said that the meetings with the non homeless seemed to be a start for series of positive events, where men got to new situations and contexts that contributed to a more stable being and richer social life.

Inledning: En studie i ämnet om erfarenheter av förändringsprocesser i terapiprocessen i jagstrukturerande psykoterapi. Det kliniska arbetet vilar på terapi med unga personer i psykos, beskrivna av psykoterapeuter. Frågeställningar: Hur visar sig utveckling och förändring hos konfidenten? Hur kan dessa kopplas till metodens faser och teoribildning? Metod: Urvalet är fem verksamma psykoterapeuter vilka valt ut kliniskt material med unga personer i psykos. Studien är kommen utifrån en hermeneutisk och fenomenologisk metod vilka vilar på två delar, en deskriptiv del och en kvalitativ del, där litteratur och tidigare forskning adderas till intervjumaterialet. Till detta har likaledes ett fenomenologiskt raster lagts. Psykoterapeuternas berättelser är utgångspunkten för ett teoriskapande anslag. Resultat: Förändringsprocess definieras i denna studie såsom en upplevelse där känslan hos terapeut/konfident är att något påtagligt hänt/händer, ett utvecklingssteg av avgörande betydelse. Den kvalitativa analysens resultat fördelas i sex utkristalliserade huvudgrupper: språklig utveckling, att kunna förstå sin historia, smärta och sorg, interaktion, hantering av tid och ansvarstagande. Resultatet visar på individuella skillnader i konfidenternas uttryck i förändringsprocesser. Vidare visar studiens resultat på att konfidenters förändringsprocesser följer den jagstrukturerande psykoterapimetodens fasen. Interaktion och förhållningssätt är av avgörande betydelse för att en förändringsprocess skall bli möjligt. Förändringsprocesserna kan kopplas och förklaras utifrån den teoribildning som den jagstrukturerande psykoterapimetoden vilar på. Diskussion: Respondenterna beskriver förändringsprocesserna i deras kliniska arbete såsom en öppning av individens möjlighet att sträva mot mer jämställda och samorganiserade ordningar. Respondenterna beskriver detta som en sorts re-strukturering, som en grogrund, en plattform och utgångspunkt för en neuros-orienterad terapeutisk möjlighet vidare i livet. Struktur, förhållningssätt, insikt i sorg, förhållning till tid och livshistoria gör det möjligt att få till stånd en interaktion, reflektion och således förmåga till sublimering.

This thesis deals with the Change Management issue and its use in Plzeňský Prazdroj, a. s. The paper briefly summarizes the basics of Change Management and it also describes types of changes , change process and some of Change Management models, of which the greatest attention is paid to the Kotter's eight step method. The aim of this work is to analyze the functioning of Change Management in Plzeňský Prazdroj from the perspective of the use of the mentioned Kotter's method and the communication of changes to employees. This objective was fulfilled through a questionnaire survey among employees affected by the change and through semi-structured interviews with project team members. The questionnaire and interviews questioned Change Management of two large projects implemented during past years in this company. The answers obtained from the questionnaires and interviews complemented each other . I found that the most neglected part of the change processes of these projects was post--implementation phase, which includes the change integration and anchoring. In the end of the practical part is the summary of key learnings and my suggestions for improvement.

Digitalisering har identifierats som en av de viktigaste trenderna som påverkar och förändrar dagens samhälle. Denna genomslagskraft har vidare gjort det nödvändigt för organisationer att följa med i denna snabba samhällsutveckling. Redovisningsbranschen har påverkats av digitalisering i stor utsträckning och tillväxten av digitalisering inom branschen förväntas öka ytterligare i framtiden. För att framtida förändringar hänförliga till digitalisering ska bli framgångsrika är det således relevant att beskriva och förklara vad som kännetecknar en framgångsrik digitaliseringsprocess.  Syftet med denna studie är att beskriva och förklara vad som kännetecknar en framgångsrik digitaliseringsprocess inom redovisningsbranschen genom att jämföra stora och små redovisningsbyråer. För att uppfylla studiens syfte och därigenom besvara studiens undersökningsfrågor genomfördes en kvalitativ fallstudie i form av semistrukturerade intervjuer med redovisningskonsulter på olika redovisningsbyråer. Detta metodval genererade goda möjligheter för att erhålla en djupare förståelse för digitaliseringsprocessen, vilken vidare utgjorde studiens fall.  Studiens resultat och slutsatser framhåller att digitaliseringsprocessen kan förstås och beskrivas som en förändringsprocess bestående av fyra viktiga delar; planering, kompetens, resurser och motivation, vilka vidare är centrala för en framgångsrik digitaliseringsprocess. Vidare visas att dessa delar ska ha vissa specifika kännetecken för att anses som en framgångsfaktor, vilka vidare skiljer sig åt beroende på redovisningsbyråns storlek. Studiens resultat och slutsatser framhåller vidare att dessa skillnader mellan stora och små redovisningsbyråer kan förklaras av variationer i grad av digital mognad och olika praktiska förutsättningar. Slutligen visas att givet att respektive del klassificeras som en framgångsfaktor kommer de, oavsett redovisningsbyråns storlek, att leda till ökad effektivitet, ökad trygghet, förenkling samt en omgivning som främjar förändring. / Digitalization has been identified as one of the most important trends affecting and changing today's society. This trend has made it necessary for organizations to follow in this rapid development of society. The accounting profession has been greatly affected by digitalization and the growth of digitalization within the profession is expected to increase further in the future. In order for future changes related to digitalization to be successful, it is relevant to describe and explain what characterizes a successful process of digitalization. The purpose of this study is to describe and explain what characterizes a successful process of digitalization in the accounting profession by comparing large and small accounting firms. In order to fulfill the purpose of the study and thereby answer the study's research questions, a qualitative case study was conducted in the form of semi-structured interviews with accountants at various accounting firms. This choice of method generated good opportunities for gaining a deeper understanding of the process of digitalization, which constituted the case of this study. This study's findings and conclusions emphasize that the process of digitalization can be understood and described as a process of change consisting of four important parts; planning, competence, resources and motivation, which are central for a successful process of digitalization. This study's findings and conclusions also emphasize that these parts must have certain specific characteristics in order for them to be classified as a success factor, which differs depending on the size of the accounting firm. This study's results and conclusions also shows that these differences between large and small accounting firms can be explained by variation in degree of digital maturity and different practical presumptions. Finally, given that each part is classified as a success factor, they will regardless of the size of the accounting firm lead to increased efficiency, increased security, simplification and an environment conducive to change.

För att lyckas med ett förändringsarbete är det viktigt att fånga upp medarbetarnas upplevelse av förändringen. I leanorganisationer är förändring en kritisk och nödvändig del när det kommer till att göra bolaget mer lönsamt och konkurrenskraftigt på marknaden. Den här studien gräver djupare i hur medarbetare på de lägre hierarkiska nivåerna i en organisation upplever förändring i just lean organisationer. Forskningsområdet är motiverat av tidigare litteratur som betonar att mycket forskning inom området glömmer bort att lyfta medarbetarnas perspektiv i förmån för ledningens. I den här studien har fem medarbetare på en stor lean organisation givit sin input i semi-strukturerade intervjuer. Alla dessa representerar organisationens lägre hierarkiska nivåer. Syftet har varit att tillgodose akademin med mer empiri som ger en kvalitativ förståelse för deras upplevelse. Resultaten visar att den övergripande upplevelsen av förändringen var negativ. Majoriteten av respondenterna beklagade sig över hur förändringsarbetet hade skötts när det kom till kommunikation av visionen, att uppmuntra medarbetare att agera på visionen och att planera samt skapa kortsiktiga vinster. Utöver den kritik som framfördes mot hur ledningen hanterat dessa tre steg i Kotters 8-stegs modell för förändring, upplevde de också att det fanns ett stort gap mellan dem själva och ledningen. Något de upplevde som oerhört omotiverande. Dessa resultat bidrar inte enbart med nya insikter till litteraturen utan ger även praktiska implikationer för beslutsfattare som arbetar med förändringsledning.

Governance is one aspect of university restructuring that in the last 20 years has become ubiquitous worldwide. The restructuring is in part a response to calls for improving governance in higher education. Keller (1983), for example, describes governance in higher education as limiting the capability of universities to make critical strategic decisions. Higher education researchers are seeking to understand governance restructuring. A few studies have been conducted in the United States of America, the United Kingdom, and Europe. However, developing countries in the Western World have also recognized the limitations of traditional higher education governance and have restructured their systems. This has prompted a need for research on higher education governance restructuring in developing nations. In the English speaking Caribbean, governance restructuring occurred in 1984 and 1996 at the University of the West Indies (UWI) and occurred again between 2004 and 2008. The purpose of this study was to examine the most recent governance restructuring at the UWI. The focus was on exploring three dimensions of organizational change: the antecedents or the factors that prompted the change in governance, the content of the change, and the change process. Three categories of antecedents were discovered: organizational, environmental, and relational antecedents. The organizational antecedent had two sub-themes: performance aspiration and institutional coherence. The environmental antecedents were global competition among nation states, competition from other tertiary education providers, and stakeholders' demands for greater access to higher education. The relational antecedent was a desire to strengthen the relationship with external stakeholders. Four themes related to the content of restructuring emerged from the data: (a) incremental change; (b) corporate/managerial decision-making approach; (c) university-wide strategic planning; and (d) responsiveness to stakeholder demands/needs. Using an archetype approach, the analysis revealed that although the UWI retained the collegiate archetype tradition, elements of another archetype were infused with the collegiate model creating a hybridized governance system. The process of the restructuring revealed three broad stages: initiation, negotiation, and the implementation stage. Collectively, the results suggest that UWI is moving, albeit slowly, away from collegiate governance towards a managerial model. More research is needed to explore the long-term impact of this shift. / Ph. D.