Bosch Rexroth i Mellansel utvecklar och tillverkar hydrauliska drivsystem med digitala lösningar under produktvarumärket Hägglunds. Bosch Rexroth jobbar ständigt med att öka sin leveranssäkerhet och samtidigt minska kapitalbindningen och lagerkostnaderna, för att lyckas med det ser man ett behov av att hitta ett bättre sätt att beräkna säkerhetslagernivåerna för artiklarna man använder. Målet med examensarbetet är att undersöka om en matematisk modell som beräknar säkerhetslagernivåer utifrån en prognos för efterfrågan, istället för historisk efterfrågan, kan öka både leveranssäkerheten och sänka värdet av säkerhetslagret. Den matematiska modellen som har skapats jämför flera metoder för att dimensionera säkerhetslager och testar dem i en simulering där de jämförs mot varandra samt mot de nuvarande säkerhetslagernivåerna. Utifrån hur väl de olika metoderna uppfyller servicegraden för artiklarna och hur lagervärdet påverkas, väljs den beräkningsmetod som anses vara bäst. Parametrar som modellen tar hänsyn till är servicegrad, prognostiserad efterfrågan, varians av efterfrågan, ledtid för inköp samt varians av ledtiden för inköp. Modellen har implementerats i programmeringsspråket R, men läser in datat via Excel-filer och skriver även ut resultatet i Excel-filer. Resultaten visar att med de nuvarande säkerhetslagerivåerna skulle servicegraden för cirka 99% av artiklarna uppfyllas enligt simuleringen, men för många artiklar är säkerhetslagren överdimensionerade och binder onödigt mycket kapital. Genom att använda det metod som anses vara bäst i det här arbetet uppfylls inte bara servicegraden för alla artiklar, utan medellagervärdet skulle också minska med över 40%. Utifrån resultaten rekommenderas Bosch Rexroth att implementera och använda modellen som skapats i det här arbetet för att dimensionera sitt säkerhetslager

There is an abundance of reports and articles on the extent of future bioenergy usage. Decision-makers might turn to bioenergy projections in hopes of making informed decisions for policies or investments. This report aims to highlight irregularities and differences regarding calculations and results in 15 global bioenergy projection studies for the year 2050, and to find underlying connections by applying a metaanalysis with a methodological focus. Statistical distributions were made for the projected global bioenergy potentials. A growth rate study based on the projected global bioenergy potentials was made and used as a simple “reality check”. Regarding Sweden and the EU, it was investigated whether decisions has been made based on estimated bioenergy potentials. The final aim was to make recommendations for bioenergy decision-makers and policy-makers. There are many statistical distributions fitting the projections for 2050. The distribution functions showed that with a 95 % confidence level, the bioenergy projections in 2050 is 151.3 EJ. The interquartile range of all studies included in this report for primary bioenergy in the year 2050 was shown to be 120-400 EJ, with minimum value of 30 EJ and maximum of 1600 EJ. A mere third of the projection values were in the vicinity of a linear or exponential trendline based on historical values. The historical annual average growth rate for bioenergy from 1971 to 2011 was found to be 1.9 percent. A higher growth rate is required to achieve the larger quantities that are projected in most studies, the most extreme rate was 7.6 percent, which is far above the average. The EU has adopted a biomass action plan partly based on bioenergy projections by the European Energy Agency in 2006. National and international energy projection reports influence Swedish politics, albeit not directly in propositions. The difference between individual reports and articles projected bioenergy level in 2050 is significant. It is recommended to read more than one. Most forecasting models and estimates will likely perform poorly numerically, so it is recommended to look for underlying factors, connected longterm trends, or behavioral consequences.

<p>Denna uppsats har gjorts på uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de åländska företagens omsättningsutveckling över tiden.</p><p>I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsättningsindex kan användas för att förklara olika branschindex på Åland.</p><p>Jag har även tagit fram två olika modeller på ledande indikatorer från Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna är svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna använder olika fördröjningar på dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 använder utvalda fördröjningar och Modell 2 använder glidande medelvärden på fördröjningsintervall.</p><p>Jag har testat hur bra de två modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsättningsindex och de olika branschindexen. Båda modellerna förklarar Ålands omsättningsindex bra. Modell 2 är klart bättre än Modell 1 på att förklara de olika branschindexen. Prognosförmågan för båda modellerna är diskutabel. Modell 2 är bättre än Modell 1 på att prognostisera både Ålands omsättningsindex och dess branschindex.</p><p>Jag har visat att det går att ta fram en bra modell för att förklara Ålands omsättningsindex och dess branschindex med hjälp av ledande indikatorer från Sverige och Finland. </p>

Denna uppsats har gjorts på uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de åländska företagens omsättningsutveckling över tiden. I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsättningsindex kan användas för att förklara olika branschindex på Åland. Jag har även tagit fram två olika modeller på ledande indikatorer från Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna är svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna använder olika fördröjningar på dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 använder utvalda fördröjningar och Modell 2 använder glidande medelvärden på fördröjningsintervall. Jag har testat hur bra de två modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsättningsindex och de olika branschindexen. Båda modellerna förklarar Ålands omsättningsindex bra. Modell 2 är klart bättre än Modell 1 på att förklara de olika branschindexen. Prognosförmågan för båda modellerna är diskutabel. Modell 2 är bättre än Modell 1 på att prognostisera både Ålands omsättningsindex och dess branschindex. Jag har visat att det går att ta fram en bra modell för att förklara Ålands omsättningsindex och dess branschindex med hjälp av ledande indikatorer från Sverige och Finland.

Bakgrund: Sick Building Syndrome, SBS, är fortfarande 2015 ett tillstånd som vållar mycket diskussion. Symtomen kan grupperas i slemhinnesymtom, hudsymtom och allmänna symtom. I definitionen ingår att personen/ personerna som fått symtom har exponerats för dålig inomhusluft i en speciell byggnad. När personen inte är i byggnaden så förbättras eller försvinner symtomen. Många olika faktorer kan orsaka eller medverka till uppkomst eller försämringar av SBS-symtom, som t.ex. luftens innehåll av olika ämnen, luftflöden, temperatur, buller, fukt och mögel. Utbredd enighet finns om att fukt och mögel i byggnaderna påverkar eller ger upphov till symtom hos vissa personer som exponeras där. Psykosociala faktorer som arbetets organisation och krav och individuella faktorer som kön och personlighet påverkar också. Syfte: Hypotesen är att faktorer som tidigare hälsa, åtgärder på arbetet, tid, behandling, personlighet och copingresurser alla kan påverka prognosen för SBS-patienterna. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur symtomen påverkar arbetsförmågan och om patienterna återhämtar sig från SBS-symtomen. Ett annat syfte är att undersöka bemötande och de erfarenheter som SBS-symtomen gett en grupp av informanter med SBS. För att förstå om personlighet mätt med självbild och coping hade någon betydelse för progressionen av SBS-symtom och arbetsförmåga gjordes jämförelser av personlighet mellan en patientgrupp med SBS, en patientgrupp med handeksem, en patientgrupp med elkänslighet och en normalpopulation. Metod:  En uppföljningsenkät skickades till 239 patienter med SBS-symtom som under åren 1986–1998 blivit undersökta och bedömda på Universitets-sjukhuset i Umeå, Sverige. Frågorna innehöll social och medicinsk status, nuvarande symtom, behandlingar, åtgärder på arbetsplatsen, coping och självbild och svarsfrekvensen var 79,1%. Prognos och riskfaktorer för prognos beräknades för SBS-patienterna. Mätningar av personlighetsfaktorer gjordes med instrumentet Structural analysis of Social Behaviour, SASB, och coping mättes med Coping Resources Inventory, CRI. Likadana uppföljningsenkäter skickades till en grupp patienter med handeksem och patienter med upplevd elkänslighet. Svarsfrekvensen var 68% respektive 73% och enkätsvaren har sedan analyserats och jämförts genom beräknngar av prognos med fokus på självbild och coping för SBS-patienterna och handeksempatienterna. Jämförelser gjordes också mellan de tre olika grupperna och en kontrollgrupp vad gäller självbild och coping. För att undersöka erfarenheterna av SBS-symtomen och bemötandet genomfördes kvalitativa intervjuer med 10 informanter som hade eller hade haft SBS-symtom. Fem av dem hade diagnostiserats en längre tid tillbaka medan de andra fem hade haft SBS-symtomen en kortare period. Semi-strukturerade intervjuformulär användes vid intervjuerna och anlyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Graden och svårigheten av SBS-symtomen minskade över tid trots att nästan hälften av SBS-patienterna beskrev att symtomen var mer eller mindre oförändrade efter 7 år eller mer. Risken att ha symtom vid uppföljningen var större för de patienter som remitterats sent efter symtomdebut men även för de som hade kort uppföljningstid. Risken att inte ha någon arbetsförmåga vid uppföljningen var signifikant ökad om det var mer än ett års skillnad mellan symtomdebut och första läkarbesöket p.g.a. SBS-symtomen eller om patienten vid första undersökningen hade fler än 5 SBS-symtom. Dagliga aktiviteter som t.ex. bussåkning förvärrade också symtomen för patienterna. Informanternas upplevelser av SBS-symtomen från början visar en influensaliknande bild med rinnande näsa och ögon, heshet, hosta och huvudvärk. Informanterna agerar för att klara av situationen när symtomen förvärras. Genom hela processen upplever de en brist på bekräftelse och stöd från arbetsgivare, primärvård, företagshälsovård och fastighetsförvaltare. Alla tre patientgrupperna hade högre värden i spontan och positiv självbild i jämförelse med en kontrollgrupp. De hade också alla lägre värden i kontroll medan patienterna med handeksem och de med elkänslighet hade högre värden i sin negativa självbild. När det gäller coping skilde sig inte patientgrupperna från kontrollgruppen utom i CRI kognitiv där SBS-patienterna hade hög poäng i motsats till handeksempatienterna som hade låg poäng i samma domän. De elkänsliga patienterna hade i stället höga poäng i domänen andlig/filosofisk. Självbild eller copingförmåga var inte associerade med SBS-symtom eller symtom av handeksem vid uppföljningen och deras personlighet påverkade inte arbetsförmågan. Tidigare atopisk dermatit var en signifikant risk för kvarvarande symtom men inte för arbetsförmågan hos handeksempatienterna. Slutsats: En grupp av patienter som tidigare diagnostiserats för symtom från inomhusmiljön har kroniska symtom och påverkan på sitt sociala liv. Över tid minskar symtomen. Resultaten pekar på att ett tidigt omhändertagande är av vikt. SBS-symtomen är från början svåra att upptäcka för alla inblandade och kunskap om hur symtomen kan uppstå i dagligt liv kan bidra till bredare förståelse. Erfarenheterna från personer med SBS visar på avsaknad av bekräftelse och stöd från vården, företagshälsan, arbetsgivare och fastighetsförvaltare. Sambandet mellan symtom och inomhusmiljö får inte glömmas bort. Stöd och bekräftelse innebär också kunskap om skyldigheter för arbetsgivare och fastighetsförvaltare. Skillnad i självbild i jämförelse med en kontrollgrupp ses hos patientgrupperna med symtom som är delvis oförklarade men också hos handeksempatienter med ett väletablerat tillstånd. Det kan innebära att patienter med kroniska tillstånd överlag kan avvika från den allmänna populationen. Patienterna visar som grupp en hög positiv och hög spontan självbild som kan leda till svårigheter att sätta gränser. Detta kan leda till en mental stress och i förlängningen också ge en ökad känslighet/sårbarhet för miljöfaktorer. / Background: Sick Building Syndrome (SBS) is still in 2015 a controversial condition. The set of non-specific symptoms occurring in a particular building and not caused by specific illness such as allergy or infection are questioned. The variousSBS symptoms can be grouped as dermal, mucosal and general and there is no universally accepted clinical definition of SBS. Symptoms normally improve or disappear when people are not exposed in a particular building. SBS is a multifactorial disease and described as a syndrome caused or aggravated by many factors related to indoor environment such as dampness and mould, insufficiency of fresh air, but also psychosocial and individual factors like female gender and personality. Objectives: The hypothesis is that personal factors such as previous health, actions taken, time, treatment, personality and coping resources are factors important in influencing the prognosis for SBS patients. The main purpose of this thesis is to explore more about how the symptoms affect work-capability and if SBS patients recover from their symptoms. Another important aim is to explore the experience of the emergence of symptoms and encounters in a group of people with SBS. To find out more about personality and coping resources and their importance for the progress of SBS symptoms comparisons were made with a selection from the general population, a group of patients having hand eczema and a group of patients with perceived sensitivity to electricity. Methods: A follow-up questionnaire focusing on current medical and social status, care, treatment, other measures taken, coping and personality traits was sent to 239 patients with non-specific building-related symptoms, assessed during the period between 1986-1998 at the University Hospital in Umeå, Sweden, response rate 79,1%. Prognosis and risk factors for prognosis were calculated for the SBS patients.  Measurement of personality traits like self-image was done using Structural analysis of Social Behaviour, SASB, and coping ability was measured with Coping Resources Inventory, CRI. Similar follow-up questionnaires for patient groups with hand eczema and perceived electrical sensitivity were used and response rates were 68% respectively 73%. Risk factors for prognosis with focus on self-image and coping were calculated for the SBS patients and the group of patients having hand eczema. Comparisons were made between self-image and coping among SBS patients, patients with electrical hypersensitivity, patients with hand eczema and a selection from the general population. To explore the experience of SBS symptoms and encounters a semi-structured interview was performed with 10 informants with symptoms of SBS. Five of them were previously diagnosed and had participated in the earlier follow-up study. The remaining five had had SBS symptoms for a shorter period. The interviews were analysed using qualitative content analysis.    Results: The degree and severity of SBS symptoms decreased over time, although nearly half of the SBS patients claimed that symptoms were more or less unchanged after 7 years or more. The risk of having no work capabilities was significantly increased at follow-up if the time from debut to first visit at the hospital clinic was more than one year and this risk was also significantly higher if the patient at the first visit had 5 or more symptoms. Common daily activities, like going by bus, also aggravated the SBS symptoms according to answers in the questionnaires. The informants’ experiences of the emerging SBS symptoms are that when they first appear they are often similar to those of flu like runny nose and eyes, hoarseness, cough, and headache. Many of the informants act to change the way they manage the situation as a result of increased symptoms. During this whole process the informants/patients perceived a lack of confirmation and support from e.g. employers, primary health care and occupational health care centres. Regarding self-image, all three patient groups scored higher on spontaneous and positive self-image than a comparison group. They were all less controlled. The patients with hand-eczema together with the patients with perceived electrical sensitivity also had a high score on negative self-image. CRI- domains did not differ between patients and comparison group except on CRI cognitive, were the hand eczema patients had a lower score than the comparison group contrary to SBS patients who had a higher score than the comparison group. The patients with perceived electrical sensitivity had a higher score on CRI spiritual. Self-image or coping ability was not associated with SBS symptoms or persistent hand eczema symptoms at follow-up and their personality did not affect their work capability. Previous atopic dermatitis was the only consistent predictor of hand eczema at follow-up. Conclusion: Within this group of SBS patients there are long lasting symptoms aggravated by environmental factors. The results support that early and comprehensive measures for rehabilitation are essential for these patients. In the beginning the symptoms of SBS are diffuse and difficult to recognise for all involved. Patients with SBS symptoms experience a lack of confirmation and support. It is important that healthcare personnel confirm the patient and are aware of the possible connection between symptoms and the indoor environment. For employers and facility managers knowledge of their obligations in terms of working environment is important. Differences in personality traits were seen in a well-established condition and not only in patients with medically unexplained symptoms. This can imply that patients with general chronic symptoms can deviate from the general population with respect to self-image and coping ability. Certain personality traits may be potential risk factors that increase the probability of encountering and experiencing stressful work situations.

Förväntningarna på en väl fungerande trafiksituation med få stopp på vägarna är idag höga i Sverige. Befolkningsmängden i Stockholm ökar ständigt vilket innebär en ökad reseefterfrågan som bidrar till ett högt belastat vägnät. Vägar i storstadsmiljö med hårt belastad trafik är känsliga för minsta störning eftersom det kan innebära en stor påverkan på hela nätverket och på så sätt beröra ett stort antal trafikanter. För att minimera störningar i vägnätet bedriver Trafik Stockholm som en del av deras arbete verksamheten VägAssistans. VägAssistans är ett användbart verktyg för att snabbt lösa störningar i vägnätet och behålla en god trafikmiljö på vägarna. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det viktigt att VägAssistansfordonen placeras så att fordonet är snabbt på plats vid en händelse för att minimera störningar i nätverket. För detta krävs korta inställelsetider till områden där hög frekvens av händelser förekommer. Dessutom är det även viktigt att fordonen placera så att samtliga vägar i nätverket kan nås inom en rimlig körtid. Syftet med detta examensarbete är att utveckla ett beslutstödsverktyg för utvärdering av VägAssistansfordonsplaceringar. Syftet innefattar även att för beslutstödsverktyget utveckla en efterfrågemodell för prognostisering av framtida händelser, en körtidsmodell för att generera körtider i nätverket samt att ta fram intressanta effektivitetsmått för utvärdering och jämförelse av olika fordonplaceringar. Beslutstödsverktyget som utvecklas i detta projekt anses vara till stor nytta för Trafik Stockholm vid utvärdering av Vägassistansfordonsplaceringar i Stockholm. Dessa utvärderingar kan användas som stöd för att strategiskt placera VägAssistansfordonen så att händelser servas snabbt för att minimera störningen i nätverket som händelsen ger upphov till. En snabbare servad händelse innebär att antalet berörda trafikanter minimeras vilket leder till en minskad samhällskostnad.

No description available.

Rapporten utgår från olika kategoriseringsmetoder för att på sikt öka servicenivån. Fallföretaget har under den senaste tiden expanderat, vilket bidragit till att de inte längre kan möta efterfrågan. De inköpsstrategier som tidigare använts är inte längre tillräckliga för de nya försäljningsvolymerna. Verksamheten har långa ledtider vilket ställt högre krav på inköpsstrategin och planering. Med hjälp av empiri, studentlitteratur, facklitteratur och observationer redogör rapporten för hur verksamheten kan förbättras genom en fallstudie. Med hjälp av observationer vid besöket hos fallföretaget kunde kartläggning av verksamheten och dess strategier slutföras, vilket ledde fram till rapportens syfte och frågeställningar. Genom att strukturera datan efter de olika metoderna, tillsammans med visuella hjälpmedel som diagram och grafer kunde resultatet gestaltas. Därefter analyserades resultatet för att dra slutsatser kring om det finns någon korrelation mellan teorin och rapportens resultat. Analysen lyfter fram hur kategorisering av metoderna används för att öka servicenivån. Därutöver analyseras för- och nackdelarna med de olika metoderna. Likaså behandlar rapporten vilken kategorisering som är mest lämplig i nuläget samt för framtiden. Det förekommer även diskussioner om olika prognosmodeller och hur man bör gå tillväga för att förbättra lagerstyrningen och höja servicenivån. Validiteten och reliabiliteten av rapporten diskuteras också för att kunna identifiera hur tillförlitlig rapporten är samt om den faktiskt mäter det den önskas mäta. Rapporten redogör för att FSN är den bästa kategoriseringen för fallföretaget. Genom att basera inköpen på prognosmodeller kan verksamheten hitta lämpliga orderkvantiteter. Den framtida inköpsstrategin baseras på kvantitativa modeller vilket bygger på historisk data. Utöver framtida inköpsstrategier föreslås hur verksamheten bör prioritera sina olika produkter för att på sikt höja servicenivån. Slutligen sammanfattas alla rekommendationer för en enklare förståelse av rapportens slutsats. / The report is based on various categorization methods that have been developed to increase the level of service in the long term. The case company has recently expanded, which has contributed to them no longer being able to meet the demand. The purchasing strategies they previously used are no longer sufficient for the new sales volumes. With long delivery times from factories in Asia, the intervals between stock refills are getting longer, which requires foresight. Using empirical data, student literature, non-fiction and observations, the report explains how the business can be improved through a case study. Calculations, formulas and tables are based on student literature and scientific articles. By starting from proven theories, the business's inventory management can be improved. With the help of observations during the visit to the case company, mapping of the business and its strategies could be completed, which led to the report's purpose and issues. By structuring the data according to the different methods, together with visual aids such as diagrams and graphs, the result could be shaped. The results were then analyzed to draw conclusions about whether there is any correlation between the theory and the report's results. The analysis highlights how categorization of the methods is used to increase the level of service. In addition, the advantages and disadvantages of the different methods are analyzed. Discussion about which categorization is most suitable in the current situation and for the future is then highlighted. There are also discussions about different forecast models and how to proceed to improve inventory management and raise the level of service. The validity and reliability of the report are also discussed in order to be able to identify how reliable the report is and whether it actually measures what it wishes to measure. The report states that FSN is the best categorization for the fall company. By analyzing forecast models based on demand from the categorization, a purchasing strategy for the company in the future is estimated. The future purchasing strategy is based on quantitative models, which is based on historical data that the case company currently lacks. In addition to future purchasing strategies, working methods with new products as well as improvement proposals with the work of categorization models are proposed. Finally, all recommendations are summarized for a simpler understanding of the report's discoveries.

Bakgrund: Cancersjukdomar utgör idag den andra vanligaste dödsorsaken i världen. Ungefär en fjärdedel av de som drabbas av cancer kan inte botas. När en sjukdom eller skada är bortom bot övergår sjukvårdens inriktning i palliation som ämnar att främja livskvalitet och lindra lidande. Den palliativa vården utgår från en helhetssyn där närstående utgör en av de fyra hörnstenarna. När en familjemedlem är obotligt sjuk i cancer har närstående behov av att få information om bland annat sjukdomens prognos för att kunna förhålla sig till den förändrade livssituationen. Ett mål med att ge information om prognos är att öka förståelsen för sjukdomsförloppet.  Sjuksköterskan har en central roll i närståendestöd och samtal om prognos. Syfte: Att beskriva hur närstående till patienter med obotlig cancer upplever information om prognos. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. Tre vetenskapliga databaser; Pub Med, CINAHL samt PsycInfo, användes för att hitta artiklar. Tretton artiklar med kvalitativ ansats, tre artiklar med kvantitativ ansats samt en med mixad metod inkluderades till resultatet. Tematisk innehållsanalys utfördes efter Braun &amp; Clarkes analysmetod.  Resultat: Resultatet presenteras under två kategorier “Ej förberedd på döden” samt “Betydande faktorer för information om prognos”. Resultatet visar att närstående fick otillräcklig information om sjukdomens prognos samt förväntat förlopp. De flesta önskade så mycket information om prognos som möjligt. Det framkom även att det var viktigt för närstående att få information tidigt och kontinuerligt men även om de komplikationer som kunde uppstå. Närstående önskade att information om prognos var tydlig och gavs i samtal där de blev tilltalade med ord som de förstod. Slutsats: För att kunna ta vara på den sjukes sista tid i livet behöver närstående få en realistisk bild av prognos och sjukdomsförlopp. Genom att informationen anpassas individuellt kan det få positiva effekter på närståendes hälsa i den svåra situationen då välbefinnande och hopp stärks.

Bakgrund: Cancersjukdomar utgör idag den andra vanligaste dödsorsaken i världen. Ungefär en fjärdedel av de som drabbas av cancer kan inte botas. När en sjukdom eller skada är bortom bot övergår sjukvårdens inriktning i palliation som ämnar att främja livskvalitet och lindra lidande. Den palliativa vården utgår från en helhetssyn där närstående utgör en av de fyra hörnstenarna. När en familjemedlem är obotligt sjuk i cancer har närstående behov av att få information om bland annat sjukdomens prognos för att kunna förhålla sig till den förändrade livssituationen. Ett mål med att ge information om prognos är att öka förståelsen för sjukdomsförloppet.  Sjuksköterskan har en central roll i närståendestöd och samtal om prognos. Syfte: Att beskriva hur närstående till patienter med obotlig cancer upplever information om prognos. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. Tre vetenskapliga databaser; Pub Med, CINAHL samt PsycInfo, användes för att hitta artiklar. Tretton artiklar med kvalitativ ansats, tre artiklar med kvantitativ ansats samt en med mixad metod inkluderades till resultatet. Tematisk innehållsanalys utfördes efter Braun &amp; Clarkes analysmetod.  Resultat: Resultatet presenteras under två kategorier “Ej förberedd på döden” samt “Betydande faktorer för information om prognos”. Resultatet visar att närstående fick otillräcklig information om sjukdomens prognos samt förväntat förlopp. De flesta önskade så mycket information om prognos som möjligt. Det framkom även att det var viktigt för närstående att få information tidigt och kontinuerligt men även om de komplikationer som kunde uppstå. Närstående önskade att information om prognos var tydlig och gavs i samtal där de blev tilltalade med ord som de förstod. Slutsats: För att kunna ta vara på den sjukes sista tid i livet behöver närstående få en realistisk bild av prognos och sjukdomsförlopp. Genom att informationen anpassas individuellt kan det få positiva effekter på närståendes hälsa i den svåra situationen då välbefinnande och hopp stärks.