Businesses within the physical product domain seek to transform the way they manage new product development, through more flexible approaches. Traditionally, this was done through a fixed approach, characterized by linear and rigid workflow. In this context, however, a complete transition over to a flexible approach, characterized by iterative workflow and adaptability, is not feasible in most cases. To increase flexibility more suitably, hybrid approaches emerged, which combine elements from fixed- and flexible project management approaches. Existing literature lacks in the area of suitability assessment for when and how to combine these two approaches. Therefore, this exploratory study set out to identify factors that affect the suitability of any of the three approaches, fixed, flexible, or hybrid. The thesis took a qualitative approach, collecting data from semi-structured interviews and company documents. Interviewees included project managers and developers. Thematic analysis was used for data analysis. The findings revealed a total of 19 relevant factors within four primary areas, Communication & Engagement, Knowledge & Principles, Contextual Constraints, and Risk & Change Management. Stakeholder- and Team Communication and engagement were shown to be highly influential and recurrent factors. The practical contributions of the thesis aim towards increasing the assessment capabilities amongst managers, trying to determine the suitability of any particular project management approach. By evaluating the factors, conditions regarding the characteristics of a project can be established and more appropriate management approaches can be adopted. / Tillverkande organisationer inom den fysiska produkt-domänen som strävar efter att förbättra sättet de hanterar utvecklingen av nya produkter, kan vända sig till flexibla metodiker. Traditionellt sett gjordes detta genom mer fasta metodiker som kännetecknas av linjära och stela arbetsflöden. I denna kontext är det oftast inte optimalt att helt övergå till ett flexibelt arbetssätt, som kännetecknas av iterativa arbetsflöden. För att öka flexibiliteten på ett mer lämpligt sätt har hybrida metoder utvecklats, vilket kombinerar element från både fasta och flexibla projektledningsmetoder. Den befintliga litteraturen brister när det kommer till lämplighetsbedömning för när och hur organisationer ska kombinera dessa två. Därför syftar denna explorativa studie till att identifiera faktorer som påverkar lämpligheten för någon av de tre arbetssätten: fast, flexibel eller hybrid. Studien använde sig av en kvalitativ forskningsmetodik och samlade in data genom semistrukturerade intervjuer och företagsdokument. Intervjupersonerna inkluderade projektledare och utvecklare inom studierelevanta områden. Analys av samtlig data skedde genom metoden Tematisk analys. Resultaten visade på totalt 19 relevanta faktorer inom fyra huvudsakliga områden: Kommunikation & Engagemang, Kunskap & Principer, Kontextuella Begränsningar samt Risk- & Förändringshantering. Intressent- och Team Kommunikation & Engagemang visade sig vara mycket påverkande och återkommande faktorer. Studiens praktiska bidrag syftar till att öka förmågan hos företagsledare att bedöma lämpligheten hos en specifik projektledningsmetod. Genom att utvärdera faktorerna kan förhållanden gällande ett projekts karaktärsdrag fastställas och mer lämpliga projektledningsmetoder tillämpas.

Ur ett demokratiskt perspektiv är medborgaren en av de viktigaste intressenterna i kommunala projekt. I förhållande till andra intressentgrupper särskiljer sig medborgaren på det sättet att det finns ett uttryckligt stöd i lagstiftningen att medborgarna ska involveras. Trenden sedan en tid tillbaka är att utöka medborgardelaktigheten i syfte att komplettera den representativa demokratin. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt medborgare involveras i kommunala projekt, men även identifiera vilka utmaningar och möjligheter som hanteringen av medborgares delaktighet innefattar. Vidare syftar studien till att beskriva metoder som kan utgöra ett stöd för projektledaren i samband med medborgardelaktighet. I studien tillämpas en kvalitativ metod. Empirin grundas på material från semistrukturerade intervjuer med nio personer som haft uppdrag i olika kommunala projekt. Resultatet visar att de möjligheter som är förknippade med att inkludera medborgare i projektverksamhet är att skapa resultat som överensstämmer med medborgarnas behov, förankring av beslut samt att utveckla den lokala demokratin. De utmaningar som framkommit i hanteringen av medborgares delaktighet är den representativa problematiken, intern förankring, tidsaspekter samt att hantera inkomna synpunkter. Studien visar även att kommunerna först bör bestämma syftet med medborgardelaktigheten och till vilken grad medborgare ska involveras innan beslut tas om vilken strategi och metod som ska användas. Av det empiriska materialet framkommer dessutom andra erfarenheter från projektledare som kan utgöra framgångsfaktorer i projektverksamhet, exempelvis vikten av att medborgarna engageras så tidigt som möjligt i processen och att det tydliggörs vilken påverkansgrad medborgare kan räkna med. En annan viktig omständighet är att det finns en tillräcklig bredd av intressenter och att projektet förankras både externt såväl som internt i organisationen. Kontinuerlig återkoppling till medborgarna utgör också en väsentlig faktor samt att projektledningen genomför kontinuerliga riskanalyser. / From a democratic perspective, the citizen is one of the most important stakeholders in municipal projects. In relation to other groups of stakeholders, citizens differentiate due to legislative support of involving citizens. The trend for some time has been to increase citizen participation in order to complement the representative democracy. The purpose of the study is to examine the way in which citizens are involved in municipal projects, but also to identify the challenges and opportunities that the management of citizens’ participation includes. Furthermore, the study aims to describe the methods that can be a support for the project manager concerning citizen participation. The study applies a qualitative method. The empirical data is based on material from semi-structured interviews with nine people who have served in various municipal projects. The result shows that the opportunities associated with the inclusion of citizens in the projects are to create results that correspond to citizens’ needs, consolidation of decisions and to develop local democracy. The challenges that have emerged regarding the management of citizens’ participation are the problem with representativeness, internal support, time approach and managing opinions received. The study also shows that the municipalities firstly need to determine the purpose of citizen participation and the degree to which citizens will be involved before decisions are made on the strategy and method to apply. The empirical data also shows circumstances, which may constitute success factors in projects, such as the importance of engaging citizens as early as possible in the process and that it is clarified what degree of impact citizens can expect. Another important factor is that there is a sufficient breadth of stakeholders and that the project is supported both externally as well as internally in the organization. Continuous feedback to citizens is also an important factor as well as the project management conducting continuous risk analysis. / <p>1964</p>

I dagens samhälle kommer nästan alla i kontakt med någon form av projekt. Samtidigt är tanken kring vad en projektledare är och gör ofta missförstådd (Tonnquist, 2010). Ett intresse för projektledning och Public Relations låg till grund för detta examensarbete. Intresset utvecklade sig till en studie med syftet att effektivisera arbetssättet kring projekt på en PR-byrå. För att uppnå syftet har arbetet kretsat kring ett antal centrala frågeställningar. Det som huvudsakligen reds ut är hur en byrå arbetar i projektprocessen jämfört mot vad teorier säger om ämnet. Arbetsflödet och arbetet kring nya idéer lyfts även i fråge-ställningarna för att gynna effektiviseringen.   Studiens teoridel beskriver inledande ett traditionellt arbetssätt som ses vara väldigt linjärt. Därefter beskrivs dess motreaktion, det förändringsfrämjande agila arbetssättet. Detta för att objektivt visa på för och nackdelar med olika typer av projektledning. Därefter har metoden varit kvalitativ. Den primära källan till information är intervjuer tillsammans med observationer på studiens case-byrå. Målet med det valda tillvägagångssättet är att se sam-band mellan teori och verklighet, att därmed kunna identifiera områden som skulle kunna effektiviseras.   Resultatet av studien visar på vissa likheter mellan teori och verklighet. Tendenser på både ett agilt och ett traditionellt arbetssätt identifierades hos case-byrån. Huvudsakligen visade resultatet dock på att case-byrån inte arbetar efter en förankrad projektprocess och att det finns en hel del i projektprocessens strukturella upplägg som kan förbättras.   Byrån ges rekommendationen att vidare, på ett strukturerat sätt, kunna applicera både det traditionella och det agila arbetssättet. Detta genom ett uppsatt system för valet av projekt-process. Valet görs genom att projekt som är tydlig styrda av kunden får ett traditionellt arbetssätt. Kunder med projekt som däremot vet vad de vill uppnå, men inte hur, får ett agilt arbetssätt. Även förslag på struktur gällande idégenereringsprocessen samt mindre om-fattande rekommendationer kring exempelvis tidsplanering och prioritering presenteras. Effektiviseringen sammanfattas i förslaget att applicera filosofin Lean vilket innefattar att eliminera allt som inte ger nytta till kunden.   Den mest relevanta slutsatsen utifrån denna studie är att projektledning är som livet. Det finns många olika teorier på hur det kan eller bör utföras men sedan är det upp till var och en att skapa sin egen väg. Vägen bör dock vara någorlunda strukturerad. / Almost everyone in today’s society is in contact with projects (Tonnquist, 2010). At the sametime, the idea of what project management is often gets misunderstood. The interest forproject management and public relations lad the bases for this examination work. This is astudy that aims to improve the efficiency in projects at a PR agency. A couple of mainquestions were prepared to reach the purpose. These include how an agency is working withthe project process compared to theories, also the workflow and how ideas are developed ishighlighted to improve the efficiency.This study describes the traditional and the agile approach to provide an objective view ofhow projects could be carried. The method has then been qualitative with simplistic interviewsand observation at a case-agency. The goal has been to see the connections betweentheory and reality in order to give recommendations for a more efficient project work.The result of this study identifies some similarities between theory and reality. Trends inboth agile and traditional where seen. Though the result mainly showed a lack of structureand that the case-agency doesn’t work with a common strategy for project processes.The agency is given the recommendation to apply a structured version of both the traditionaland the agile approach. Then setting up a system for selecting. A project that is clearly drivenby the customer gets the traditional project approach. Clients that do know what they wantto achieve, but not how, gets projects with an agile approach. Another recommendation is togain a structured process for how to generate ideas. Less extensive recommendations inareas such as time management and prioritization where also presented. The efficiency issummarized in the application of the Lean philosophy, to eliminate everything that does notprovide benefits to the customer.The most relevant finding from this study is that project management is like life. There aremany different theories on how it can or should be done, but in the end it’s up to everyone tocreate their own way of doing it. Although the selected route should be at least reasonablystructured.

Som svar på ökade krav på IT-relaterade produkter har de så kallade agilautvecklingsmetoderna uppfunnits. Förespråkare för agila metoder hävdar att bättreresultat kan uppnås genom minskning av tydliga, strikta kravspecifikationer,dokumentation och planering inom projekt till förmån för ett större fokus på småsjälvorganiserande arbetsgrupper och ett iterativt utvecklingssätt. De värderingar och den praxis som är förknippade med agila metoder ter sig vara meranpassade för små företag , på grund av den tunga betoningen på små självständigagrupper och brist på formell styrning och kontrakt. Syftet med detta examensarbete harsin grund i den oppositionen. Vilka omständigheter uppstår när en avdelning på ett stortföretag vill omvandla sin projektmetodik till en agil? Specifikt utförs en fallstudie på enutvecklingsavdelning ett stort IT-företag med över 69 000 anställda världen över. I det studerade fallet visar resultaten att intresset för agila metoder är korrelerat mednärheten till mjukvaruutvecklingsprocessen . Mjukvaruutvecklarna i studien anser att detfinns stora problem med dagens utvecklingsprocess och fann bristen av flexibilitet ikravhantering samt begränsat kundengagemang oerhört frustrerande. Andragruppmedlemmar var mindre bekymrade. Genom att anamma företagets lednings samtkundens synsätt blev det klart att mer agila utvecklingsprocesser försvårar strategiskplanering av företags totala projektportföljer. Författarna föreslår att en agil transformation inom ett stort företag kräver starkaförespråkare inte bara från utvecklarlaget utan även från företagets affärssida samtkunden. Anammandet av agila metoder ställer stora krav på tillit i relationen mellanutvecklingsteam och ledning samt mellan utvecklingsteam och kund, eftersomsamarbetet till lägre grad bör styras av strikta kravspecifikationer som speglas i fastakontrakt.

The increased flexibility that can be achieved through the use of an agile project management system, make it a popular management style within software development projects. Despite the many benefits of using agile teams, there are however also challenges that are likely to occur within these systems. By using an extended version of Dickinson and McIntyre's teamwork model, this study identifies possible teamwork challenges that may occur when an agile project management method is used, and discusses how a company can address them. The study is conducted through an interview-based case study of a software development company with self-governing agile teams. This study finds that a lack of shared mental models and inadequate team leadership are sources for teamwork challenges within agile teams. Furthermore this study identifies challenges in relation to team orientation, back-up functions and communication. By using existing theories on agile teams and teamwork, the paper explains why these challenges likely have occurred and how they are related to the use of an agile project management. Finally, the paper provides some suggestions for practice based on the discussion. The suggested solutions involve the provision of better key performance indicators to establish shared mental models and a rotation of team roles in order to increase redundancy and back-up functions.

Syfte–Studien ämnar undersöka hur arbete i projektform kan implementeras i en mindre organisation inom IT- och mjukvarubranschen. För att besvara studiens syfte utformades två frågeställningar: Hur kan en organisation effektiviseras genom arbete i projekt? Vilka metoder finns det för att effektivisera projektarbete i en organisation?  Metod–En förstudie genomfördes för att ge författarna en bild av studiens problemområde, samt för att forma studiens syfte och frågeställningar. För att besvara frågeställningarna och därmed uppfylla studiens syfte utfördes en fallstudie på en mindre organisation inom IT-branschen, Qsys Sverige AB. Qsys har påbörjat en organisatorisk förändring för att klara av omvärldens ökade krav. Det här medför en mer omfattande projekthantering, som leder till behovet av en tydlig struktur inom projekten. Vidare genomfördes en litteraturstudie för att forma det teoretiska ramverket som behandlar områden som organisationsteori, projekt och förändringsledning. Därefter genomfördes en insamling av empirisk data genom intervjuer och dokumentstudier. En sammankoppling av studiens teoretiska ramverk och empiri genererade studiens analys som slutligen genererade ett resultat.  Resultat–I studien har ett antal brister i Qsys Sverige AB:s hantering av projekt belysts. Bristerna leder till ineffektivitet i organisationen som kan leda till exempelvis högre kostnader och mindre produktivitet. För att förbättra bristerna bör organisationen införa en projektmodell anpassad efter dess krav och behov. Då de är en IT-organisation bör de arbeta agilt för att kunna hantera de ofta komplexa uppgifterna. De bör även definiera tydliga roller för att undvika förvirring angående vem som gör vad. Vidare är det vid en organisatorisk förändring viktigt att beakta förändringens utfall i ett tidigt skede, för att undvika att problem uppdagas när förändringen redan har implementerats. Implikationer– Studien bidrar till ny teori genom att lyfta en organisatorisk förändringslednings påverkan på arbete i projekt, som anses vara ett outforskat område. Studien lyfter även aspekter som organisationer inom IT-branschen bör beakta vid implementering av primärt arbete i projektform.  Det empiriska bidraget studien medför är information och kunskap kring hur en projektbaserad organisation bör implementeras. Ännu ett empiriskt bidrag, till mindre organisationer inom IT-branschen där arbete i projektform är dominant, är vikten av struktur, standardiserade dokument samt definierade roller i projekten för att arbeta så effektivt som möjligt.  Begränsningar–Studien ämnar undersöka hur arbete i projektform kan implementeras. Studien kommer enbart att fokusera på mindre organisationer inom IT-branschen och dess projektavdelning.

Intresset av att fånga aktualiteter i projekt uppmuntrade den här studien till att fånga verkliga, levda erfarenheter kring hur positiva känslor skapas i projekt. Genom studiens inledning, resultat och diskussion har det getts en inblick om hur positiva känslor i projekt skapas samt beskrivit tillfällen i projekt som ger upphov till dessa känslor. Att förstå behoven som beskrivs genom positiv mening är av stor nytta i ett projektsammanhang då projektledare kan förse projektmedlemmarna med rätt förutsättningar för att uppleva positiva känslor i projektet. Genom att ge mer uppmärksamhet till positiva känslors betydelse i projekt kan det bidra till mer projektframgångar men också till ett förbättrat välmående bland projektmedlemmarna i en arbetsmiljö som tidigare forskning beskriver som komplex, stressande och krävande.

Globalisering och projektifiering har splittrat företagens fasta, homogena struktur. Detta, i kombination med förbättrade digitala möjligheter, har gjort att projektledare kunnat arbeta hemifrån, på distans i virtuella team, utanför det traditionella kontoret. Detta sätt att arbeta har medfört många fördelar, men också nackdelar, som social isolering och att gränserna mellan arbete och fritid flyter ihop. Syftet med denna uppsats är att ta reda på om det finns möjligheter att mildra dessa konsekvenser genom: Coworking.  Vid coworking arbetar projektledaren inte hemma, men heller inte på det traditionella kontoret. Denne arbetar tillsammans med andra på en plats som är ett mellanting av dessa två platser. En kvalitativ studie har genomförts, där ett antal personer som arbetar eller har arbetat på en eller flera coworkingplatser, har intervjuats utifrån en på förhand fastställd frågeguide. Intervjuerna har spelats in, transkriberats, lästs igenom och sedan kodats. Resultatet av intervjuerna har samlats i sex teman kring trygghet, produktivitet, att kunna välja själv, känslan av att komma ur det invanda (bubblan), det sociala stödet på coworkingplatsen och dess Community Manager som en viktig person. Intervjupersonerna har en positiv upplevelse av sin coworkingplats som öppen, lugn, funktionell och harmonisk. Det råder blandade uppfattningar om ljud och de regler som finns på en coworkingplats, de kan uppfattas som rigida men samtidigt uppskattas den struktur de skänker. Att som projektledare arbeta på en coworkingplats ger fördelar som nätverk, möjlighet att få delta i en lärande, innovativ miljö samt att kunna skärma av och själv styra avbrotten från projektet. Slutsatsen är att coworking är en lämplig arbetsform i utvecklingsprojekt men kan också fungera som en neutral plats i interorganisatoriska samarbeten och som ett HR-verktyg när man behöver skapa förändring genom en konkret handling.

No description available.

<p>Dagens samhälle präglas av ett antal utvecklingstrender. En framstående trend är den dramatiska tekniska utvecklingen, som ställer krav på flexibilitet från företagens sida. En annan aspekt av de pågående utvecklingstrenderna är att humankapitalet förefaller utgöra en allt viktigare faktor för företagen. För att möta dessa förändringar har företag i allt större utsträckning börjat tillämpa projektbaserade arbetsformer. Ytterligare en förändring som uppmärksammats under senare tid är den som berör den svenska folkhälsan. Sjukskrivningar relaterade till psykiska sjukdomar och besvär har uppvisat en kraftig ökning de senaste åren, där undersökningar visar att det finns en koppling mellan psykiska påfrestningar och stress i arbetslivet.</p><p>Syftet med denna studie var att ur ett HRM-perspektiv, och med fokus på stress, analysera vilka faktorer som är viktiga för att skapa en uthållig projektverksamhet i projektintensiva organisationer.</p><p>Som undersökningsmetod valde vi att genomföra en fallstudie på två projektintensiva företag. I enlighet med studiens kvalitativa ansats, genomfördes tio intervjuer med utvalda personer på fallföretagen.</p><p>Resultatet av studien visar att det förefaller inte bara vara viktigt vad som görs, utan även att något görs för att skapa en uthållig projektverksamhet. Med det menas att ledningens stöd och uppmärksamhet i stresshanteringsåtgärder är av avgörande betydelse. Genom att ledningen visar att de bryr sig om personalen, försvinner mycket av de upplevda problemen utan att någon konkret åtgärd egentligen har genomförts. Dock är inte de faktiska åtgärder som vidtas för att skapa uthållighet oviktiga. Studien visar att det finns viktiga faktorer i å ena sidan projektverksamhetens organisering och å andra sidan i de konkreta stresshanteringsåtgärder som vidtas för att skapa en uthållig projektverksamhet. Dessa faktorer är, med avseende på projektverksamhetens organisering, god planering, situationsanpassat ledarskap, snabb feedback, tydliga prioriteringar, kontinuerlig och lättillgänglig information, effektiv kommunikation, stöttande ledning och markerande av gränser. Med avseende på stresshanteringen har följande viktiga faktorer för en uthållig projektverksamhet kunnat urskiljas; beakta återhämtning, håll jämn och hög arbetsbelastning, identifiera och uppmärksamma individuella behov, sätt mål och bestäm önskvärt resultat, tillämpa förebyggande aktiviteter, uppmärksamma stressproblemet, skapa helhetssyn och struktur, ge erkänsla och uppskattning samt inse att alla har ett ansvar.</p>