Syfte och frågeställning: Utifrån kvalitativa intervjuer med journalister på dags-, kvälls- och lokaltidningar ska vi undersöka hur Twitter, som informationsteknologi, påverkar journalisters agendasättande roll, deras identitet och journalistik som profession. Detta görs för att i slutet kunna uttala sig om hur Twitter påverkar svensk journalistik. Metod och material: Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem journalister som har jobbat eller är aktiva på GT, Sydsvenskan, Norra Halland, Aftonbladet, Expressen och Café. Det är expertintervjuer och vi har valt att använda oss av det som kallas bekvämlighetsteknik i vårt urval. Vår empiri analyseras sedan genom abduktion. Huvudresultat: Studien finner att Twitter delvis förändrar svensk journalistik. Publiken har idag en större roll i relation till tidningarna men pressen innehar fortfarande den agendasättande makten. Slutligen förändrar Twitter det som kan kallas den journalistiska identiteten. Ett resultat av detta blir att journalistik inte följer de regler som befäster profession – vilket leder till att journalistik idag kan klassas som en semi-profession.

In the early nineties leisure-time pedagogic establishments moved in to school. The aim of the study is to try to find out how leisure-time pedagogues, who have been working for a long time, experience the moving of their establishment in to school and how this affect their practical work and their profession. The study is based on interviewes with four leisure-time pedagogues, who all have been working before—and therefore have experienced the time before—during and after their establishment moved in to school. These interviewes were recorded and later fully transcribed in preparation of analysis. Data was analysed with the help of the sociology of Pierre Bourdieu as a basis. Findings of the study suggest that the leisure-time pedagogues find it positive to be able to cooperate with teachers and other professional groups working in school, they explain how it enabels themselves to see pupils from a different angle and for others working in school to see pupils from a leisure-time pedagogue angle. Some of the pedagogues explain that they find it hard to work with big groups of pupils, or in small surfaces, which they did not have to do before their establishment moved into school. They also mean that this counteract the aims and guidelines of what school should offer the pupils in forms of education, security and social development. Findings of the study also suggest that the leisure-time pedagogues experiences their profession to be subordinated teachers. How well the pedagogues experience cooperation with teachers seems to be connected with how they experience their own profession’s status in relation to school leaders and teachers in their workplace. In conclusion the pedagogues’ work and profession is highly influenced by their new context, which is differently experienced depending on the status of the profession in the specific sociological field, how big groups of pupils they work with, how small the surfaces which they work within are and the practical work of the pedagogue.

Thesis--University of Illinois. / Bibliography: p. 100-103.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur New Public Management påverkar de professionella inom universitetsvärlden. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Empiriskt material har samlats in genom en så kallad self-report inom professionella i universitetsvärlden.   Resultat & slutsats: New Public Management har visat sig ha en negativ effekt på de professionella inom universitetsvärlden. Vi fann att NPM ses som en bromskloss för universitetets utveckling eftersom kunskapen som de professionella besitter inte tas till hänsyn. Istället har pengar och makt blivit ett större fokus jämfört med tidigare då professionalitet hade en större roll. Självreglering är viktigt för att autonomin inte ska tona bort, detta har bidragit till en speciell chefskultur som påverkar de anställda. Vår slutsats är att NPM hämmar de professionellas utveckling.   Studiens bidrag: Vår studie har bidragit till en större förståelse av NPM och de professionella inom en verksamhet som bedrivs av detta. Flera faktorer är av betydelse och vår studie visar på att självreglering är av vikt för att de professionella ska kunna utöva sin kunskap på dess rätta professionella sätt. Vi hoppas på att vår studie bidrar till mer förståelse för de professionella och kan leda till en bättre miljö i verksamheten mellan de professionella och administratörerna.   Förslag till vidare forskning: Vi föreslår att samma studie utförs på fler respondenter för att få större kunskap kring studien samt betona chefernas åsikter och erfarenheter. Detta eftersom cheferna kan ha en annan bild av hur verklighetssynen kan se ut. Dessutom kan andra kvalitativa metoder användas som kan bidra till ett annorlunda resultat.

Vad anser du att en förskollärare gör i förskolan? Förskolläraryrket uppmärksammas allt för sällan utanför förskolan och det är svårt att hitta en tydlig förklaring av förskollärarens yrkesroll. Läroplanen för förskolan betonar i sina styrdokument hur en förskollärare bör vara, men upplevs de verkligen så som de tror? Studiens syfte är att ge en fördjupad förståelse om förskolläraryrkets profession och status. Även en historisk tillbakablick har gjorts för att få en bild av hur förskolläraryrket har vuxit fram och utvecklats. För att få svar på varför det finns svårigheter kring definitionen av förskollärarnas yrke undersöktes detta genom frågeformulär där förskollärarna själva fick beskriva sin profession. Barn mellan 3-5 år intervjuades och vårdnadshavare fick genom enkäter beskriva vad de tror att förskolläraryrket handlar om. Resultatet visade att barnen som grupp verkar ha en tydlig definition av vad en förskollärare är och gör i förskolan. Förskollärarna betonade att det inte enbart handlar om att leka på arbetstid, medan några av vårdnadshavarna endast såg förskolan som en förvaringsplats med fokus på blöjbyten och lek. Denna studie riktar sig till att personer i samhället, både de med och utan erfarenhet av förskolan, såväl som förskollärare ska få en djupare kunskap och förståelse om hur yrket uppfattas. Studien behandlar och synliggör vad en förskollärare är och vad en sådan gör. Förhoppningen är även att sträva efter att kunna höja yrkesstatusen för de som är verksamma inom förskolan samt att öppna dörren in till förskolan för de personer som inte har sett den tidigare.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket tillhör en egen profession som bygger på en vetenskaplig grund inom området omvårdnad. Sjuksköterskans arbetsområden är omvårdnad, forskning, utveckling och utbildning samt ledarskap. Yrket kan upplevas stressigt och det kan ha negativa följder på hur sjuksköterskan utför sitt arbete. Det blir vanligare att människan utsätts för långvarig stress som kan resultera i utmattning. Coping är en strategi för att hantera stressiga situationer och syftar till att minska på stressen i dessa sammanhang. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta och prestera under stress. Metod: En litteraturbaserad studie med kvalitativ metod innefattande tio kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom sex kategorier: Hög arbetsbelastning påverkar erfarenheten av stress; Brist på kontroll bidrar till stress; Kollegor påverkar förmågan att utföra arbetet; Stress inverkar på relationen till patienten; Copingstrategier minskar stress och Arbetsrelaterad stress inverkar på privatlivet. Konklusion: Studien visar att stress påverkar sjuksköterskans prestation negativt och att en hög arbetsbelastning bidrar till en ökad upplevelse av stress. Relationen till patienten blir lidande på grund av den tidsbrist som sjuksköterskan upplever och påverkar även patientsäkerheten negativt. I studien framkommer det att ett gott samarbete med kollegor och olika copingstrategier påverkar sjuksköterskan positivt och underlättar hanteringen av stress.

No description available.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur en digitaliserad förskola där IKT ingår som både innehåll och metod svarar mot förskollärares professionella självbild. I studien undersöks positioner och förhållningssätt till IKT bland förskollärare. Hur positionerna är sammansatta och attityderna underbyggda undersöks och analyseras. Ambitionen är att ge en så fullödig förståelse som möjligt till synsätt på IKT och därmed också synen på förskolläraruppdraget och den professionella yrkesidentiteten. Studien sätter IKT i ett professionsteoretiskt sammanhang och visar hur IKT kan fungera som statushöjande för förskollärarna samt för att utöka och ringa in yrkets kunskapsbas. De teoretiska utgångspunkterna består i att professioner är föränderliga och utvecklas i växelverkan med samhällsutveckling och historisk kontext. Professionaliseringsstrategier som bottnar i yrkesgruppers sökande efter sin kunskapsbas appliceras på förskolläraryrket och IKT. Här blir också fenomen och begrepp som ontologisk säkerhet relevanta. Undersökningens empiri består av fyra intervjuer med examinerade förskollärare med engagemang i och intresse för IKT. Studien är således kvalitativ och ska betraktas som ett nedslag i en typ av verklighet bland många andra. Resultatet visar att en uppsättning nyckelkompetenser framträder i relation till IKT bland förskollärarna i studien, som i sin tur analyseras. Kompetensutveckling och fortbildning med avseende på IKT framstår som ett övervägande individuellt projekt för förskollärarna i studien. Det egna ansvaret att adressera eventuella kunskapsluckor som intervjuerna ger vid handen analyseras vidare och framstår som en faktor till de skilda positioner angående IKT bland förskollärare som litteratur i ämnet påvisar existerar. IKT i förskolan och som del i förskollärares professionella självbild ställs också i relation till barnsyn, syn på lärande och syn på förskolans uppdrag. Resultaten visar också att IKT tolkas och förstås i relativ samklang med rådande förskolepedagogiska normer och traditioner för att få större legitimitet i verksamheten.

Philosophiae Doctor - PhD / Midwives play a critical role in the care of pregnant women from the first antenatal visit, through to the delivery and the postpartum period. The education of midwives has however become a concern, not only in South Africa but in many countries for a multitude of reasons. Evidence suggests that South Africa is devoted to reducing the maternal mortality rates as reflected in the Negotiated Service Delivery Agreement, signed in 2010, which identifies reductions in maternal and child/neonatal mortality rates as key strategic outcomes for the South African Health sector. However, by 2015 the set Millennium Development goals, specifically goal 4 (to reduce child mortality) and 5 (to improve maternal health) were not met and were replaced by Sustainable Development Goals, specifically goal 3 (to ensure healthy lives and promote wellbeing for all at all stages). This lag in meeting the indicators for improving the health of the population is associated in some respects to the education and training of health professionals.

Föreliggande studies syfte har varit att belysa socialpedagogers erfarenheter och upplevelser av sitt arbete, sin funktion och roll i skolan ur ett professionsperspektiv. Studiens metodologiska utgångspunkt var en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Fem intervjuer har genomförts med sammanlagt sex socialpedagoger. I studien har vi utgått från Brantes (2009 & 2014) och Olofsson och Peterssons (2011) teori om professioner. Resultatet av studien visar på uppbyggnaden av en mångfacetterad profession där förmågan att vara flexibel beskrivs som en betydande egenskap att besitta. Studien visar hur professionen rekonstruerats till att bli såväl en avlastning som ett komplement till övriga pedagoger inom skolan. Resultatet skildrar även hur samarbetet mellan socialpedagoger, annan personal inom skolan och andra myndigheter har en positiv påverkan på arbetet. Slutsatsen av studien tyder på att den socialpedagogiska kompetensen är relativt ny i skolan och att det kan vara vagt vad en socialpedagog gör. För att uppnå en uttalad profession krävs struktur med tillhörande arbetsuppgifter och samarbeten.