Det har blivit allt viktigare för organisationer och deras projekt att hantera hållbarhet. Tidigare studier har till störst del fokuserat på hållbarhet och projektledning som separata forskningsområden, vilket medför att det krävs mer förståelse relationen mellan områdena. Med hänsyn till byggbranschens omfattande miljöpåverkan studeras byggprojekt som en specifik kontext i den aktuella studien och syftet är att ta reda på hur hållbarhet i byggprojekt hanteras. Studien är av kvalitativ art där 11 projektledare från bygg- och fastighetsbranschen har intervjuats. Resultatet presenteras i fyra teman: (1) Vem bär ansvaret?, (2) Kunskap i centrum, (3) Kostnad, tid och hållbarhet i målkonflikt och, (4) Prioriteringar. Studien visar att projektledare har en upplevelse av att det är många hållbarhetskrav som ska hanteras och att det medför många aspekter att ta hänsyn till. Arbetet med att hantera hållbarhetskraven påverkas av kunskap, ekonomi och tid samt tendensen av att hålla andra parter i och kring projekten ansvariga för att förbättra hållbarheten i byggprojekt. Av studien framkommer det att projektledarens roll, ansvar och kunskap om projektledning är faktorer som genomsyrar hur hållbarhetskrav i byggprojekt hanteras. För att främja och förbättra byggprojektens hållbarhet behöver projektledare ta större ansvar för hållbarhetsarbetet samt fördjupa sina projektledningskunskaper, för att bättre kunna styra arbetet och prioritera mellan olika krav. / The importance for organizations and projects to adopt sustainability has increased. Previous research has so far mainly treated sustainability and project management as separate research areas, resulting in a lack of understanding in the merged field of sustainable project management. Therefore, is sustainable project management a research area of interest and the context of this study is construction projects, considering the significant environmental impact of the construction industry. The aim of this thesis is research how sustainability is manged in construction projects This qualitive study includes interviews with 11 project managers in the construction- and real estate sector. The result consists in four themes: (1) Who´s responsible?, (2) The power of knowledge, (3) Conflict between time, money and sustainability, and (4) Priorities. The study shows that the project managers have numerous sustainable requirements to acknowledge, which lead to managers having many different aspects in consideration during the project. Four factors were identified to impact the sustainable work in construction projects; economics and time, knowledge, and a tendency to hold other stakeholders responsible for the sustainability outcomes. The results establish the importance of project managers’ responsibility of projects’ sustainability, as well as knowledge of project management. Therefore, in order to improve the sustainability of construction projects, project managers need to take more responsibility of the sustainability work and deepen their knowledge of project management to manage the projects better and prioritize between different requirements.

Existe escasa información sobre el gestor de proyectos de traducción en el mercado laboral limeño. La falta de investigaciones acerca del perfil de gestores de proyectos se debe a que es un tema relativamente reciente comparado con otros campos de la traducción. Además, los pocos estudios realizados en Lima se enfocan más en el perfil de un traductor. Por ello, la presente investigación se centrará en describir el perfil profesional del gestor de proyectos de traducción en el mercado laboral de Lima. Se conducirán entrevistas a los gestores de proyectos para analizar las competencias que poseen y a los empleadores de las agencias de traducción para conocer los requisitos que buscan al contratar a un gestor. De la misma forma, se plantea hacer un análisis de los anuncios o convocatorias de trabajo para obtener más información con respecto a las competencias de los gestores de proyectos de traducción. / The existing information regarding the translation project manager in the Lima labor market is somewhat limited. There seems to be scarce research on the project managers' profile since it is considered a relatively recent topic compared to other translation fields. In addition, the few studies carried out in Lima focus more on the profile of a translator. Therefore, this research study will describe the professional profile of the translation project manager in the labor market of Lima. Interviews will be conducted to project managers in order to analyze their competencies, and to translation agencies' employers so as to find out their hiring requirements for a project manager. Similarly, an analysis of job advertisements will be carried out to obtain more information regarding the competencies of translation project managers. / Trabajo de investigación

Background: ERP systems constitute the technological ‘backbone’ for organisations since all business process are mapped within the system. In the recent years, there is a transition to cloud-based ERP systems that large companies consider following. The implementation of a CERP system is a joint effort between the adopting company and the consultancy. Therefore, CSFs need to be defined that are essential for the success of the CERP project from both the consultant and client-side project manager perspective.  Purpose: The purpose of this thesis is to analyse how consultants and client-side project managers perceive CSFs for the successful implementation of a cloud-based ERP system in large companies. Herein, commonalties in perception as well as perception gaps were analysed. Method: This study adopted an abductive qualitative approach. A multiple case study including seven cases was carried out. The empirical data was collected through semi-structured interviews. A cross-case analysis was carried out to shed light on commonalties in perceptions as well as perception gap and the reasoning behind it. The findings were then compared to existing literature. Conclusion: The findings of these study discovered that there are commonalties in perceptions as well as perception gaps of the CSFs. Most importantly, the CSFs ‘Communication’, ‘Involvement of users and training’ as well as ‘System testing’ are deemed as critical by both consultants and client-side project managers.

Introduction: All human activity involves knowledge acquisition or learning and includes all the individuals' abilities. Many project organisations struggle with learning despite methods such as lessons learned. Aim: The study aimed to investigate and further develop knowledge about unlearning and re-learning in change-and implementation projects. Method: This study had a qualitative explorative design with a pragmatic basis. A purposeful selection was used, and eight project managers participated in the study. The participants came from a government agency, a multinational company, and a small private company. Thematic analysis was used to analyse the collected material. Results: Four themes crystallised from the analysis of the material. These four themes were: 1) The body is where learning originates, 2) Learning leadership, in a nutshell, 3)The role of methods and digital knowledge management systems-helpful or harmful? 4)To have the courage, maturity, and desire to become a learning project organisation. The most important results of the study were about risk-taking, maturity, willingness, and motivation as decisive concepts for unlearning and re-learning within project organisations. Discussion: The study shows that the organisation’s ability to take risks, together with the organisation’s degree of maturity, can be the learning aspect that is most important when it comes to leaving old knowledge for new knowledge within project organisations. Conclusion: In projects, learning, unlearning, and re-learning are closely intertwined with organisational learning. There may be a need for more models for learning within projects that consider the more soluble and time limiting organisational form. / Inledning: Allt mänskligt görande innebär någon form av kunskapsinhämtning eller lärande och inbegriper en individs alla förmågor. Många projektorganisationer kämpar med lärande trots metoder som lessons learned. Syfte: Studien syftade till att undersöka och vidareutveckla kunskap om avlärning och återinlärning i förändrings- och implementeringsprojekt. Metod: Denna studie hade en kvalitativ utforskande design med pragmatisk grund. Ett målmedvetet urval användes och åtta projektledare deltog i studien. Deltagarna kom från en statlig myndighet, ett multinationellt företag och ett litet privat företag. För att analysera det insamlade datamaterialet användes tematisk analys. Resultat: Fyra teman utkristalliserade sig från analysen: 1) Lärande har sitt ursprung i kroppen; 2) Lärande ledarskap i ett nötskal; 3) Metoder och digitala kunskapshanteringssystems roll-hjälpsamma eller skadliga?; 4) Att ha modet, mognaden och viljan att bli en lärande projektorganisation. Studiens viktigaste resultat handlade om risktagande, mognad, villighet och motivation somavgörande begrepp för avlärning och återlärning inom projekt. Diskussion:Studien visade att organisationens förmåga att ta risker tillsammans med organisationens mognadsgrad kan vara den inlärningsaspekt som är viktigast när det gäller att lämna gammal kunskap för ny kunskap inom projektorganisationer. Slutsats: Lärande, avlärande och återlärande i projekt är nära sammanflätade med organisatoriskt lärande och det kan därför finnas behov av fler modeller för lärande inom projekt som tar hänsyn till den mer lösliga och tidsbegränsande organisationsformen.

Att hantera hållbarhet har blivit en viktig faktor att ta hänsyn till för organisationer och derasprojekt. När det gäller byggbranschens omfattande påverkan på miljön, studerasbyggbranschen med inriktning på elinstallation i den aktuella studien i syfte att undersöka hurhållbarhet i elinstallationsprojekt hanteras. Syftet med studien är att undersöka hur hållbarhetskrav implementeras i projekt och få ökadförståelse för hur hållbarhet hanteras och prioriteras utifrån ett projektledningsperspektiv. Studiens forskningsmetod är kvalitativ och primärdata är insamlad via fyra semistruktureradeintervjuer som har fokus på att tolka intervjupersonernas svar. Information har även samlatsin via företagets interna nätverk. Vidare har studien resulterat i att ekonomi och ansvar är två faktorer som är högt prioriteradei projektarbeten och styr hur hållbarhetskrav hanteras och prioriteras. Vidare genereradestudien två egna figurer som förklarar att hållbarhet är ytterligare en faktor somprojektledningen behöver ta hänsyn till i sitt arbete. Fortsättningsvis bidrar studien med ökad förståelse för hur projektledningen hanterarhållbarhetskrav och nya synvinklar inom området gällande hållbarhet och projektledning samtdess komplexitet som det innebär. Slutligen resulterade studien i två områden som vi anser behöver mer forskning. Det finnsbland annat ett behov av mer forskning gällande beslutsfattandet inom projekt som har storpåverkan på hållbarhetsarbetet. Det behövs också mer forskning kring jämförelser mellanprivata och offentliga sektorer för att kunna göra en mer rättvis och tillämpbar studie på andraprojekt. / Title: Do sustainability requirements increase the complexity of projects? Managing sustainability has become an important consideration for organizations and theirprojects. Regarding the construction industry´s extensive impact on the environment, theconstruction industry is studied with a focus on electrical installation in the current study withthe aim of investigating how sustainability in electrical installation projects is managed. The purpose of the study is to investigate how sustainability requirements are implemented inprojects and gain an increased understanding of how sustainability is managed and prioritizedfrom a project management perspective. The study's research method is qualitative andprimary data is collected via four semi-structured interviews that focus on interpreting theinterviewees' answers. Information has also been collected via the company's internalnetwork. Furthermore, the study has resulted in finance and responsibility being two factors that arehighly prioritized in project work and govern how sustainability requirements are handled andprioritized. Furthermore, the study generated two own figures that explain that sustainabilityis another factor that project management needs to take into account in their work. The study continues to contribute with an increased understanding of how projectmanagement handles sustainability requirements and new points of view in the area ofsustainability and project management as well as the complexity that this entails. Finally, the study resulted in two areas that we believe need more research. Among otherthings, there is a need for more research regarding decision-making within projects that havea major impact on sustainability work. More research is also needed regarding comparisonsbetween private and public sectors in order to be able to make a more fair and applicablestudy on other projects.

Byggprojekt är långa, dyra, resurskrävande och involverar ett stort antal människor som tillsammans jobbar mot ett gemensamt mål. Byggprojekt, likt andra typer av projekt som involverar ett större antal människor är beroende av en välfungerande kommunikation, framför allt när mycket pengar och tid står på spel. Byggprojektledare spenderar den större majoriteten av arbetstiden på att kommunicera och agera spindeln i nätet för att säkerställa att rätt information förmedlas till rätt individer och att alla som är involverade vet vad som är deras uppgifter under ett projekt. Syfte var att undersöka projektledarens roll i, och uppfattning av, kommunikationen inom ett byggprojekt. Vi undersökte byggprojektledarnas perspektiv om vad de främsta kommunikationsproblemen är i byggprojekt och vilka lösningar som är tillgängliga. En litteraturstudie inom kommunikationen i allmänhet men även i projekt och byggprojekt genomfördes. 15 byggprojektledare intervjuades i en rad semistrukturerade intervjuer. Valet av denna typ av intervjuer är baserade på den stora mängd data som kan samlas genom det men även öka chansen till att samla in mer spontana och personliga synpunkter. Slutsatserna för att effektivisera kommunikationen i byggprojekt är att öka transparensen i byggprojekt då det anses att det ska var tydligt för de involverade vad ändamålet och planen är vid varje kommunikationstillfälle. Denna ökade transparens minskar risken för missförstånd och den mänskliga faktorns bidragande till skador minskas; vilka är bland annat misstolkning och felaktig informering. För att minimera den mänskliga faktorns negativa påverkan på kommunikationen är det lönsamt på lång sikt för byggföretagen att erbjuda kurser och utbildning inom kommunikation samt att skapa en kommunikationsplan i ett tidigt skede inför varje projekt. De antalet digitala verktyg som används borde begränsas och standardiseras till ett verktyg som de ledande byggföretagen kommer överens om att använda; för att effektivisera kommunikationen. / Construction projects are long, expensive, resource-intensive and involve a large number of people cooperating towards a common goal. Construction projects, like other types of projects that involve a larger number of people, depend on well-functioning communication, especially when a lot of money and time is at stake. Construction project managers spend the greater majority of their working time communicating and acting as the spider in the web to ensure that the right information is conveyed to the right individuals and that everyone involved knows what their tasks are during a project. The purpose was to investigate the project manager's role in, and perception of, communication within a construction project. We examined the construction project managers' perspectives on what the main communication problems are in construction projects and what solutions are available. A literature study on general communication also on communication in projects and construction projects was conducted. 15 construction project managers were interviewed in a series of semi-structured interviews. The choice of this type of interview is based on the large amount of data that can be collected but it also increases the opportunity to attain more spontaneous and personal views. The conclusions for increasing communication efficiency in construction projects are to increase transparency in construction projects as it is considered that it should be clear to those involved what the purpose and plan is at each communication opportunity. This increased transparency reduces the risk of misunderstandings and reduces the contribution of the human factor to harm; which include misinterpretation and misinformation. To minimize the negative impact of the human factor on communication, it is profitable in the long term for construction companies to offer courses and training in communication and to create a communication plan at an early stage before each project. The number of digital tools used should be limited and standardized to a tool that the leading construction companies agree to use; to streamline communication.

SAMMANFATTNING Det som projektledaren behöver tänka på vid planeringen av ett projekt är att uppnå beställarens krav på byggnaden och att skapa en bra samordning mellan de olika aktörerna som är inblandade i projektet. Dessutom måste projektledaren se till att projektet följer tidplanen och att budgeten inte överstiger de bestämda ramarna. Därför ligger ett stort fokus på att projektledaren har bra grundkunskaper och tillräcklig kompetens samt kunskap. För att uppnå det optimala resultat som behövs för att kunna planera och strukturera projektet så smidigt som möjligt. Detta arbete undersöker vilken kompetensutveckling och kunskap som behövs för att projektingenjören ska utveckla sina färdigheter i projektledning. En av de kärnfrågor som tas upp i intervjuerna är ”Vad kännetecknar en projektledare med låg respektive hög kompetens?” och ”Hur bedrivs kompetensutveckling för de anställda inom WSP?” De mål som ska uppnås i detta arbete är att belysa vikten av kompetensutveckling och erfarenhetsåterföring. Resultaten av undersökningen har sammanställts i en handbok som beskriver vad en projektingenjör behöver fokusera på för att bli allt mer kompetent och utvecklas effektivare till en projektledare. För att kunna uppnå dessa mål genomfördes en litteraturstudie för att få en bättre uppfattning av projektledarens roll. En mer detaljerad studie av projektingenjörens respektive projektledarens arbetsuppgifter gjordes. För att komplettera litteraturstudien genomfördes en datasökning via internet. Därefter utfördes en intervju med 5 projektledare och 5 projektingenjörer för att jämföra teori med praktik. Utifrån de intervjuades svar och litteraturstudiens resultat skapades en handbok som beskriver vad projektingenjören behöver utveckla för att bli en effektivare projektledare. Examensarbetes slutsats visar att kompetensutveckling i grund och botten är bunden till den enskilda individens motivation till att utvecklas. Varje enskild individ har sina egna mål och de är stimulerade av varierande motivationsfaktorer. Några individer har som mål att bli VD för ett företag, medan andra är nöjda med deras nuvarande position och det innebär att alla projektingenjörer/ projektledare inte strävar efter en ständig utveckling. Uppsatsens huvudfråga var: ”Vilken kompetensutveckling behövs för att projektingenjör ska utveckla sina färdigheter i projektledning?”. Resultaten visar att utan att lära sig av de fel och problem som tidigare gjorts samt göra egna nya misstag kan inte en projektingenjör utvecklas eller bli effektivare. Andra typer av vinster är tid som kommer att minska för att lösa vissa ständigt uppkommande problem med hjälp av kunskaper från tidigare liknande projekt. Genom att dra nytta av denna kunskap och inneha en bra erfarenhetsåterföring kan det bli enklare att hitta en effektiv lösning och på så sätt minska onödiga tidsförluster. / This thesis presents a study of competence and knowledge needs of project engineers to be able to manage projects successfully. The aim of the thesis is to identify how to feedback competences and experiences into the project management process. The guidebook provides guidance to what a project engineer needs to focus on to become more skilled and to become a more effective project manager. A literature study was performed to get a better understanding of the project manager's role. A detailed study was performed on the duties of project engineers and project managers. The literature study was based on books and reports as well as an information research by the Internet. An interview with five project managers and five project engineers was conducted to compare theory with practice. Based on the respondents' answers and the results from the literature study a handbook outlining what the project engineer can do to improve their project management skills. The thesis concludes that competence development depends on individual motivation. Every individual have their own goals and they are stimulated by different motivational factors. Some aims high to become CEO for a company, while other are satisfied with their positions and it doesn’t mean that all project engineer / project manager strives for continuous development. The main question of the thesis was: "What skills are needed for project engineers to develop their skills in project management?”. The results of the thesis show that without learning from their mistakes and problems that were made in previous project and by making their own mistakes the project engineer will not develop or become a more efficient project manager. By learning from experiences from previous projects the project engineer can save significant time when facing similar problems in new projects. Recording and using this knowledge may contribute to more effective solutions and thus reducing time lost unnecessarily.

Rollen som projektledare kräver att denne ska ha flera kompletterande kompetenser inom många olika områden för att driva projekt och att hitta rätt person till projektledartjänsten kan därför ses som en stor utmaning ur rekryterarens perspektiv. Projektledaren bör ha en kombination av både hård och mjuk kompetens, samt förståelse för organisationsmiljön som denne ska vara verksam i. Syftet med studien är att beskriva och skapa djupare förståelse kring hur ett fåtal rekryterare utvärderar, fastställer befattningskraven och värderar projektledarens kompetens i en rekryteringsprocess samt hur urvalet av de mest intressanta ansökande till tjänsten görs. Forskarna till studien har valt en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer för att samla in resultat från fyra rekryterare. Forskarna har använt fallstudie som undersökningsdesign för att få djupare förståelse kring rekryterares perspektiv och hur de arbetar i de olika stegen i rekryteringsprocessen. De hårda kompetenserna är projektledarens grundförutsättningar för att kunna driva ett projekt och kliva in i projektrollen. Resultatet visar att projektledarens hårda kompetens fastställs och utreds tidigt i rekryteringsprocessen. Projektledarens mjuka kompetens anses vara svårare att definiera, mäta och utvärdera, ur ett subjektivt synsätt och därmed är det bra att använda flera bedömningsmetoder för att utvärdera dessa. Oftast sker detta i ett senare skede i rekryteringsprocessen, efter granskning av CV och personligt brev. Rekryterarna anser att det är viktigt att projektledaren har förståelse och insikt i den organisation som projektledare ska vara verksam i. Denna kunskap och förståelse ställs inte alltid som ett krav utan det ses mer som en fördel om projektledaren besitter viss branscherfarenhet till visa typer av projekt. Projektledarens fokus ska ligga på att driva projektet framåt och fungera som en samordnare. / The role as the project manager requires several complementary skills in many different areas to pursue projects and finding the right person for the project management position can therefore be seen as a major challenge from the recruiters perspective. The project manager should have a combination of both hard and soft skills,and an understanding of organizational environment which the person will be working in. The purpose of the study is to describe and create a deeper understanding of how a few recruiters evaluate establish job requirements and evaluate the project manager's competence in the recruitment process and how the selection is made for the most interesting candidate for the post. The writers of the study have chosen to use a qualitative method of semi-structured interviews to collect results from four recruiters. The writers of the study used a case study research design in order to get deeper understanding of recruiters’generalperspective and how they work in the various stages of the recruitment process. The hard skills can be seen as the project manager’s prerequisites to run a project and stepping into the project role. The results show that the project manager's hard skills are set and investigated early in the recruitment process. The soft skills are considered more difficult to define, measure and evaluate, from a subjective approach and therefore it is good to use multiple methods to evaluate these. Usually this is done at a later stage in the recruitment process, after reviewing the resume and personal letter. Recruiters believe it is important that the project manager has earned anunderstanding and insight into the organization that the project manager will be working in. This knowledge and understanding is not always a requirement, but can be seenmore as an advantage if the project is set in a specific industry which requirea specific knowledge. The project manager's focus will be to drive the project forward and act as a coordinator

Information Technology (IT) projects continue to fail despite being managed by certified Project Management Professionals (PMP) and professionally trained non-certified Project Managers (PM). This study addressed PMPs and qualified PMs who continue to experience IT project failure at a high rate. The purpose of this qualitative multiple case study was to explore perspectives of PMs and their understanding of project management best practices in the Guide to the Project Management Body of Knowledge (PMBOK). There were 5 research questions focused on IT project failures, lessons learned, trends, deficiencies in project management framework, and adherence to standard PM practices. This study utilized a phenomenological approach and an inductive analysis based on Koskinen's theory that a lack of project management knowledge can contribute to project failure. Data were collected from open-ended interviews with 20 project managers; these data were then inductively coded and analyzed for themes and patterns. Findings yielded categories of poor scope management, cost overruns, unmanaged resources, un-realistic requirements, inadequate stakeholder management, and deficiencies in content in the PMBOK standards. The results could influence positive social change for PMs to assess the depth of project management training needed to understand early warning signs of IT project failure. These changes could promote awareness within the project management community and encourage more in-depth PM competency training.

Det allmänna trycket på förändringar ökar ständigt, liksom organisationers behov av att hantera och genomföra dessa. Samtidigt är förändringsprojekt komplexa och har en hög misslyckandegrad. Interna förändringsprojekt kan involvera både projektledning och förändringsledning. Skillnaden mellan dessa kan enklast beskrivas som att projektledningens fokus ligger på den tekniska lösningen medan förändringsledningen riktar energin mot att skapa förståelse och acceptans hos projektets berörda individer. Under det senaste decenniet har forskning riktat fokus mot interna förändringsprojekt och behov av kompetenser hos projektledaren. Projektbeställarens perspektiv gällande interna förändringsprojekt och då specifikt skillnaden mellan förändringsledning och projektledning, är inte studerad. Frågan är hur medveten projektbeställaren är om dessa två sidor samt om kompetenser från respektive sida beaktas i valet av projektledare. Syftet med denna studie är att ge en indikation på vilka framgångsfaktorer som projektbeställaren beaktar i interna förändringsprojekt och om dessa faktorer speglas i form av kompetenser som projektledaren önskas ha. Studien undersöker även hur projektbeställaren ser på sin roll vad gäller ansvar och uppgifter. Studien utgick från en kvalitativ metod med explorativ ansats där data samlades in via sex semistrukturerade intervjuer med projektbeställare inom en offentlig organisation. Datamaterialet behandlades sedan med en tematisk analys utifrån ett teoretiskt ramverk med faktorer inom blocken förändringsledning och projektledning. Studien visar att det finns god kännedom gällande förändringars framgångsfaktorer som nämns i teori men att de inte alltid förknippas med kraven på projektledaren. De kompetenser som projektbeställare beaktar hos en generell projektledare utökas med förändringskompetenser när uppdraget gäller interna förändringsprojekt, men då starkt beroende på vilken syn projektbeställaren har på interna förändringsprojekt. Rollen som projektbeställare beskrivs innefatta flertalet ansvar och uppgifter, varav några var utanför denna undersöknings teoretiska ramar. / The global pressure for change and adaption is constantly increasing as well as the organizations need to coop and manage this ever increasing demand for change. Furthermore, change projects are very complex in its nature and suffer from a high rate of failure. Change projects may include both project management and change management. The difference between change management and project management can be described as following: the main focus of project management lies in the technical aspect whilst change management directs the energy towards creating acceptance from the projects receiving individuals. During the last decade, research has been initiated in the field of internal change projects and the need of necessary competencies of the project manager. Still internal change projects and more specifically the difference between change management and project management, have not yet been studied from the project owner’s perspective. The question remains if the project owner is aware of these two sides and if their competencies are reflected in the choice of a suitable project manager. The purpose of this study is to give an indication of which success factors project owners valuates within an internal change project and if those reflect as desired competencies of the potential project manager. This study also includes the role of the project owner and what they themselves define their duty and responsibilities. The design of this study is based from a qualitative methodology with an explorative approach where data was collected from an organization in the public sector via six semi-structured interviews of project owners. The data was later analyzed with a thematic analyze method constructed from a theoretical framework of factors included by the two areas: project management and change management. The result of this study indicates that the project owner have good knowledge regarding the success factors of change which is mentioned in theory. However these success factors are not usually associated with the project managers qualifications. The competencies identified by the project owner to be important by a general project manager are expanded with change management competencies if the project is classified as an internal change project. The addition of required change management competencies is though highly dependent on the project owner’s vision of internal change projects. The role as project owner is described to include a variety of duties and responsibilities of which some of them not covered by the initial theory of this study.